- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
1016

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utivirsinna

1016

utkrüfiure

gottgörelse för (ngt), at iak skulle wt olfuer giffue
then stora skadha waldh ok smaahetth som han
mik giort haff[uer] Arfstv 49 (1461).

•utivirsinna (wtöffwer-), v. vänta sig? förvänta?
misstänka? och wtöffwer sinnom wi aff ider nadis
wndersathe örlögh kriigh Reuterdahl Kyrkohist III
2: 543 (1471?).

utkalla, ti. 1) utkalla. Forsth wtkalladhe the
bis-copeneroch nogreeedle Hist Tidskr 38: 119 (1523?).
ib 120. 3) kalla bort (ngn) från (ngt); avskilja, at
gudh han först aatskil, oc wtkallar sina wtualda
wini fran allom creaturom (deus primo evocat
quem-libet electum ab omni creatura) Mecht 208.

•utkalning, f. euocacio vtkalningh GU C 20 s.
234.

utkasta, v. L. 1) utkasta, kasta ut. jacio
componi-tur ... eiiscere vth kasta GU C 20 (hand 2) s. a.
4) utdriva, fördriva. — bortkasta, låta fara, uppgiva.
allom gudz räddogha vtkastadhom SD NS 2: 833
(1414). 6) bortkasta, riva och borttaga, riva upp.
ålfisket vid Munkabodha, hvilket ... blifvit olagligen
upprifvet (»wtkastat») RP 2: 164 (1389). 7) göra
utkast, teckna, ällir haffwer thu ekke thänna
sti-ghans skapnadh ok formam giffna ällir wtkastadha
(nonne el huiusmodi scale formam ... habes
tradi-tam), aff warom hirdha benedicto, hwilkins reghlo
thu lägghir tik win om at halda SpV 395. skal tw
arbedha pa skrin oc speghla tha märk försth
wth-kastandis thär pa hwath prydilse tw wilth göra
PMSkr 5 5 3. — Jfr kasta ut.

•utkastan, f. utkastande (av gods m. m. från
fartyg i sjönöd), jactura e dampnum quod naute
pa-ciuntur cum imminente tempestate res suas in
mare jaciunt götz vtkasthan GU C 20 (hand 2)
s. 4. (mö/7, att föra lill ett godsutkastan).

utkastilse, n. pl. och /.1) utdrivande, utstötande,
förkastelse. swa länghe at the kommo til
wtkastil-senas rwm, hwar the kastadhos j fföresagdha brwn,
oc swa opnyiadhos til samma pinor JMPs 245. 3)
avskrift, wppa thessens breffz wthkastilse aff
hwff-wdhbreffueth ... säther iach ... mith incigle SD
NS 3: 417 (1419) (i vidimation). 4) förhävelse,
skryt? hwar wtkastilsen (jactantia) loffwar ok
si-gher om sigh stor thing SpV 151.

utkastning, f. 2) utsmyckning, ornering, tak
skinande väl slipath järn, oc färnissa thet widher
elden törkandis, oc sidan maala thär wppa hwath
tik täkkes til wthkasthning PMSkr 430. wider the
satho saman j ena högtideliga gästabode wart
them tilkastad eth sofftideliget äpla wnderliget
mz kosteligen wtkastning aff dyra materia Troj
52. 3) utdrivande, avföring, manghe twäka, hwru
han som än är dödeliken kunne drikka jomffru
maria myölk: thy at swa skulle the hälga myölken
omwändhas til fförtärningh, smältningh oc
wtkasth-ningh som annar math JMPs 467. 4) skada?
thätta är en slemasta wtkastningh (jactura) ok
störste skadhi, at thu siälffwir thz gör hwilkit
thu forbiwdhir, straffar ok fördömer j thinne
eghne gärningh, thz som thu biudhir SpV 241.

utkesa, v. utvälja, vortho tha desse dandemen
samtöchte ok vtkeste aff menigheten ath sware
fore henne (o: stadz nytto) medh radit STb 2: 327
(1489). wtkeste the pa bade sidher twå gode men
ib 4: 302 (1512). JMÖ 146.

"utkläkkia, v. kläcka (ägg), utkläcka, thes
färskaren the (o: äggen) läggias wndy hönorna thäs

bätre ärw the ath wthkläkkia PMSkr 261. ib
264.

utkonia (-komma, -kwmen), v. L. 1) komma ut,
slippa ut. elabi fullelica vth scridha oc vth komma
GU C 20 (hand 2) s. 56. her swens landbo ... som
mannen j hel sköt pa alandh ok änders buck her
forhindret hade j stadzsins jern ok vtkom epter
verdigx faders biscop kortz scriffuilse STb 3: 319
(1496). ib 348, 377 (1498). ingen skip skule
wtkom-me huaden helstz the äre wtom bomen ib 4: 198
(1511). — komma ut, spridas, ther ryktedh ther aff
wtkome BSH 4: 196 (1495). 3) utgå, utfalla,
utbetalas, utgivas, huilka for:de peninge äre redeliga
wtkompna j förrerörde klokkans betalning och
lösen Svartb (Skokl) 505 (i47i). ath the wilie legge
sigh win om at göra skatten redho sa ath han skal
wt komma tha then laga tiidh är GPM 2: 59 (1501).
at wii skulle swa haffue wore wtlagde peninge igen,
som wtkomme til hans nådes eget nytto oc behoff
STb 5: 349 (1521, Kop). ib 350 (1521, d:o). ... ok
at then hielp ej kan sva kort utkomma är intet i
myne volde, huilke iak doch förmoder pa tiid och
stunder wel utkomme skole HSH 13: 32 (1524?
Brask). — part. pret. utkoinin, 1) härstammande
(från), en qwinna ... hwilken wth kommen war
aff ärlege släkt JMPs 403. 2) alstrad (av),
härrörande (från), titubacio är hala kötlikhetinna
ostad-wghet, wthkomen aff hogxsins wans[k]likhet (ex
mentis fragilitate descendens) SpV 139. 3) utbruten,
avsöndrad, thwa dela j ene thekth a
kopparber-ghena ... som är wth kwmen aff hustrw ludzsio ...
byrdh Neuman Vokbal 77 (1449). böledh sudher
om kapenhawta lagt j iiij ra hörer them aff aros
och grwas byom til och är vthkomen aff ingos by
Svartb 480 (1464). thesse ängia äro vt kompna
aff booz äghom Arfstv 7 6. — Jfr koma ut.

utköra (-korra), v. utköra, utvälja, välja, thänna
persona hwilka härran siälffwer haffwer sik
wt-korrat som sina eghna brudh Mecht 187. epter
for-nwmstogo månne tillyder eller (o: hälder) wtkorra
döden, än forsmädeliga taga syn ord tilbaka Troj
13. tha seer jac gerna ath en annar wtkorras j
myn stad ib 191. — part. pret. *utkoradlier,
(omsorgsfullt) utvald, ena ferska bergning aff goda
wtkorada malth Sex ekon tr 267.

utkorliker (-ligin), adj. 2) utmärkt, hartig,
egre-gius ... ärligin vtkorligin GU C 20 s. 211.
enwtkor-lik bön aff wars härra ihesu christi renasta hiärta
SvB 199 (b. av 1500-/.).

♦utkrama (-kramma), v. utkrama, utpressa. ...
oc swa mädh swampom wthkramma thät myölit
som rindhcr mädh wathneno nedher j nokotli kar
PMSkr 452.

utkrypa, v. ulkrypa, krypa ut. tak eth ormskin
som ormen är wthkrwpin aff PMSkr 213.

utkräfia (-kräffwia. -kräfva), v. L. 1) utkräva.
item manom vi ... at ... engen ... her äpter dyrfves
til at utkräfva eller upbära nager konungsrät af
kyrkennes hyon Hist Handl VIII 1: 39 (1474). 2)

kräva, fordra, begära____anner twnga ... oppa kirker

clostrer clärike ridderskap theres hion eller landbo
alägge eller vtkräffwia G. Carlsson, Kalmar recess
148 3 s. 64. 3) kräva, fordra, erfordra, at han
inge-lunde betroster rede siig tiil vegx sa hastelige
som then resa vt kräffwer GPM 2: 361 (1511?). —
Jfr kräfia ut.

*utkräfiare (-kräffwiare), m. cxactor ... oräter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/1030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free