Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vanskelikhet
1037
van tröst
thik ... til ath miscundha honom SvKyrkobr 275.
alla synda forlatilse ok alla wanslighetz j dygdha
forskullan wprättilse Mecht 10. at thina naturlika
wanskelikhetir (passiones) skulin ey wara
ofruct-samma SpV 412. affwändilsen ällir franwändilsen
aff indra sannindinna liws är alla mankönsins
wanskelikhetinna (defeclus) fulkompnande saak ib
413. ib. twäkanna ordh är ostadlielikhetinna ok
omskiptelikhetinna ok wanslikhetinna (fragilitatis)
withnisbyrdh ib 517. tw weest hans wanskeligheet
oc hwat honom brister SvB 459(1400-i.), en sannan
gudh, huilken wara wanskelikhet förekennandes
äwärdelika (nostram jragilitatem eternaliter
pre-noscens) föreskepadhe os ... iomffru mariam
mäk-togha hiälperska JMÖ 46. ib 164. men (thes wer)
månge herrer glädes aff thet månge wärde brotlige,
att the haffwe tilfelle tage theres peninger, och
the ähre werre, än the som till ewentyrs bryte aff
wanskeligheett PMSkr 699 (senare avskr.).
•vanskelikhet (-lighet), /. [A. Dan. vanskelighedj
svårighet, för onda redhebohetena ... til at synda
oc göra ilda ok oböghil[ig]hetena oc marskona
wanskclighet til at göra wäl SkrtUppb 17 8.
vanskilsa, f. brist. Jfr B. Loman, Fornsvenska
verbalsubstantiv på -an, -ning och -else 254 /.
vanskilse (wanskelse), n., vanl. pl., och f. 1) brisl,
saknad, frånvaro (av ngt), thesse äru the puncta
hindir oc wanskilse laghlighin oc skälighin til ath
göra walit til inte Abbedval i Vkl 97. hwadh hon
(a: människan) gaar om daghin i dighomen (o:
dyghdhomen) oc i thera öfning ällir i thera
wan-skilsom. oc til syndana fulheet SkrtUppb 423. 2)
brist, skröplighet, the ... thio punctana ... j holkom
som röras thio sotther eller wanskelse som
männi-skian haardheligha leed för än jhesus christus kom
til jordhrikis SkrtUppb 363. Mecht 315. om siälinna
ok kropsins omskipteligha wanskilse (passionibus)
SpV 412. mädhan wanskilsin (defeclus) hothar
badhe härran ok tiänaran mz dödhenom ib 447.
haff altidh mistankan om thins kröps wanskilse
(fragilitas), ok om thit cghit kön ib 447. at the
skulu rädhas syukdom oc wanskilse JMPs 502. 3)
fel, men, skada, thetta hymiltunglit maanin som
iomfru maria liknas vidhir, fik een wanskilse ok
stoort tekn oppa sik, j wars herre ihesu christi pino
ok dödhz tima MP 5: 18. ib 19. stwndom hendher
ath tha sädhen är waxen kombir en wanskilse ath
rötherna bithas aff midhre j jordenne oc falna
PMSkr 200. 6) nöd, svårighet, atthin son war thän
som oss skulle j allom warum wanskelsom ängxlom
ok dröwelsom hugswala SvB 267 (senare h. av
1400-/.). 9) förgängelse, nw kwnne the ey
länghe haffwa hectoris döda krop oc lik offwer
jord for syn wanskilses kuld oc lokth Troj 186.
ib 18 8.
vanskipan, f. oordning, oordentlighet, oordentlig
el. otillbörlig beskaffenhet, j alla synda wanskipan
haffwir iak opnöth alt mith liffwerne SvB 354
(omkr. 1500).
♦vanskötilse, n. pl. el. f. vanskötsel, vanvård. alltt
thett onda ssom komber i siälene. går aff kropssens
wanskötilsse PMSkr 6 79 (senare avskr.).
vansläktas, v. refl. vansläktas-, nedsjunka (från
det som på grund av börd tillhör ngn), denobilitare
vansläktas GU C 20 s. 357 (jfr Cathol.: degenerare.
non möre nobilium se habere). wj skolom ey
wan-släktas j nagra last eller odygd MP 4: 111.
vansläktoglier, adj. som vansläktals. degener ...
vansläktoger GU C 20 s. 170.
vansmaka, v. vara el. bliva osmaklig el.
vedervärdig. eg. och bildl. — med dat. nar hänne wansmakar
tholikit ärffwodhe (desipiendo) SpV 34.
vanstarker, adj. Jfr H. H. Ronge, Konung
Alexander 272 /. 1) utan styrka, utan fasthet. —svag.
om is. stekarin ... gik ther oppa en wanstarkan yys
nydhir j en ström MP 5: 185. 2) svag, kraftlös.
—-ulan styrka (alt uträtta el. göra ngt), maktlös, for thy
han (o: Paulus) pröffwade sik medh skälom wara
wanstarkan, ok fakunnoghan nokoth göra a mothe
gudz waldhc ok makt MP 5: 153.
♦vanstyrker, adj. [Jfr Fnor. üstyrkr] kraftlös.
Jfr D. Kornhall, Karl Magnus 276 /. han war swa
moder och wanstyrker aff blod at ... KarlM (Ver)
94.
♦vante? m. [Nysv. vante. Fdan. wanti. Jfr Johs.
Brøndum-Nielsen, Gammeldansk Grammatik 3: 203,
L. Moberg, Om de nordiska nasalassimilationerna
39 //.] el. vantcr, pl. nom. -ar., ack. -a), m. [Isl.
vöttr] L. vante, thy scal ey städhias nakrom
(klostersyster) at göra naghot til at vtgiffua enkarligha
luffuor wanta helgha domahws ällir annat tolighet
som draghir til wärldzlica täknadh ällir fafänga
FOVkl 216. jtem bör honum (a: kammarsvennen)
haffua i varia oc göma thetta forscriffna (o:
gångkläder etc.) mz clädeqwast, näseduka, vantar,
handskar (o.s.v.) Arnell Brask Bil 31.—om vante el.
vantar ss rättssymboler, överlämnade el. kastade till
bekräftande av ngt. Jfr G. Tilander, Nysv. Studier
29: 36 ff., Lizzie Carlsson, Rig 35: 1 //., särsk. s.
7 ff. tha thakkadhe konungin honom (o:
systersonen) fore siin ordh oc (meningen synes härefter snarast
fordra ett systerson hans el. dyl.) gaff honum sina
wanta til wädh. at the ord skullo standa
Prosadikter (KarlM) 266. thenna thwaa (landssynemän)
met androm flerom, som engte waaro tilnempde,
gingo til then nya raa ok gildade han ok komo swa
fore landzrätthen j abo ... oc kastada thera wantha
ther wppa at then nya raen waare rätther; ok the
godha men som tha fore rätthen saato tänctä at
alla the vanta ok märken (o: bomärken på vantarna?)
som the framkastade skulde höra
landzsyneman-nom tiil, som thoch ey war Svartb 419(144 6). —
Jfr fingervanter.
vantro, /. 3) trolöshet, oredlighet, falskhet? perfidia
... swek otro ok vantro GU C 20 s. 4 33.
vantroa, v. 1) icke tro, icke sätta tro till. med dat.
iudhane wantrodho gudz ordhom JMÖ 3 2.
vantroin (-tron), adj. 1) icke troende. — vantrogen,
klentrogen, tvivlande, talade han (o: Jesus) till
thomasse ok sagdhe swa ... räk fram thina hand j
vndena som jak haffuer j mina sidha ok war ekke
wantron vtan tron MP 4: 4.
♦vantroliker (n. -likit), adj. = vantroin 1. j then
tiid gudz son tok mandom ok wardh människia,
tha wordho inbyrdhis samanföghat vndirlika sex
tingh ... som är ... rätfärdogha gudz tro, ok
wan-trolikit människionna hyärta MP 5: 7 8.
vantrolikhet, /. otro. thcssin thokna maa säghias
wantrolikhethin älla fakunnogheetin SvKyrkobr
335.
vantröst, /. 1) misströstan, misstro, iomffru maria
som är modher til liälogth hopp odeelaktogh i
wantröstennas mörke (diffidencie expers caliginis)
JMÖ 117. diäffwiséns ffrestilse, hwilken som in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
