Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vatna
1048
vatnhvirvil
löpär gönom rom Prosadikter (Sju vise m C) 2 39.
nw sa torpin ... roland liggiä oc lop til hans ... oc
wilde bära han til rinnande watn Prosadikter
(KarlM) 282. han skulle ... fornöya detirte ... viij
fat järn ... om oppin wathin ATb 1: 32 (1455). ...
met holt oc haga van oc vedestade DN 14: 119
(1483). alla the paalar och bygning ther i sama
grendene pa saltha watnidh opbygt är SJ 2: 92
(1482). en kaalgardh pa swdre malm in pa färska
watnidh ib 2: 92 (1482). ena thompt pa swdra
malm belegne [sic] vijdh östra salta vatnidh STb
3: 181 (1494). tha star han (o: pråmen) pa bothnen
i äwyone ... thy watnith är sara wth fallith BSH
5: 226 (1507, H. Gadh). böriades then syn i
nor-chöpung allom strömom oppot och lyktades i
mo-tala wid wathne AktKungsådr 31 (1520-/.? senare
avskr.). qui conuertidh petram ia (för in) staghna
aquarum ... han wändher hallena j standandhe
träsk älla wantn JMPs 523. ib 527, 530. — vatten
(i motsats till land). ... och will mik skyndha ower
landh eller til wathn S. Gustafson, Hemming Gadhs
språk 1: 10 (1503, H. Gadh). — bildl. thet han är
fongen (i swadant vatn swadana fiska) war lenge
sidan hans förtiente löön HSH 14: 25 (1525,
Brask). — Jfr almännings-, almiinnis- (Sdw 2:
1189), fiske-, fiskis-, gal-, midh-, qvärna-vatn,
ävensom midhvatnis. 4) vatten; dekokt; destillat.
jpocras ... haffuer fwnnedh ... konstena huru man
skal brenna thät vathneth som förlängher
männis-kiona liff thät vatnith skal brennas aff rödha vine
Sex ekon tr 272. ib 273. Jfr alun-, ekelöfs- (Sdw
1: 219), eke äple- (Sdw 2: 1212), endivle- (Sdw
2: 1212), hunags-, korn-, lim-, lupini-, qviksilfs-,
rosen-, salt-, salta-, skedhe-, yrta- (Sdw 2: 107 7),
äg-, öi|hna- (Sdw 2: 1169) vatn. 5) om vätska som
avsöndras från kroppen. — urin. jpocras systerson
... badh drötningina fa sik hans (o: den sjukes)
watn thre natta gamalt Prosadikter (Sju vise m)
124. än nokor kastar watn aff sik vp a g[il]dis
weggenä SvGst 67.— »vatnaförare (watne-. -förere),
m. person som forslar vallen, vatlenkörare,
vattenbärare. ss tillnamn, mörten watneförere Skotteb 4
(1460—61). ib 6, 31 (d:o).Jfr vatn-, vatu-förare.—
♦vatna skipte, n. giffuom wj ... j thennne samma
sokn (o: Sund pä Åland) j langhö, ok (o: som) ligger
wider vatna skipthet, tw delen aff önen Svartb 217
(1400). — vatns kälda (-källa), f. källa. — bildl.
the ... wtdragha aff harda syndenna haldh
taar-anna watnz källo JMPs 521. — *vatns skyrdh
(watzskörd), /. bäckravin? (gränsen går) op medh
watzskörden rinnande wtan s. henrichs merk (o.s.v.)
FMU 5: 140 (1486, avskr.). — »vatns vindare
(watz-), m. person som vindar upp vatten, ss
tillnamn. änders watzwindare V KU 65 (1552). Jfr
vatn-, vatu-vindare.
vatna (-adhe. -adher. -at), v. 2) vattna (växt o.d.).
med ack. (i pass. nom.), pärwträ tarffwas offta
wathnas PMSkr 328. — i bild el. bildl. han (o: Gud)
är källan, ok aff the wathneno som rindher in j
äwärdhelikit liff, for thy at til tronna fruct tha
wathnomps (irrigamur) wi aff hans nadh Sp V 28 3.
thu wärdoghas watna war wisna hiärta mz
na-dhennas dagh (tu corda nostra marcida / irriga rore
gracie) JMÖ 85. — om begjutande med annan vätska
än vatten, takis stärk ätikkia oc blandes samman
mädh asko, oc thär mädh wathnis the winträn som
ärw ofrwkthsam PMSkr 320.3) vattna, bevattna. — i
bild. JMÖ 60. bästa iordhen är iomffru maria,
huilka iordh then hälge andhe mz sinne dagh wätte
ällar wathnadhe, nar gudz son affladhes ib 68. ib.
4) lägga (fisk) i sump? Jfr E. Lidén, Meijerbergs ark.
f. sv. ordforskn. 1: 71. viij [8] (hökerskor) skole ware
besynnerlic skickade, som watnaden (o: sumpad?)
fisk skole haffue STb 4: 321 (1513).
va (nad Itra (-aadhra), f. vattenåder, källåder.
PMSkr 207.
*vatnan, /. vattnande, i bild. at hälgha siäla,
plantadha widh watnith, forbätradho sik aff
scriff-thinna wathnan (irrigatione) SpV 19.
♦vatubalia (watbalja), n.? vattenbalja, item för
eth watbalja xii höre HLG 2: 123 (1524). Jfr
vatubalia.
♦vatnblanda? /. Jfr vatublanda.
vatnblandadher, p. adj. vattenblandad. PMSkr
305.
♦vatnbughla? f. Jfr vatubughla.
*vatnbärande? m. Jfr vatubärande.
♦vatnbärirska? /. Jfr vatubärirska.
♦vatndag (pl. gen. -dagganas), f. daggdroppe, saa
jdkeliga föllo watndagganas taara aff hennes ögon
saa, ath ... Troj 16 8.
*vatndraghare, m. [Isl. vatndragari. Ä. Dan.
vanddragere. Mnt. waterdreger] 1) vattenbärare.
Jfr vatudragbare. 2) vattenbi, drönare. Jfr E.
Smedberg, Peder Månssons landsmansskap 56, E.
Lidén, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 2: 13 3. när
som bin wthdriffwa fran sigh wathndragharana
som ärw större än bin ärw PMSkr 305. ib. Jfr
vatudrumbcr.
♦vatndrumber? m. Jfr vatudrumbcr.
vatndrupi (obl. -dropa), m. 1) vattendroppe, droppe
vallen. JMPs 5 80.
♦vatndrykker (wath-), m. [Jfr Isl. vatnsdrykkr.
D. vandsdrik] så mycket vallen som drickes på en
gång, vattenklunk, fför en wathdryk älla minsta
kärlex tiänisth köpes hymerikis rike JMPs 302.
♦vatnfal? n. Jfr vatufal.
♦vatne, n. Jfr fiske vatne.
♦vatnfylter, p. adj. full av vatten, våt. hennes
kläder oc blyffwo saa watnfylthe ath haffde the
kläder wordet wriden tha haffde the giffwit mykit
watn aff sig Troj 168.
♦vatnfärdli (waten-), f. [Jfr. Sv.Dial. (Finl.)
vat-tufar utprickad segelled] vattendrag, (gränsen går)
thedan til aane j birkestubben, theden alt waten
ferdene wp i kwern dammen FMU 3: 490 (1450).
♦vatnförare (-förer), m. — vatnaförarc. SSkb 4
(1501—02. HLG 2: 24(1511). Jfr vatuförare.
vatnganger, m. 2) urinens gång. Se Sdw 2: 1329.
*vatngrop, /. vattengrav, damm. MP 5: 31.
♦vatngräs? n. Jfr vatugriis.
*vatngudhinna? f. Jfr vatugudhinna.
♦vatnhamar (-hammar), m. vallendriven
hammare. hvar j faa tillfelle akter theres (o\ tyskarnas?)
vatnhammar bade til köper oc iern HSH 13: 114
(1524, Brask). Jfr vatuhamar.
♦vatnhinker (-hyn k), m. vattenhink, vattenspann.
HLG 2: 17 (1510). ib. Jfr vatuhlnker.
*vatnho (-hoo), m. vattenho. ij timbermen, som
giordhe vathnhoon ý norra bastughu HLG 2: 12
(1509).
*vatnhus? n. Jfr vatuhus.
♦vatnhvlrvil? m. Jfr vatuhvirvil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
