- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
1053

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

viþ

1053

vidhbrystadhcr

dach weth dach begynte steds at sittia Skotteb 41
(146 0—61). aff hulket huss alcxander mcdli sina
arf-fua ewige och ärlige wtgiffue skal... vi (6) mark...
aar wedh aar wthen all fforswmelssä SJ 2: 245
(149 3). Jfr 15. 4)för att beteckna tillfället då ngt sker:
vid. then freth skulle the hölle lige fast paa bode
si-dher ... vthan all falskheet, weth korsskyssningen
Rydberg Tr 3: 361 (1482). — på. han ... var gripin
wijdh ferske gerningh aff... biscop cortz egne
swe-na STb 3: 339 (1497). 5) vid, på grund av, vid åsynen
el. åhörandet av, vid erfarandet av. kesarin wreddis
mykith widh tholkin tidhande Prosadikter (KarlM)
258; jfr ib 298 (KarlM B), KarlM (Ver) 24, ib (El)
25. tha wardh k m k wredher widh hans ordh
Prosadikter (KarlM) 25 8. 6) inemot, omkring, ungefär, vid
pass. widh viii (8) lass wedh haffwa the oppe BSH
5: 132 (1506,//. Gadh). ib. 8) för att utmärka den till
vilken man träder el. står i ett (vänligt el. fientligt)
förhållande; sålunda i uttryck som beteckna handlingssätt
el. beteende: vid, med, emot. huru görs veder syndoga
sielä j theres vtgongh SvKyrkobr (Lucid B) 211.
— delaktighet: med. EK 7 8i; jfr R. Pipping,
Kommentar t. Erikskrönikan 324. 9) i uttryck vilka
avse tal el. tanke som framhålles såsom vändande
sig endast till subjektet: för. tha sagdhe niwsnarin
widher sik mykin äst thu oc stärker Prosadikter
(KarlM) 255; jfr ib (KarlM B) 296, KarlM (Ver)
18, ib (El) 19. 12) i uttryck som beteckna vidhållande,
bibehållande, fortfarande, förening, blandning o.d.
vid. — vid, i besittning av. Se Sdw 2: 1329. halla ider
alla fatige och ryke wyd lagh och räth GPM 2:
64 (1507). —efter, i enlighet med. jak star
tilkän-nandis, enghom i almennelikom ordin ällir
ränliff-we, wara lofflikit ällir höfflikit at liffwa widher
en-kannelikin lagh Sp V 445.13) för att uttrycka det
föremål varifrån ngn et. ngt skiljes: vid, från. liuat
händer vedher sielenä tha the skiliäs vedh there kroppa
SvKyrko br (Lucid B) 20 8. 14) för att beteckna medel:
med, genom, styrkin idhir widh gudh oc hans
godh-lek Hel män 144. — vid namns nämnande,
uttryckligen. vidher nampn SD10: 62 (1371), 64.15) i
distri-buliva uttryck: för. hwilka päninger jak kännis mik
redhelika päning widh päning hafua vpburit SD NS
3: 72 (1415). latha opscriffue stycke wedh styckä
hwad ther inne är SJ 2:318 (14 9 8). Jfr 3 c). 16)för att
beteckna förhållande varunder ngt äger rum,
åtföljande omständighet o.d.: med, under, i. ällir wilt thu
samma täxtin ekke haffwa wttryktan, widh eth
annadh sin (alio sensu) SpV 326. the (stenar)
natwr-likc ärw, skina widher eldz lywsith PMSkr 494. —
på. loffwen härran mz mik thätta göra ok widh
samma måtto (in hunc modum) manghe hälghe män
sa loffwandhe gudh SpV 33. swa at the äru widh
oändhelika måtto argharen än the qwinnor, som
liffwa j hionalagh ib 109. liknilsen haffwer han wnth
os, widh nakra sins nadz måtto ib 491. — utan
motsvarande prep. i det nuvarande språket, i uttr. lika
vidh som, liksom om. hwar som griper älla slaa
nakon här mällan (o: inom klostrets fridlysta område)
tha är thät lika widh som han giordhe thät vppa
kirkio gardenom älla j kirkionne Nio handl rör Vkl
223. 17) i fråga om, med avseende på. SvKyrkobr
(Lucid B) 208 (se under 13). — utan motsvarande
prep. i det nuvarande språket, ey är oc thänna
forgänglika plagha wärdhugli widh the äro thär
thic staar fore i hymerike Hel män 123. 18) vid,
under åberopande av. i eder och försäkringar, wedh

myn edh skal... han ekke döö j dagh Prosadikter
(Sju vise m C) 236. weth theres sanheet och
korss-kyssning Rydberg Tr 3: 361 (1482) thaa bekennes
[wi] widh gudh, at wi icke actade... Hist Tidskr
38: 119 (1523?). — i besvärjelser, maningar,
befallningar och förbud, asmund skulle tet aldrigh
wrekke lönlig eller opinbarlig wijdh al lydno oc
äre j noghen motto etc. Stock Skb 297 (1513, Skip).
19) vid äventyr av, vid straff av, vid vite av. engha
ogiffta borgara skole haffua opne gathabodz wýnd
öge j marcknadom ... vijdh both xij marek vtan
nåde STb 3: 108 (1493). 20) vid förlust av. ath
törd mwramestare och jenis mwramestare skulo
tekkia kirkione ... innan maaremesso ... wiidh
therres woningh och wclfärd STb 1: 113 (1477).
bödz käril martinsson widh sina waani[n]gh,
hws och heman, ath [han] skal engastadz fara aff
by ... ib 333 (1482). — Jfr afsidhis-, bak-, bredh-,
in- (Sdw 1: 5 92), iämt-, iämte-, lika- (Sdw 1: 7 60),
nidhan-, nidher- (Sdw 2: 105), ovan- (Sdw 2: 189),
suunan- (Sdw 2: 554), up-, upsidhis- (Sdw 2: 856),
ut- (Sdw 2: 868), utan-, västan- (Sdw 2: 1067),
östan- (Sdw 2: 1183) -vidh (-vidher).

B) adv. 2) därvid, på grund därav. — därför, till
följd därav, domde wi thet stadugt och fast at
engin göre ther hinder æller qwall vppa æpter
thenne dagh wtan han sware medh sæktom som
widh ligger JämtlDipl 293 (1448). 3) därpå?
därjämte? gånger klostredh pa nya hyre ... ij lödega
mark sölffuer ... och jnge penninge komme sidan
vedher at giffue stadenom til tomptöre vtan
epter breffuis vtludelse Stock Skb 311 (1503 löst
fragm.). — Jfr bak-, brcdli- (Sdw 1: 146), i-, in-,
nidhan-, Jtär-, utan-vidh (-vidher).

C) konj. vid det att, vid den tid el. det tillfälle då;
då. draghin wäl läroptz in wödh i lime tz til Saml
24: 144. och begintis tingith x (10) sloo och lyctades
widh v (5) sloock BSH 5: 118 (1506, H. Gadh). —
viþ at, vid det att, under det att, dä. vidh at han tok
i korgane tha föl bärgxmansens swärdh nidir pa
gatune ATb 1: 285 (1468).

vidiia (pres. -er. refl. -es), v. vidga, utvidga,
dömde her erich ... allom thäm ... the ströma at vijdha
och uprifva AktKungsådr 3 (1380, vidim. 1475?
efter tryck från 1721). — vidha sik, utbreda sig. sidan
hon (o: lactuca) börya thär wäxa tha brytis aff
öffwersta hiärtabladith swa widher hon sigh oc
gar ey högth wp PMSkr 351. ib. — Jfr forvidha.
♦vidha ut, breda ut, lägga i sär. the qwistana (av
vinstocken) som j jordenne ärw widhas wth hwar
fran androm oc jordlien kastcs til PMSkr 321. Jfr
utvidha. — refl. vidhas. — *vidlias um kring,
utbreda sig runt omkring, wndy akarneth läggis cn hal
äller sten swa wides roten wm kringh PMSkr 345.

♦vidhare, m. Jfr utvidhare.

vidharla (viidhürla. viterla), adv. 1) vida, vida
omkring, vitt och brett, thänna tidhandhin spordhos
viidhärla Prosadikter (Barl) 87. thät haffuer varit
viterla crisnamanna sidher Vårfrup 129. MP4: 261.
bätre är göra manga bakstandara til hiälp. än
sätya vidharla bredan spetz PMSkr 160.

♦vidhbrandcr (wed-), m. vedbrand, bränsle, at
hugga wedbrand Priv f Sv st 124 (1454, avskr.).
Jfr vidha bränder.

♦vidlibrystadher, p. adj. bredbröstad. achilles war
myket fagor oc wän ... gol ögder stor, mild oc
kärlig opsyn, widbrystad Troj 74.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/1067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free