- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
1052

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vesneliorn

1052

viþ

♦vesneliorn, se under väselliorn.
vespel, m. Jfr S. Henning, Elias Wessén 15.4.
1954 5. 34.

♦veslerlinneskcr, se västerländisker.
vela (widhe GPM 2: 91 (1499). impf. wette
KarlM (Ver) 6. weetteProsadikter (KarlM B) 291.
part. pret. n. veet Hel män 179), v. L. 1) låta erfara,
låta komma till del, låta få, giva. at sancto dyonisio
som är j franz tok karl. k. kors ok alle hans
rid-dara torpin ärchibiscoper weette them ämbite
(o: meddelade dem altarets sakrament, höll mässa)
Prosadikter (KarlM B) 291; likn. KarlM (Ver)
0; jfr giordhe fore them ämbete Prosadikter
(KarlM) 250; likn. KarlM (El) 7. mölnaren ...
antwarde fogotanom huan lögerdaghen baade tul
oc peninga ... oc ther oppa wetha sin räkenskap
beskriffwen Arnell Brask Bi1 26. huar i ecke
sielff kwnne komma swa förscriffuer thet cum
sociis oc wither oss swar thet första i kwnne
HSH 13:117 (1524 Brask) 2) låta få, låta (ngn)
erfara fullbordan el. uppfyllelsen av (ngt), bevilja.
athj welie widhe honum then bön, och wara på
hans beste j then matho oc annen GPM 2: 91
(1499). hwat han bedhis oc åstundar af gudhi thät
wardhir honum fullelika iakat ok veet Hel män
179. — Jfr liadli-, liedlier-vcta.
veta, se vita.
♦vetter, se vinter,
♦veva? v. Jfr vefhlul, -redliskaper.
♦vcvilse, n. pl. och f. Jfr bcvcvilso.
♦vezl, se väzl.

♦vi, /1. [Su. dial. (Fint.) vi, fågellek-, fågelsvärm;
fiskstim] flock, svärm, skara. Jfr fughla vi saml L.
Moberg, Namn och Bygd 37: 133 ff. — "via fiske?
(fia fiski), n. L. Jfr L. Moberg a.a.
vi, interj. Jfr aylivi.
vi, se iak.

via, v. blåsa, driva. SR i S. Ljung, Söderköpings
hisloria intill 1568 s. 364; jfr ib 106.

♦viborgs fisker (-borgx-), m. koll. fisk från Viborg
(i Finland), jteni ijm viborgx fisk for vj öre Skotteb
470 (1472—73, Kämn). ib 471 (1472—73, d:o).

vidd (widh. wiidh. dat. med arl. widdene PMSkr
132,) f. vidd, bredd, j huru myklo himilsliko
kännedoms fruct, tro, ok gärning, han sidhan framgik,
thz withnar nw ekke en wra, ällir een deel aff judha
landomen, wthan alla wärldinna wiidh (latitudo)
SpV 222. thy at thär wtuidhis kärleksins widh
(amplitudo), til äwinnelighin thit, hwar enghin
kombir ändan ib 285. himblanna ok jordhinna
wiidh (entitudo) ib 476. jak wilde at thinna spegils
wiidh (latitudo) kwnne wara thinne studeran til
nöghio ok fulnath ib 497. klokka wm xx besmara
marker skal haffwa nädhan wm kringh kafflan tre
spanna widh PMSkr 569. — utspridande på bredden,
(i strid bör man) sigh ey samman trängia j hopen
meer än tarffwas, oc ey häller förmykith sigh
wth-widha, thy j traanghethenne hindra the sigh
jnbyr-dis, j widdenne giffwa the fiendommen tilfälle sig
jnkomma PMSkr 132.

♦vidisse, n.? och m.? [Lat. vidisse, perf. inf. till
viderc, se] vidimerad el. bestyrkt avskrift (av rättsligt
dokument), vidimation, som then widisse her fför
oss wåre och andra breff ther vppa giffna äre
yther-ligare wtuisa FMU 4: 447 (1476, nyare avskr.). ...
lydande ordh från ordh, som konung christiern[s]

vidisse innehåller Priv f Sv st 203 (1491, nyare
avskr.). STb 3: 59 (1492).

viþ(wid. widh. wiidh STb 1: 113 (1477). SJ2: 111
(1488); STb 3: 108 (1493). vijdh STb3: 108 (1493).
wijdh ib 339 (1497); Stock Skb 297 (1513, Skip).
wiid Troj 114. widt Stock Skb 194 (1521). wijdt ib 304
(1525, Skip). huidh SDNS 2: 101 (1409). vedh GU
C 20 s. 485 (vcdhseegh); SvKyrkobr (Lucid B) 208,
211. wedh Prosadikter (Sju vise m C) 236; SJ 2: 245
(1493), 318 (1498). wedt Stock Skb 194 (1521). weth
Skotteb 41 (1460—61); Rydberg Tr 3: 361 (1482);
wödh Saml 24: 144 (si. av 1400-t.). widher
Prosadikter (KarlM) 255; KarlM (El) 19, 25; STb
1: 446 (1462, Burspr)-, PMSkr 494. wider
Prosadikter (KarlM B) 296; KarlM (Ver) 18, 24, 26.
vedher SvKyrkobr (Lucid B) 208; Stock Skb 311
(1503, löst fragm.). veder SvKyrkobr (Lucid B)
211. vöder Saml 24: 144 (si. av 1400-/.), prep., adv.
och konj. L. A) prep. I. med dat. el. i dess ställe ack.
1) om ett föremåls riktning mol el. läge i förhållande
titi ett annat i vars omedelbara närhet det befinner
sig, el. för alt beteckna att ngt äger rum i ett föremåls
omedelbara närhet: vid. Se Sdtv 2: 1329.
korsskys-sning, som skee weth rooen Rydberg Tr3: 361
(1482). huilkthws... nestvpsidessönnanforscrifen
peder michelssons hwss mwr wiidh mwr liggiendes
SJ 2:iii (1488). blochusen westan wedt yterste
ström Stock Skb 194 (1521). 5) för att beteckna sätt: i.
engha ogiffta borgara skole haffua opne gathabodz
wýndöge j marcknadom, vtweghende wiidh
pun-dom eller lodhom STb 3: 108 (1493). II. med ack.
1) för att beteckna ett föremåls rörelse mot el. till ngt
som det tänkes betäcka med sin yta el. beröra: till, på.
mattis ... kastade swa sina öxe handlöst ok ion i
howdit ok ion gik wid gulwid A Tb 1: 123 (1400). ■—
vid. lymen ekke pärmanbladhin vöder brädin
Saml 24: 144 (si. av 1400-/.). — vid, invid, intill.
ingan leggia tymber ... eller wedhakaste widher
stadzsens mwr STb 1: 446 (1462, Burspr). —vid,
med. Se Sdw 2: 1329. — med. grecana gaffwo siigw
hans asyn oc wille jnthe j moth wiid honom Troj
114. — vid, emot. Se Sdw 2: 1329. 2) för att
beteckna ställe el. föremål i vars närhet ngn el. ngt
kommer el. kommit och befinner sig el. ngt tilldrager sig el.
varåt ngn är vänd el. riktad: vid, invid,
stadzscriffue-ren helmic schal viderbinda ena scrifft widh
prebende breffuit medh sit jncigle STb 3: 402 (1498). — i
uttr. vidh hand, tillstädes, närvarande. Se hand 4 g).
han war ey offwer ellir widh hand nar agamenon
waldcs oc kestes til höffwisman Troj ht. — i
förbindelse med refl. pron.: för. loto tessa men ... wp
thera godz oc äghor innan ingoisby ... met fastum
oc landzlaghum, oc serdelis huart thera widh sigh
Svartb 174 (138O). priuatim idest singillatim (för
singulatim) vedh seegh GU C 20s. 485. swor vidh sik
ATb 1: 310 (1469). huarpunctin widh sikärmykith
göth wärdher wm the wäl skodhas Mecht 353. och
mener jac ath honom bör at forbothe mic the velie
hwart vitli sigh for hwar gardh ... or tesslikis for
thee löösöra... hwart vidh sigh Arfstv 17 (14 61). 3) 1
tidsbestämningar, a) i fråga om tidpunkt: emot,
omkring, vid. vedh huars cens syndoga siels vtgongh,
samankoma ther otallige dieflä SvKyrkobr (Lucid B)
211. anno dominj mdxxv wijdt piensdagatydt
gior-de niels scriffuere syn kemenere reginskap Stock Skb
304(1525, Skip). c) ifråga om tidrymd som följer mer
cl. mindre omedelbart efter en föregående: ef ler. tha the

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/1066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free