- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
1059

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vidherskildor

1059

vldhertliolii

skilja, frånskilja, med prep. fran. första ordhit
widherskil hona fra[n] all creatur (secedendo ab
omnibus creaturis) Mecht 208. — refl.
*vidherskili-as, 1) skilja sig, avlägsna sig. thaama hwndda, som
idkelika när faaren bliffwa, oc älta them til
hior-denna, tha the synas widher skilias fran androm
JMÖ 30. 2) skiljas frän (ngt), frånträda (ngt); sluta
(anställning), och thz (o: diverse redskap) antwarde
han (o: oxakaren) fraa sigh fogotanom, thaa lian
widherskils Arnell Brask Bii 24. — part. pret.

*vidherskilder, priuare aff räna ok aff tago vnde
priuatus a um veder skilder ok eghin GU C 20 s.
485.

*vidherskipt, n. 1) det som lämnas i utbyte,
vederlag. jnkte swa got widerskipt eller wärdh kan
människan mik giffua j tessa wärldena som jak
wil anama fore henne siäll MP 4: 262.

vidherskipte (-skiffte), n. 2) byte, utbyte, här sigx
hwru gudh alzmäktogher giordhe eth
wndher-samliket bythc ällar widherskiffte mz mankönet,
nar han tok til sik mandomen, oc gaff
människion-ne guddommen JMÖ 95 (jfr o admirabile
commer-cium ib 227). 5) fientligt mellanhavande, kamp.
hwar hugger til annars swa at the wordho badhe
saar än tho hafdhe then hedhne wärre lotin i thy
widher skipte Prosadikter (KarlM) 271.

"vidherskiptilse, n. pl. byte, utbyte, o
astwnde-likin widherskiptilse (commulalio) sannclica
thänne bytte sinna synda saar i christi saar SkrtUppb
87. mädhan thätta bytidh ok widherskiptilsen är
tholikt ib.

vidherstaddrr, p. adj. L. (?) 1örtugl. i Humbla
"liggiande närmersolo widherstadhit" RP 2: 124
(1386). ib.

vidlierstadlia, /. motstånd, ok hade the i calmarna
wilit widerstadha Reuterdahl Kyrkohist III 2: 543
(1471?)

vidherstyyyclikcr (ved(h)er-. superi, -lister), adj.
vederstygglig, motbjudande, avskyvärd, förskräcklig.
horridus ... fasulegin ok veder skygeligin (för
-stygeligin) GU C 20 s. 3.39. thäs lengre ok ynnarc
jak mik dragher til myns hiertes lönkamare, thes
mere lcdhasta ok vedherstyggelista syndenna
sopor jak ther fynner J Buddes b 172.

vidherstyyyia (veder-), v. väcka avsky hos (ngn).
abhorrere fasas rädas ok vederstyggia GU C 20
s. 339. — refl. vidherstygyias, 1) känna el. hysa
avsky el. motvilja för, avsky. — med inf. städerne
och menighe köpmän, widerstygges, sigla hlith til
riketh. for hans ofredeliga begynnelse skuldh GPM
2: 72 (1511). — med sats inledd av at. siälin älskande
sin likarna widherstygghis (abhorret) at kroppen
skal thola oc lidha dödzsins beskhet Mecht 97.2)
avskys, väcka avsky, med dat. see til, at han finder
tik ... wäl prydda, j siälene, at enkte thär finnis,
som reenom, oc faghrom härra maa widher
styg-gias Mecht 266. — Jfr styyyias vidlicr (Sdw 2:
529).

vidherstygyilsc, n. pl.? och f. 1) fruktan, skräck.
oc haffdho the dywren (a: vargar m. fi.) enghen
widherstyggilse för nakre människio JMÖ 158.

♦vidherstyynadher (widhir-), m. =
vidherstyy-yilse 2. avsky, ther äptir fik han swa storan
wi-dhirstygnadh ok anghir fore sina syndhir, tet han
syällan war gladhir, vthan giordhe gudhe bätringh
medh vmsorgh ok plagho MP 5: 130.

vidhcrstyra, v. avstyra, haffde then wisa mannen

henne ey timelica widher styrt hon haffde giorth
the fiärdho myklo wärre ... ok widher styre thu ey
timelika thinne hustru tha fordarwar först hon
thin son ok sidhan tik Prosadikter (Sju vise m B)
196.

♦vidherstörtniuy, f. genstörlighet, trots, at i ware
... höruge och lydoge ... giörandes ... uthan alla
geensagu och widerstörtning hwad eder helst bör
... uth at giöra Spegel Skrbev 64 (i47i).

vidhersyn, /. 3) varnande exempel, varnagel.
hwru wadhelikit thz är at wändha sin öghon til
wärldinna sodhomam, är hon (a: Lots hustru) eth
exemplem ällir äpthirliknilse, ok een widhersyn
swa länge wärldin standhir SpV 308.

vidliersäghning, se vidhcrsiyhniny (Sdw 2: 959).
vi[terlaka (vidhir-. -thagit), v. L. 2) mottaga (en
ankommande), med dat. han (a: Gud) är altidh
redhe-boin miskunsamlika vidhirtaka allom them mz
rättom änger ... vilia sik til hans wända
Prosadikter (Barl) 89. 5) åtaga sig, underkasta sig. vm
aleghner, som bönderne innän þán tymän
wider-taka, scal halfdelen läggiäs til vars sons eriks
giäldä Rydberg Tr 2: 246 (1357). 7) underkasta sig,
överlämna sig ät (ngn), han hade gudj widcrsacht
... ok widerthagit dýeffuolen odén STb 3: 18
(1492). 8) taga vid, börja, thet for:ne eglior rechte
på thän ene sijdann så långt thär thill leffstada
äghor och skääl vidertogho Delag Arch 2: 127
(1478), avskr.). — Jfr taka vidher.

vidhertal (-taal), n. 2) avtal, överenskommelse.
sagdes ... ath som magnis persons vidhertal hade
warith medh jenis bagare, tha han gaff sik in medh
honom ok gaff honom sin gardh, thet skal bliffua
widh makt STb 1: 5 5 (1476). tärris bythe ok
wi-dhertaa! waar saa ath ... DN 14: 130 (1486).

vidhcrtala (vedher-), t>. — refl. vidhertalas, talas
vid, tala med varandra, samtala, i thy the swa
ve-dhertaladhes j gudz Iwffwi. opgaff hon sin helga
andha J Buddes b 7 6. — Jfr talas vidher.

vidhertalan, f. 1) tilltalande, tilltal, o härre gudh
hurw söt äro thin widhertalan i minom mwn
ower allan honag MP 4: 97. 3) samtal, jomffru
maria oc fflere hälghon sökthe them, oc hwgnade
mädh hemelike widertalan JMPs 418. 5) avtal,
överenskommelse, then widerthalan oc forlichningk
dandemen thera mellen giort hado SJ 2: 140
(1489).

"vidhertomt (vethertompt), f. mindre tomt som
avskilts från el. fogats till en större? 3 gardha i
haffstenom ... här tiil ligger 1 vethertompt oc är
i liorsaas VKJ 180 (1480); jfr: item tiil haffstena
ligger en tompt i hoorsaas vid swen nissasons
stwgavägh oc är wthmärkt meth 4 stena ib (1500).

vidhcrtharf (-tarff. -torf), f. 1) behov, det som
(för ngn) är behövligt el. nödigt, nödtorft, haffuer
(jag) ... for waara beleglighet och widertorffua
skuld giorde eth skipte Svartb 484 (1465). thu
idh-kelika skodha iämcristins widhertharff SvKyrbobr
250. — med gen. när thes behoff oc widertarff är
Priv o skyddsbr 187 (1442). 2) nöd, betryck, hänna
trolighet, j hwilka hon mik troliggast tilstodh j
allom minom widhertorffuom (necessitatibus) Mecht
173. — Jfr vidherthorft.

vidlierthola, v. tåla, uthärda, stå emot. olifernes
... ridher mellan hedhna manna oc fälde a badha
händer swa at enkte monde widher thola
Prosadikter (KarlM) 281.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/1073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free