Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vidhervarinj|
1061
vinj|e
cicila wth sin ffrytzsskilling ib 252 (1494). STb
3: 78 (1493), 159, 190 (1494). birgitta ... schal lata
koma barnen her til stedes, som hon thöm
anna-made, ok antworde swa sidan barnen fran sich
medh dandementz viderwaren theris moder broder
... medh alth theris, som hon medh thöm fick och
annamade ib 146 (1494).
♦vidhervaring, f. — ♦vidhervarings man, m. =
vidhervaru man. widherwaringxmän: andris i
weppi oc laurenz i nybile SD NS 2: 518 (1412,
Uppland), ib.
♦vidher varna, v. varna, vm nokor kan vilia
thik vidher varna, i thy han mz thik seer älla höre
ohöfwelikit Ber 261. Jfr varna vidher (Sdw 2: 936).
♦vidhervikt (weder-, -uicht), f. [Jfr Mnt.
wedderwegen, «.] (föremål el. mängd av)
motsvarande vikt. änders ... bekendes haffua tappat ena
wederuicht, som villam guldsmct hanom fangit
hade pa iij:e rinsk gullcne ocli iiij ordh aff enom
gullene STb 3: 272 (1496). oleff guldssmct schal
göre sin vederuikt fult, som han haffuer vtfangit
mot tet söluet han hade annameth ib 425 (1499).
vidhervili (-wilge. obl. -wilia, -wi|lja), m. 3)
vedervärdighet, skada; kränkning, skymf, hwilket wij
allde mcnthom ijdhre nadh gyra till sijwyrdning
äller widherwillja Lindblom Äbval 8 (1432).
framdelis talade hon till honom ... om then
wider-wilge oc hoffmodh, som henne widerfors FMU
3: 339 (1444). allt thät oomak kost täringh ole
vidhervilia som han haffuer giort mik Arfstv 49
(1461).
♦vidlieröka, v. tillöka, tillfoga, i alla the
gudz-tienst som aff förnembde brodherskap åhrliga
oppehållas skall, i mässo, vigiliis, begängelsom och
flerom gudhelikom bönom, som ther af (o: av
avkastningen av en donation) nu åhrlika håldas
eller framdeles widerökas kan HLG 1: 128 (1483,
nyare avskr.).
vidhfrägdhadher, p. adj. vitt frejdad, ryktbar.
tha gik hon ffran sanctum dominicum, oc war
storlegha bedröff[dh] at hänne skulle tolkidh
hända när swa häloghom härra oc
widffrägda-dhom ffadher JMPs 426. warth hans nampn swa
widh ffrägdat, at ... ib 435.
♦vidhga, v. [Isl. vidga] v. vidga, utvidga. ... the
fornempde ström op at rifva, och vidhga
Akt-Kungsådr 3 (1380 vidim. 1457?, efter tryck från
1721).
♦vidhga madhker? (vedghe-), m. trämask, teredo
vedghe madkher (möjl. fel för ett vidha niadker)
GU C 20 s. 109.
vidlihct (wit-), /. 1) vidd, omfång, omfattning.
eth aldra fäghersta thrä ... hwilkith som j sinne
höghet ok withet (latiludine) wpfylte alla
wärdhli-11a Mecht 62. klokka wm thio besmara marker skal
haffwa widheth nädhan wm kringh kafflan ij
[1£] span PMSkr 56 9. haffwer bärgith stora
widhet, swa at städer oc palacia magho byghias
oppa them JMPs 527. 2) bredd. ... oplather ...
peder diekn ... for:ne tompt oc kålgård j lengd
och widhet twert och endelangt alleledis nytia
FMU 4: 241 (1465).
vidliia (vidia), f. L. 2) vidjeband. restis ... vidia
oc reph GU C 20 s. 525. ib s. 524. — Jfr bakka-,
kiärra-, stäilinj|a-vidhia. — ♦vidhio j|örare, m.
restio onis vidio görare oc säliare GU C 20 s. 525.
— ♦vidhio säliare, m. Se vidhio j|örare.
♦vidliia (widhya), v. tänja, uttänja? törka
skinnen försth wäl, oc sidhan smör them ... oc
widhya them pa järneno draghandis PMSkr 542.
Jfr vidha.
vidhilse, n. pl.? Jfr utvidhilse (äv. Sdw 2: 892).
vidhleker, m. L. 1) = vidhhet 1. JMPs 528.
♦vidhliker (-lekin), adj. vidlyftig, jtem samthalan
badhe j wärlz portom oc swa mellan systra oc
brödher vari som reghlan sigher oc ekche widhlekin
(off idhkeliken Bir 5: 132) äller förlangh Bisk
Nils’ vis-st 19 8.
♦vidlining, f. Jfr utvidhnin|| (Sdw 2: 893).
vidhopin (vidhe-, -open. -öppen, -vppen), adj.
vidöppen-, raklång (på ryggen), lillbakakaslad,
tillbakalutad (sv. dial. vipen). swa ath han fioll vidhe
vppen offuer bordh STb 1: 63 (1476). formattc han
ey aff tolket hardt stiwng sytia j sadelen mz
mynne än han störte widopen tiill jorden Troj 110.
hon ... kastadhe sigh widh öppen oppa jordena
JMPs 407.
vidhskipilse (wiskipelse) n. pl. el. f.? L.
vidskepelse. aff manghom ffalskom ffwndliom oc
genstridoghom som göras moth thenna psaltaren
sighia[n]dhis honom wara wiskipilse oc
fframffos-het draffwäl oc dröma JMPs 510. ib 511.
♦vidlislagh(a)? Trol. fel för vidherlaj|h,
vidlicr-la[|lia.
vidhunder (wid ha-), n. 2) undran, förundran.
for stort widha wnder, som hon fik aff thy glädhis
fwlla ihesu änlite (præ admiratione illius
jucundis-simæ faciei) Mecht 53. aff hwilkom (o: winträ)
framdelis winbäraklasin mz storo widhwndhir
(botrus admirandi stuporis) wardhir athirborin aff
speyaromen SpV 15 4. aff tholko röris thu sa
mykit til widhwndhir (de quibus in admirationem
moveris), om thätta ärande, huru thänna twå
naturenar kroppin ok siälin, äru samankomin ib
354.
♦vidhundcrsyn, f. syn som är ett under, underbar
syn. lucia, hwilkin ... wardh draghin thit som hon
skulde lidha hädilse mz margom paar oxa, än the
formatto hänne ekke röra, thy är hon en
widh-wndhirsyn (spectaculum) SpV 232. nar hon aff
kötzsins bandhom wardhir löös, aff hwilko hon
nw lidher qwal ok wandha, wnfar hon widhwndhir
syn (visu stupido), thz tha frambärs j lönomen ib
581.
♦vidhvräkare (wed-. -wrakere. -wraker.
-wre-kere), m. = vidha vräkare. widh wraker oc
ter-hande StÄmb 74 (1462). ib 76 (1463), 83 (1467). —
ss tillnamn, mattis wedwrekere Skotteb 4 (i460—
61).
vif, n. och f. 2) viv, hustru. (Djävulen säger:)
thu må väl lokka annars viff/och ther mz frögdar
thu thitt liiff Fornvännen 1949 s. 327 (väggmåln.
1451).
vij|dhavatn, n. vigvatten. — vij|dhavatns kar
(vigdwatz-), n. vigvattenskärl. eth vigdwatzkar aff
tiin vägir ij mark ATb 1: 227 (1456?). Item i och
xc kopperkanna, diska, ii klokka, eth viuaskar
HLG 3: 57 (1522). — ♦vigdhavatns kiitil (wigde-),
m. = vigdhavatns kar. bör honom (o: klockaren)
superpelliciatum fore mädh wigde watns kätilen
oc cappalanum mädh stenkelen oc curatum mädh
rökilse kareth jn processione ganga ÅK 58.
viflj]e, m. vigg, kil. [Mit. wegge, wigge m. vigg,
kil; (kilformigt) vetebröd, ty. Wecken.) Cuneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
