Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vitsord lian
1082
vrcdlie
/iskarna) gafiues bort til Helge andz husit ... och
twå liggia til vitzorda j fataburit STb 3: 407 (1498).
samma breff skulle komma j retten til wijtzorde
ib 3: 347 (1498). Epter swa dana swar och visordh
gaffue for:ne verdige feder och erlige gode men
thöm til frijtz och bade til vptechne ib 3: 342
(1497). samma breff skulle komma i rettin tiil
viszorda om Petri et Pauli midsommars tidh SJ
2: 317 (1498).
♦vitsordliari f. vittnesbörd, intyg, epther
dande-mentz radh och wyszorden STb 3: 113 (1493).
♦vitughcr adj. kunnig, förståndig, thän synd som
een vittigh man görer är suarare j hannom än j een
owittigh man SkrtUppb 439. Jfr fa-, o- vitugher.
♦vitughct /. vetskap, kunskap, förstånd, sciencia
thät är wittighet SkrtUppb 439. —Jfr ovitughet.
vitvillinger m. L. vettvilling, dåre. hwat sigher tu
aff daaroinok vethiongom SvKyrkobr 196. drengin,
som peningane hytte, war en witwilling STb 1: 107
(1477).
vixl, se viglisl.
vordha, se varþa.
vördhin, se nyvordhin.
vra f. L. vrå, hörn, vinkel. Angulus wraa.
Angu-lare thet i wraa (en vrå) eller thet twå wrar haffuer
GU C 20 s. 24. jak sökte granlika al rum ok alla wrar,
som waro j thessa mansins hiärta MP 4: 57. Lasse
j wran Stock Skb 8 (l516—17). — Jfr öglinavra.
♦vrahus n. hörnhus (?). Item ... lot jach mure ...
oc en skorsten j vraahuset HLG 2: 66 (1519).
♦vrasten m. hörnsten. Angularis lapis wrasteen
GU C 20 s. 24.
vrak n. L. 1) strandat skepp; vrakgods, strandvrak.
Mans Biornsson schal beholle jernit aff vrakit, som
han köpt hauer STb 3: 156 (1494). skipit skal
betala halffdelen aff thy wrakeno PMSkr 27. vrak
affwer bordh ib 115.3) vrak, avskrap, något odugligt.
jac är madk oc ey mäniskia medh alla obrigdilse oc
stadsins vrak aldra vslasta SkrtUppb 228. — Jfr
sio-, skip-, strand-vrak.
vrakiärn n. järn från ett skeppsvrak. Mans
Biör-nasson beholle tet jern han köpt haffuer aff sama
vrackjernST6 3: 157(1494).
vraka v. förkasta, rata. Jak takkar tik ... som
wilde ... aff iudhvmen wrakas oc forsmaas SvB
523. — Jfr vräka.
♦vraka (vräka) v. syna, besiktiga, granska (varor
med hånsyn till deras kvalitet o. saluvärde) [au Mit.
wraken med samma bel.]. Ingan köpa nogra hände
fisk, wedh, breda oc ther hände vthan lathe thet
först vraka STb 1: 446 (burspråk 1442: 39; vrake
1463: 47; wräka 1476: 48, 1481: 51). the som wräka
kopparen STb 1: 189 (1478). Fiska vrakara och at
vraka näffwer, bräde och kalk StÄmb 58 (1454).
Wraka hamp ok lin ib 62 (1456). — Jfr ovräkter.
♦vrakare (vräkare) m. besiktningsman, granskare
[au Mit. wraker med samma bet.]. Inghan köpa
nogan fisk, näffuer, bräda, thiäre, brene widh,
hampp, lin vthan lathe thet först wrake, som
til-bör, ok giffua wrakere sin lön. Forsymer sik nogra
her vtinnan haffui sielffuer skade och giffua än tha
wrakeren sin lön STb 1: 453 (burspråk 1463: 47;
wräkarom 1476: 48, 1481: 51). Wrakara til fisk...
Wrakar til widh oc brädhe StÄmb 38 (1444).
Wrakare til fisk ... Wraker til widh, brädhe oc
näfuer ... Wrakara til lijn oc hampa ib 40 (1445).
Wraker til wid, näfuer ok kalk ib 53 (1452).
Vrakara til fisk, näffuer, bräde oc til widh och til
kalk ib 55 (1453). Wrakara til gull oc söluer ib 60
(1455). Item vrekarnom iiij ort. vj penninge
Skotteb 452 (1472). — Jfr brädha-, fiska- (fisk-),
hampo-, kalk-, lin-, näver-, skarn-, tiäro-,
vidlia-(vidh-) vrakare (vräkare). — vrakaralön (vräker-,
vräkerlön) /. lön åt en besiktningsman. Item Olaff
Tröbo ij öre ij penninge mynna for vräkerlön
Skotteb 373 (1462). Item Oleff Tröbo xx penninge
wräkerlön ib 430 (i47o). Item xxj famfn wedh for
iiij mark ij öre myndre och xxj penninge wräkerlön
ib 445 (1471). och j art. wräkerlön ib 449 (1471).
Tendensen för detta lånord vrakare tycks sålunda gå
från ursprunglig form med a till försvenskad form
med ä.
vränger adj. L. 4) felaktig, orätl, avig. wändandis
thet wp som wrange waghen skal wara PMSkr 552,
for thy at j haffuin wrankt och wi haffuom rät at
astanda (stå fast vid) warom gudz laghom KarlM
(Ver) 74: 12 (El: oret). 4) ond, ondskefull,
orättfärdig. tho plagha han (Gud) stundom godha mädh
vrangom oc i thera handom Hel män 112. herran
loffuadhe then wranga ämbetzmannin ANF 39:
239. o huru thrange tha skulu vranga manna vägha
vardha ib 39: 234.
vrangheel /. orättfärdighet, ondska, synd. Vm iac
göma mik af ininom vrånghet, tha skal iac varda
väl signadh fore gudhi SkrtUppb 225. än tha at
hänna wranghet var stor, tha offuirgik gudz
miskundh JMPs 407. Men i Swerige ähr elin
wrångheet, ther the på rådstugune beleggia eller
belatha hwar annen som them tcckis henna uphöyc
PMSkr 696.
vrangleker m. ojämnhet, krokighet, ondska, hwi
drogh mik mer creaturanna wrangleker (iniquitas)
än mins frälsara godleker SkrtUppb 7 6.
vranglika adv. orätt, illa. draghandis athir fothin
aff... sinne willo, j hwilke han är wranglika faren,
aff wäghenom fran tik SpV 475.
vranglikliet /. ondska, synd. Swa at jak giti
gratitli mina wranglikhet oc synde SvB 163. vtan
vranglikhet ANF 39: 239. wi ärum thrötte i
vrang-lihetz oc fortapilsa vägh ib 39: 232.
vredhas (impf. vreddis) v. vredgas. Hon sagde ey
skal thu wredhas KarlM (Ver) 2: 29. keysaren
wreddhis mykit wider tolken tiidendä ib 24: 17
(wredis ib 25: 18 El). En k m wreddis nokot ib
27: 3 (El). Rolandh wreddis mykit wider hans ordh
ib 60: 23 (Ver.), wändis tha hwar thera frön
androm oc wredus mykit widher ib (El) 83: 26.
— Jfr vredligas.
vrcdhc f. L. vrede; ovilja, ogunst, bradh hempdh ok
gudz wredhe MP 5: 216. j flerum odygdhom ... j
wredhe, j brädzsko ib 231. judhanna ilzsko ok
dyäffuolzlica wredhe ib 235. ther äpte swa görin
swa framt j wilin fly wara konungxligha hämd oc
vrädhe. Med hammare och fackla 24: 17 (1428).
vnder wora konungxliga hämpd ok wrede NMU
121 (1449). Wredhen födhe aff sik säx dotter
SvKyrkobr 353. allir skadhi j ordhom oc gärningom
thär nakrom görs aff wredhe ib 353. han reddis ejr
thera wredhe Smäst 2: 5. — ♦vredhls eþer m. ed av
vrede. Siätte (av vredens döttrar) är hadhir oc spot
medh wredhis edhom SvKyrkobr 353. — vredhis
hand f. av vrede styrd hand. Item thän som taker
pa skiparen mädh vredhes handh, är meen edhare
oc ärwlös PMSkr 4 8.— ♦vredhls synd f. synd i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
