Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väruld
1101
väruld
bliffua een herre öffuer alla werdh Gyll år (1970)
502. 9) värld, himlakropp; världssystem, universum.
hans liff var och är verdogare än otalliga verlder
SvKyrkobr 158. Iak är alpha oc o, förste oc ytarste,
opphoffuet oc ändhen, huilken som för
wärld-hennas oppbcgynnan, oc fran wärldh oc til
wärldh liffwer, oc äwärdelika JMÖ 154. 9)
himlakropp, värld, universum, epter domadagh skal
all wärlden ändas MB 1: 66. Ära wari tik, o hälga
trefalloghet, iämliker en guddomber oc för alla
wärldher JMÖ 15 7. om otalika wärlder, thet
tydher ä förwtan ändha ib 162. swa som otalika
wärlder waro ... om thär ware otalica mangha
wärlder ... än otalica wärlder fförmagho tik
höra, om otalica wärlder swngho til samman...
om swa mangha wärlder waro som sandkorn
äro j haffwino JMPs 33—36 (uttrycket otallika
världer o. dyl. förekommer ytterligare flera ggr
på detta textställe), som tik oc alla wärldena seer
ib 33. offwer alla wärldena ib 34. — *värulds
budliöl n. världsligt gästabud. Vtan medh wärlz
budhölom oc gästabwdhom är mykin fylle oc giri
til dryk oc mat SvKyrkobr 33. —värulds domber
m. världslig dom. gudh wille at sanctus Petrus
skulle haffwa alla wärlz döma SvKyrkobr 107.—
värulds drüvilse n. pl. världslig sorg, timlig
bedrövelse. Tha i taghin thätta sacramentum, tha skulin
i thänkia pa wars härra pino oc gärna wärlz
dröffuilse thola SvKyrkobr 33. —värulds fafängia
/. värdslig fåfänga, j ärin blinde vordhne aff wärlz
fafängio Hel män 116. — värulds folk n. världsligt
folk (i molsats till klosterfolk). Wadhelikit är wara i
bland weräldz folk Hel män 225. Förste är at
systrana tagha gafuor aff wärlz folke, badhe frändom
oc winom Småst på Fsv. 2: 209. Annar är at wärlz
folk gånger in i clostersens äller systranna
inne-lykkelse ib. Thridhia at systrana tala i wärlz
portcnom mädh wärlz folke ib 2: 210. — *värulds
1’ramganga /., värulds framganger m. världslig
framgång, han vildhe nödhoghir latha finna sik
högfärdoghan j offdyupa konst til nokra wärlz
framgangs ok loff MP 5: 137. vtan månge önskia
swa wärilz framgangh ok fafenga glädhi at the
thappa liimerikis fridh SkrtUppb 221. Än thet en
dåre wärdz framgangenom (alludentibus prosperis)
for hans onda smikrande ok lekande for honom,
kan oprisas SpV 409. — *värulds fridher m.
världslig fred, ro. först er werilz fridher... we är
them som swa skipa sik ij werilz fridhi SkrtUppb
221.— * värulds genvärdha /. världslig motgång,
skada. Thetta radhit forsma alle the som jngha
wärlz genwärdho vilia lydha MP 5: 25. — värulds
glädhi /. världslig glädje, aldrigh meera wili lustas j
nokre wärldz glädhi Mecht 263. — värulds gods
(goz) n. världligt gods. thy skalt thu äkke siätia thin
kärlek til werlzgooz Prosadikter 42. aff väralz gozc
ANF 39: 239. at han faar sina widhertorfft aff
wärdz godze SvB 401. — "värulds gott n. världens
goda. thet är et wist fördömilse tekn idhelik
om-gangilse ok lykkelikhel i wärlz godho SvKyrkobr
5 2. — "värulds gul n. jordiskt guld. thät ganghnar
honom mer än han aatthe alth wärldz gul JPMs
280.— "värulds hiärta n. jordiskt hjärta, allan
kärlek ocli hughnadh, thär nokoth wärldz hiärta
(humanum cor) nokot sin kwnne astunda Mecht
272. — värulds härra m. världslig herre. Cosmarca
... werlz herra GU C 20 s. 152. Ey allenest äru
wredz herrer (fel för: werdz herrer) så grömse thill
stridh och örligh vthen iemwäll Biscoper och
prester PMSkr 710. — "värulds härskap n.
världsligt herradöme. Cosmargia ... werlz herskap GU C
20 s. 152. — "värulds liöfdhingc m. världslig
hövding. Ber 245. —- "värulds höghtidh /. världslig
fest. the samdrykkiam ok wärlz högtidh är
loffli-kin aff gudi MP 5: 96. — "värulds makt f. världslig
makt. frea ... världz makt GU C 20 s. 290. —•
värulds man m. världsman, man av världsligt stånd.
afläggia clostir clädhcn oc tagha wärlz manna ham
Hel män 227. — Småst på Fsv 2: 209 (se värulds
qvinna). — "värulds mäter m. jordisk mat. tha badh
han (eremiten) henne ... ath hon skuldhe bära
honum atir nokon wärlz maath ok dryk, ffore thy
honom länkthadhe mykit ther äptir MP 5: 176. —
värulds mäiiniskia f. världsmänniska; människa som
lever i världen. Saa merkis ok Christi thiänsta möö
for lithla syndh, swa at alle stinga finghir aat
hänne, än tha at enghin talar om the groffwa
syndhir, som nakor wärdz människia (persona
secularis) gör SpV 449. (Jungfru Maria var)
serdelis begaffuat ower alla wärldz människior
Mecht 17 6. alla wärldz människior wpstandandis
skulu mik möta medh sinom likamom ib 214.—
"värulds piaglia f. straff i världen. Lg 3: 646. —
värulds porter m. klosterport, som utomstående har
tillträde titi. systrana tala i wärlz portenom mädh
wärlz folke Småst på Fsv 2: 210. Item til
wärs-porten systher B. J. VKU 55 (1549). — "värulds
präster m. präst som icke tillhör klosterorden (clericus
s secularis). hwath j haffwcn oc waara föräldra j
clostrens aff wärdzpresta regeran oc styrilsc här j
hwsith haffwa warith Scriffwer jak raadhandis
edher ey antwardha hwsith j wärdzpresta hendher
Småst på Fsv 2: 318(1512). oc swa wille cardinalen
jnsäthya thär XII wärdz presther til ath halla
tidhagärdena oc regera oc ey wän ordan ib 2: 334
(1519). — värulds qvinna /. kvinna av världsligt
slånd. (Utan nödtvång) scal engin wärlz man ällir
wärlzquinna etc. ingaa i systranna clostirs
in-lykkilse Småst på Fsv 2:209 (1444)..— värulds
rätter m. världslig rätt el. domstol, vtan alt hinder oc
vtan archt eller hiälperedhe antighi medh kirkio
rät eller wäreldz rät Rydberg Tr 2: 661 (1396).
Vtlänsker rättir i Swerige hether oc är allir then
wärlz rättir, som ey är swenskar rättir ib 3: 166
(1436). Oc hwat som the tha therforinnan vpbära
aff for:da Öland thet schall cnkte aff slåss vti
hoffwit penningana hwarken effter nagher kirkio
Rett eller wäreldz Rätt Mon Dipl Sv 7 (1441). —
"värulds skapare m. världsskapare. O mildhe Ihesu
Christe, wäral skapare SvB 8 3. — "värulds thanke
m. världslig tanke, thera hiärta är fult mädh värlz
thankom Hel män 131.— "värulds thing n.
världsligt ting. at thu al wärldz thing ... ower gaf
SvB 418. — "värulds umhugsan f. världsliga
tankar. Hwar fore tha tyngias the hwatzske aff
wärdz omhoxsan ällir bindas aff nakrom giordhom
syndom Sp V 519. — värulds väld n. världslig makt,
myndighet, kan wärldz waldh gripa them fför än
the taka oppinbara skripth ... komma the förrä
til skriptta, tha ma wärldz waldh them ey sidhan
hindra Beckman Studier (1917) s. 52. böthi hwar
thera xl marc spetelenom enskylt oc ther til bada
andcligit wald oc wärdzwald Hedqvist Kärleksv 146
(1471). — värulds ärande n. världslig angelägenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
