Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yvirnier
1109
iidhel
s. 70. epter then yterste makt och ... wärgie,
som ther kan astadh kommes GPM 2: 69 (l5ll).
hulkit han eflter yterste profiit pa [sclskapsins]
gagn selie skall STb 5: 3ll (l520). iach gordhe
them alt got thet yterste jach kunde FMU 5: 24
(H8i). for thy jach wil clostreno thz ey forstykkia
j thz ytersta MB 1:588 (1430.—50). — n. adv.
1) ytterst, längst ut. eet ängefyäl... liggendes j for:de
Bonstade bolstad vterst j liörnedt westernor
GPM 2: 432 (1402). 2) så långt möjligt, i högsta
grad. manadhc iak honom soin iak aldra ytherst
kunne Arfstv 46 (1461). 3) sist, i slutet, til thenne
dagh ... fintz alt saman ytersth j neste boken S Tb
5: i (1514). til ytersth j junij manath PMSkr 304.
ytersth i augusti manadh ib 391.
yvirnier, se ivirmer.
yxn pl. oxar, se oxe, öxn, jämte gen. yxna: yxna
budb, yxna kiöt, yxna öker.
Ä.
ä (e) partikel med generaliserande innebörd och
funktion. 1) (ursprungl. bet.) alltid, ath Adam ey
skwlle äta aff liffsens trä oc sidhan kwnna liffwith
ää oc ää (för alltid) Peder Månsson i Sv. Medeltids
dikter o. rim s. 475. Jfr Gutasaga kap. i: En þair
annzsuaraþv at ny oc niþar wari e oc e. thet skal ä
fram var herra wil HK 1: 4537. han wari
fordömp-der nw ok ää med Iudasse ok sälla thee, ther
nidhre sithia i heluitis poth ok ä haffua ilt ok
aldrcgh göth ib 36 32 /. — vid tidsuttryck,
förstärkande. ath iak bliffwer medh edher e forwthen
ändha SvT 104. Oc thy skalt mannen ... ä daghom
meera öffwa sik j dygdhom Mecht 269. 2) (allmänt
förstärkande) allt, ju, så. (Människolivet) nalkas ä
nermer ok närmer sinom ända SpV 432. Siälin
swaradhe O min kära härra, ä swa gärna (o quam
libenler, domine mi) Mecht 50. tha böryas til ath
lätha aloe j olyona ä litith oc litith PMSkr 5 30. alle
thässa try rikesens jnbyggere ää j hwadh rike the
bo Kalmar recess 1483 (ed. G. Carlsson) 6 8. •—
förenat med iu, io. Tha haffue han och hans radh the
ther när ära stadde, Tog ää jo nogor aff hwart rike,
täss macht hwadh han och the ther vm göra ib 71.
8) bestämt, äntligen, medh tu wilt ä ower eno fara FI
(Cod. B) 483. 12) efter en nekande sats: ju, ju icke. —
förenat med iu, io. Än tho at jak sagdhe mykit slikt
samma förra ... aff hwilko jak twäkar ey at the ä
jw faa fructh, som skära wilia, ey skal jak än
läthias at säthia här liwslikaren thet samma SpV
385. — i indir. frågesats: någonsin, i all världen.
The wiisto ey hwart the skullo a wända, tith thera
kumber fanger en enda RK 1: 2152.14) tillsammans
med ett pronomen el. en partikel, som genom det
till-lagda ä får en allmän, obestämd betydelse-, ä huru,
ü hvadh, ii iivadhan, ä hvo (ä ho, gen. ä hves, dat.
ii liven)), ä hvaris, ä när, ä sidhan, ä sum. — ä huru
adv. o. konj. huru än, på vad sätt än. medh skäl ath
ää huru om hennes stykke kan ganga framledhis
JämtlDipl 233 (1435). skal al tol lägges äpter
sylff [talj och lägges til adh halla myntedh oppe
medh ää hwrw thet til förende waridh haffuer
Kalmar recess 1483 (ed. G. Carlsson) 62. — ä hvadh
evad, vad än. ä hwad te waro flere tha waro äy
färre ATb 92 (1458). —ä Iivadhan varifrån än. oc
alt annat korn oc rogh miöl oc malt, som hem
kom-ber, ä hwadhan thät kan hälzt koma Småst på Fsv.
2: 159. — ä hva(r), ü ho pron. vem än, eho. sidhan
ä hua then stcnin fik, var han haltir, döuir, blinder,
han mälte oc hördhe oc sa oc gik Småsl pä fsv. 2: 3.
Ä hua sum nu thenna stenin atte, han gömdin
gierna thet bezsta han matte ib 2: 5. ehwars föghati
ella häredhe thet ware hälzt GS 27 (1375). skal
konungen halla sin leide ää hwem han hänna giffuer
Kalmar recess 1483 (ed. G. Carlsson) 62. ä hwes
medh-hielpere the haffua waridh ib. 68. oc vil honom
ful-komeliga tilsta for alla myna arwa och frender e
hwo the helsth kwnno vara som pa forscrifna gardh
vilia tala KTb 110 (1491). segier them, ath i
landith fasth bakes och brygges, i hwo ther til
blyffuer til gester bwdne GPM 2:30 (1511).—
ä hvaris adv. var än, var helst, them och alt dheres
godz, rörandes och orörandes, ehuarest thet hälst
ligger eller är Priv f Sv st 94 (1442). — ii mädlian
konj. så länge som. (Vi skall hala dem) ä mädhan
wi them liffuande wita RK 1: 4479. thet wil jak
werya, ä mädhan iak ma ib 1: 3807. — ä när konj.
när. Thet hände en thiider att enär sancta Birgitta
war kommen j gudz andelike widhertalan, tha kom
jomffru Maria til lienna Hel män 277. — ä sidhan
konj. alltsedan. Æ sidhän iach var i Stokholm
senest, tha var jach aldri helbrydh sidhän Reulerdahl
Kyrkohist. III: 2 s. 559. ä sydhan men käre fadher
aff werldenne leedh FMU 4: 352 (o. 1470) — ä sum
konj. allt eftersom. Nar som hälghe männenc läsas,
sagli hon jomfru Mariam, ok hwan hälghan man,
ä som han wardh nämder, ödhmiwkligha fallandes
a knä for härran Ihcsum Mecht 307. oc faar thär
baade tholl oc päninga, ä som thär mals til om
aarith VKJ il. — ii til konj. (ända) Ull dess att. han
sagde ther aff ä til han doo RK 1: 877. Han hiolt
ther ä til nattin kom ib 1: 1622.
ädliel och ädliele adj. (Mil. edel, edele) 1) ädel,
högättad, av förnäm börd. Bekennis jag ... att jag
vill vitne vara fullige oc bevisc medt sanning, att
Hr Magnus Ingesson ... var ädle oc äcte både 0111
fadher och modher Vg Fornml I: 10 s. 30 (1489).
medh nagra faa smasuena, alt hoffuesinnet och
eddelle blodh vndantagit, vtan fengelseoch
beschal-ningk Rydberg Tr 3: 490 (1502). The andra erligha
herrer, riddara och swena, äddelle och vädele, riche
och fatige ... skolo och magha aff ghaa medh lijff
och sundh fi 3: 491 (1502). (Då) worteinstengdhe all
menege ädle, quinnor och mendh, biscoper och
prelater HT 38: 118 (1523?). Forsth wtkalladhe the
biscopaner och nogre eedle. Sidhen ledhe the wt...
een stor hop baadhe edle och oedle ib 38: 119.
thenna breffuen lyddhe moth andelege herrer och ädle
mendh fi 38: 119. aff them ädhlasta härtoganom
Pompeyo SpV 315. 2) ädel, framstående, härlig.
sancte örian, ädhla riddare oc dyr martyr SvB 407
(början av 1500-t.), sancte Örian, ädhele riddare,
ffri oc staldz ib 408 (o. 1520). Thol oc pina är swa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
