Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ädhelhet 1110 äg
äderle ath gudh wil änkte annat gifwa vthan sik
siälwan for thet Saml. 6: 159. 3) ädel, fin, dyrbar
(om sak). Thätta är ädhlastha fructin SpV 446.
ärw the ädla stena, tha fästher jnghen fiil pa them
PMSkr 494.
ädhelliet, ädhlahet /. (Mit. edelhel) ädel börd,
höghet. Gudz kärlekx pröffwilse är ädhlahetinna
forsmädilse SpV 427. Täslikes sagde Thelamonius
... (Ulysses) ... ey wara byrdog heller from j
hädel-het som han Troj 271. — ss titel. Iach haffde gernä
scriffuit eders ädelhet (dvs. Svante Nilsson Shire)
tiil i gaar GPM 2: isl.
»ädheliker (ädhliker) adj. (Mit. edelic) ädel,
välbördig. Tiil then äldre edligaste oc
stormekti-giste herre her Cristiern ... sendes tette breff S Tb
5: 315 (1520, Kop). ib 319 (1521).
ädhelikhct (äilhllkhet) /. ädelhet, höghet, härlighet.
iak ... gaff mina wällokt swa som canel oc
balsamus, widhergangandis sina ädleghctz kraffter
JMÖ 144.
»ädher konj. eller. I jämtländska brev; Fno. edr,
eda. Alle men the som thetta breff se ädher höra
DN 14: 144 (1490). som til then for:de
tridi-wngen j österbergwm nw ligger ädher ligath
haffwer ib 83 (1469). wordher Andres ädher Olaff
Erikxsson nokot vfrels j then tridiwngen j
österbergwm thet skall for:de Olaff Tomas(son) frelsä
them ib 83 (1469).
ädhla adj. L. ädel. Än thet at toligh ädhla nathur
saa fatighe ok slemothingetilföghis SpV 356. — Jfr
oädhla.
ädhla (ädlile?) s. natur, art; utmärkande drag. än
tha at nakra a hionalagxsins wäghna waro orönta
könith, tha likowäl doldo the medh hogxsins ädhla
ällir ärlikhet SpV 162. Thänne mathin haffwer,
äptir thy wiis manz ädhla är, alzskona sötma i
mwnnenom ib 421. Thätta är fulbordogha
människio enkannelikit ok ädhla, at nythia sin krop til
ärffwodhit ok til byrdhena ib 446. än the rike synas
fafänglika wälla wndhir sik sinna byrdz ällir
släktz ädla (lineam suæ nobilitatis), for thy hwat
the wilia ällir ey, tha likawäl nödhgas the haffwa
til brodhir thän som fatigher ok forsmadhir är
ib 5 5 8.
ädhla v. (Mit. edelen) ädla, förädla. O hwat äro
mankönsins nathur haffwir, jordzlighin födhis aff
jordhinne, ok aff fadhirlika guddomenom ällir
gudhelika fadhirlikhetinne ädhlas (insignilur) then
som fatigher är ok wtlänninge, än the rike ...
(se ovan under ädlila s.) SpV 558. engin dygd är
wärdh ful lön wtan hon ädhlas medh kropsins
öffning Mecht 229. alla hänna dygder the äthlas
(nobilitantur) oc dyrkas thär wtaff ib 216. — Jfr
forädhlas.
ädhlahet f. hög börd, värdighet. Gudz kärlekx
pröffwilse är ädhlahetinna forsmädilse SpV 427.
ädhlinger m. ädling, adelsman (Mit. edelink). skal
jngen ... koma j rikesens radh vtan the som ära
rikesens ädelinge jnfödde män aff riddere Kalmar
recess 1483 (ed. G. Carlsson) 64.
♦äffen (effcn) adv. jämnt, alldeles (Mit. effen, even,
eben jämnt, lika; noga, alldeles). (Hustru Birgitta
stod till svars för sin skuld) swa ath tet löp til hopa
off en C mark STb 4: 61 (i 505); offen trol. fel för
effen. (Om en gård) bredden op til gamble myntet
effen xxx alne ... bredden wed gamble myntet
effen xxx alne ib 4: 217 (l5ll). (Två rådmän hade
närvarit, då) Jachob Larensson wittrade sin son
Peder Jacobson hundrat mark effen fför sith
möderne ib 4: 313 (1513). hulkit skot... reknades ...
ok lop skothet xijC mark effen en ij mark (dvs.
1202 mark) Stock Skb 34 (1517). Tha lop skothet
xjClx march effuen ib 155 (1520). Tha bleff staden
honum skylligh C march effen meth sa skel och
fförord, at bär Biörn Person the xx march saköre
op aff Hans Koch, tha bliffuer stadhen honom
inthe mer skyllig en lxxx march effen ib 296 (1512).
giorde och hans matskap Biörn Persson rekinskap,
hans opbördh moth hans wtgifft. Tha bleff staden
honum skylligh C mark effen ib 296 (1512), 297
(1513). war stadin tilforen x mark effen ib 298
(1514).
Ȋfia /. dy, gyttja (Isl. efia /.; Dahlgren,
Glossa-rium). niyo laas äng i äwione i Nordhanboors
änge nordhan älfwena liggiande RP 2: 202
(1390). Tolke prädicara ärw like them man, som
wille lära aasnanom leka j harpo, oc som thän
thär wille byghia sloth j träk älla äffio JMPs 486.
står han (pråmen) pa bothnen i äwyone BSH
5:226 (1507). Jfr stariifia.—• äflo butn m.
ävjebotten, dybotten, gyttjebotten, fore onda lucht skuld
som ther stigher vp aff äwio butnen FH 2: 129
(1441).
äftir prep., se äptir.
äg /. L. egg, vass kant. Acumen vel extremitas
ferri acuti ägh ok vddher GU C 20 s. 429. mädh
groffwom traad sömandis j äggiana PMSkr 545,
ett vllitt kläde ... skickatt så at thett haffwer
wedh hwarie eggene en karm ib 598 (avskr).
brynestenen smöries medh olio, vm äggen skall
wärde godh ib 633. ib 433. SpV 440. — Jfr knifsüg.
äg n. ägg (särskilt hönsägg). Jtem sod aff rötth
vin oc ther j hönsa kräffuor oc bacat äller steekt äg
Småst pä Fsv 2: 271 (i en malsedel). Jtem eyg for
iiij ort. Skotteb 395 (1465). Paaschadagh ... äg
offwer alt bordhet Brasks Matordn 10. kluffwen
äg medh ätikia, en räth saltgröön fisch ib 11. —
äggia bloma (äggploma) /. äggula, somme plägha
walka ägh plommorna sidhan the ärw stekthe j
järn pannonne til thäs olyan rindher wth PMSkr
40 3. — *äggia fladha /. äggkaka (Mit. vlade kaka).
placenta ... wlgariter apud nos äggia fladha GU C
20 s. 453. Til afftanen en räth fisch, äggiaflada,
stechen oc osthen Brasks Matordn 10. ib 11. —
äggia kaka f. äggkaka. Jtem smaa skorna sodna
roffuor medh osalt smör oc öwärst opp(a) än
egge-kaku Småst på Fsv 2: 270 (i en matsedel), item
äggecager, item j faat fisk, oc kalle steeken etc.
Brasks Matordn 1. Odensdagen til middagh ...
torfisch, geddher, gös eller braxn, rödhing, makrel
eller lax salt eller äggiacachan ib 6. — »äggia
miolk f. äggmjölk, äggemiölk, groff maat ib 1. —
»äggia öster m. äggost (maträtt tillagad av ägg,
mjölk, socker m.m.). faraköt oc fersk lax medh
blodh äggia ost och gult moos ib 1. stekt höns oc
lamb, kakor oc eggiaosth ib 4. smaa stechen, äggia
ost eller botthermos ib 12. — »äggia super m.
äggsoppa (?). Jtem ladhe Jon Swensson vth ij mark
for win vm Walburmesso til egga swpen. Skotteb
408 (1467). Jtem j mark for win til eggasupen ib
420 (1168)- — *äggia vatn (ägvatn) n. »äggvatten»
(äggvita med vissa ingredienser). Tak thet hwita
aff äggiom färskom ... lätandis thet blötas j the
ägh wathneno PMSkr 519. — Jfr anda, gasa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
