Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cj i väsentlig mån syntes inverka på
programmets enliet och dessutom konserten
härigenom blef mera njutbar för den större
allmänhet för hvilken kammarmusiken i
i strängaste mening dock blir en förseglad
bok, torde ej med fog någon anmärkning
häremot kunna göras.
Oaktadt det om utförandet måste
sägas att ensemblesakerna kunnat vara mera
samspelade, och att hr Lindström sjelf ej
i är i egentlig mening någon solospelare
(hvilket bäst märktes i adagiot ur
»Godar ds Concerto romantique*) kan man ej
annat än egna sin aktning åt det redbara,
samvetsgranna sätt hvarpå de förra
utfördes, likasom åt den omvårdnad om sin
konst som konsertgifvaren vid detta
likasom vid föregående tillfällen lagt i dagen.
St.
––- –––
Från in- och utlandet.
Kit s tia nia den 4 jan. 1881.
Det kan cj nekas att det musikaliska lifvet i
Kristiania under sista tiden, och särskildt denna
vinter, blomstrat upp på ett sätt som ej haft sitt
motstycke allt sedan operans dagar och tiden
närmast derefter. Att det dä tog fart, var cj
underligt, ty vi egde dä någonting hvars största fel torde
hafva legat deri, att det var allt för godt for ett
sa föga utveckladt publikum som det norska. Detta
har också visat sig; afmattningen kom, men
bc-hofvet fans i grund och botten fortfarande qvar,
och allmänheten tillgrep derföre — här såsom på
många andra ställen — den utväg, att nöja sig
med hvad den hade, och detta har nu temligen
länge, om man undantar ett och annat besök af
främmande gäster, varit litet nog.
Till slut kom ändtigen under den nu gångna
hösten Svendsen hem igen, och oaktadt ingenting
är att säga om offervilligheten, ihärdigheten och
redbarheten hos dem som den föregående tiden haft
musik lifvet här hemma om hand, är det dock först
med honom sum det åter blifvit lif i lägret. Detta
har också särskildt visat sig i en mängd konserter;
de hafva stundom kunnat uppgå till flere i samma
vecka, och detta blir dock till slut en smula för
mycket för en stad som ännu ej visat tillräckligt
mycket konstintresse för att uppehålla en opera,
eller m. a. o. två teatrar. Följden har också
blifvit att de konserter der dilettantismen haft ett
finger med i spelet varit och såsom det tyckes,
åtminstone för närvarande, äfven komma att blifva
de mest besökta. Detta är ingalunda något
glädjande tidens tecken för konstvännen, men så länge
pressen tiger inför detta missförhållande, och höjer
prestationerna i nivå med verkliga konstnärers,
blir det icke bättre. Den enda trösten är att vi
röna lika lott som andra samhällen, der tiden
sa småningom skall medföra leda vid all denna
halfhet, lika säkert som vi hoppas att den skall
göra det äfven här. Ingen kan dock i andligt
hänseende i längden lefva på annat än det bästa.
Af de konserter som egde rum förliden månad
tillåter jag 111ig att här omnämna en och annan,
och dcribland först och främst 44Musikföreningens“
sista. Ta denna uppfördes Svendsens B-dur
symfoni. Symfonien är ett praktfullt tonmåleri, rikt
på stämningsfulla motiv, iklädda en form som är
den sällsynt talangfulle konstnären fullt värdigt.
“Intermezzots44 pikanta gratie eröfrade till den grad
publiken att komponisten, hvilken också denna
afton såsom dirigent hade ett stort och tacksamt
fält att röra sig på, nödgades gifva det da capo.
Äfven symfoniens “Andante sostenuto44 är af
säregen skönhet. Griegs konsert i A-moll blef samma
afton med orkesteraekompagnement spelad af fru
Erika Nissen, hvilken i utförandet af denna
egendomliga komposition inlade all den skära
färgskiftning som kan tänkas möjlig. Orkestern hvilken
under Svendsens ledning ständigt visar sig från sin
bästa sida, lade i utförandet af Rossinis praktfulla
overtyr till 44/Vilhelm TclP i dagen en precision
och en eld hvartill man hos oss sällan eller aldrig
får höra maken. — Svendsen är för öfrigt äfven
som dirigent i besittning af ovanliga gåfvor. lian
har en förmåga att elektrisera de medverkande,
att göra dem intresserade för sitt arbete — ja att
låta tacksamheten öfver att fa vara med i hans
orkester — så att säga — spela med, sålunda att
allt konnner att gå som en lek och att den riktiga
uppfattningen blir de utförande lätt och nära till
hands.
Det lär vara Svendsens mening att resa till
Stockholm under vinterns lopp och att der få sina
arbeten uppförda. Vi lyckönska Stockholmarne
härtill, ty en allmänhet som i alla händelser borde
hafva långt flere förutsättningar att förstå musik bättre
än vi, bör ju också förstå Svendsen och i rikaste
mått kunna njuta af hans stora begåfning.
Musikföreningens konserter hafva äfven i år
I haft alt glädja sig ät stor uppmuntran, detta oaktadt
I fribiljetterna till desamma uppgå till ett nästan
I oblygt antal.
Äfven 44 Trio-konsert erna’’’’ (fru Agathe Backer,
hrr Böhn och Hennum) hafva likaledes varit
myckel besökta. Dessa konserter vinna mer och mer
bifall hos publiken och hafva snart fått karakter
af något absolut oskiljaktigt från de långa
höst-aftnarne. De äro också af ett särskildt intresse.
Fru Backer-Gröndalils sublima pianospel har gräft
sig in i våra sinnen på samma sätt som
bildhuggaren mejslar marmorn. Det står der och kan ej
utplånas. Äfven de båda medverkande, Böhn,
violinist, och Hennum, violoncellist samt
kapellmästare vid Kristiania teater, bidraga med stor
heder till att dessa konserter liäfda sitt anseende
såsom en af de bästa insatserna i vårt musiklif.
En af våra yngre pianister, fröken Johanna
Rytter ager, hvilken lagt i dagen så många bevis
på sin omisskänliga talang, har också under
december månad gifvit en konsert.
Af främmande konstnärers konserter här
till-låter jag mig nämna den som gafs af fröken Signe
Ilcbbe, Er landsmaninna, och fru Emma Engdahl
i den nya, särdeles smakfulla och i akustiskt som
i livarjc anpal hänseende utmärkta konsertsal, som
uppbygts af bröderna Hals och hvarigenom ett
oafvisligl behof blifvit afhjelpt. Konserten, som
var talrikt besökt, tillvann de båda konstnärerna
det mest stormande bifall, hvilket i synnerhet fann
sitt uttryck efter fröken Ilebbes utförande af en
aria ur 44Aida44, habancran ur 44Carmen44 och ett
par Folkvisor samt efter fru Engdahls föredrag af
sångerna aj JVarmulh och Wcgcliiis. Dessutom ha
de båda sängers-iorna, oberäknadi deras
konsertturné, flere gånger uppträdt på Kristiania teater i
åtskilliga scener ur operor, hvilket arrangement
tyckes hafva varit publiken så mycket mera kärt
som del erinrar om gamla dagar, då vi ännu hade
en fast opera. Utsigterna att åter fä en sådan till
stånd äro nu tyvärr lika ringa som förut, da de
mera framstående konstnärerna, isynnerhet pä
sångens område, äro spridda åt alla håll.
Vid dessa föreställningar uppfördes nästan hela
femte akten (grafscenen) af 44Romeo och Julia’’’’ med
VaccaBs*) musik, scener ur 44Afrikanskan’’’’ —
duetter mellan Inez och Selika, scenen under
man-zanillaträdet — scen ur “Migno K1’, aria ur Gounods
“Drottningen af Saba44 och ur “Kung Karls jagt.44
De två sistnämda utfördes vackert och tilltalande
af fru Engdahl, de öfriga med undantag af
dödsscenen ur “Afrikanskan44, af båda artisterna
tillsammans. J dessa scener föll brorslotten af
uppgiften på fröken llebbe, som löste den på ej allenast
samma, men man frestas att säga, ännu bättre och
ännu större sätt äu Kristianias allmänhet redan
förut lärt sig att vänta af denna sin från
operatiden förklarade gunstling.
Förhoppning lär finnas att dessa slags
föreställningar tillika med flere andra aC samma slag,
inom kort kunna blifva fortsatta här. Vi som stå
utanför och känna och se huru väl just ett sådant
väckelsens lif i konstens intresse är behöfligt hos
oss, förutsatt att det är äkta och ren vara som
bjudes oss, kunna ej annat än glädja oss åt
tit-sigten att på detta sätt å nyo återfå åtminstone en
tillstymmelse till opera. S.
Kjöbenhavn den 11 jan.’ 1881.
Under sista månaden har kungliga teatern
utvecklat en jemförelsevis betydande verksamhet
med hänsyn till uppförandet af nyheter.
Hufvud-intresset på musikens område knyter sig dock
af-gjordt till "’’Jean de Nivelltr“ som väntas att blifva
färdig under loppet af februari, under det
’’’Hamlet’’’ på grund af bristande dekorationer först kan
komma fram under nästa säsong. Utom “Jean de
Nivelle44 skall tillika ’’’’Der vierjährige Posten’’’,
opera af Carl Reineckc inom den nämaste tiden
upptagas.
Bland de redan uppförda nyheterna intager
/’. E. Lange-Mullers musik till lustspelet “/ Mester
*) Nicolo Vaccai, italiensk operakomponist 1791—1849.
Scbalds Jlave44 en framstående plats.
Lange-Miil-ler, som gjort sig särdeles fördelaktigt känd genom
flere större arbeten, bl. a. en symfoni, 44AlhambroP
och en opera: “7öve“, räknas med rätta såsom en
af våra mest geniala komponister. Dessvärre skall
hans nyss nämda arbete svårligen komma att
intaga någon varaktig plats på repertoaren, då sjclfva
lustspelet är allt för romantiskt anlagdi för vår tid
och dessutom har det värsta fel ett stycke kan ha:
det är tråkigt. Hufvudinlresset knyter sig
obetingad! till musiken. Sjelfva ämnet egnar sig
förträffligt för musikalisk behandling, och det kan endast
öfverraska, att förf. ej hellre valt att skrifva text
till ett sångspel i st. f. ett lustspel med musik.
En annan nyhet {’’’Paa Krigsjod’", sångstycke
med musik af Vigo Kalhauge ernådde knapt nog
en succes d’estime. Den i högsta grad banala
texten krossade alldeles den för öfrigt qvickt och
iint gjorda musiken. X. V.
Stora teaterns nästa symfonikonsert lär bjuda
pä symfonier af llaydn (D-dur) och Mendelssohn
(A-dur) samt äldre instrumentalstycken af I .ulli,
Kameau och Monsigny. Möjligen kommer
flöjti-sten prof. Tersehak att uppträda, i hvilket fall
programmet i någon mån ändras.
-£ty-
Siegfried Sa lo mans opera, »Kärpalernas ros»,
är ämnad att uppföras å Stora teatern i mars
månad. Nästan alla roller komma att dubbleras.
Soaréer f or kammarmusik ämna våra
förträffliga, frän de föregående åren bekanta
qvartettspe-lare, hrr Book och Söderman, äfven denna vinter
anordna. För att de skola komma till stånd är
det emellertid af vigt att allmänheten talrikt
tecknar sig å de framlagda subskriptionslistorna.
-<3*5—
Fru Norman-Neruda uppträdde nyligen på en
konsert i Breslau. »Hon spelade Spohrs sängscen
samt de båda sista satserna i Vieuxtemps’
E-dur-konsert med ofelbar teknik och säkerhet, varm,
hänförande ton, oförliknelig gratie och själfullt
uttryck i föredraget.»
-v«&~
F.mil Sjögren meddelar undervisning i
Biano-och < >rgelspelning samt Harmonilära. Vi hänvisa
till annonsen pä sista sidan och påpeka särskildt
vigten af undervisning i harmoniläran, hvilken af
privatlärare härstädes väl mycket försummas.
-N’ifc-
I/crr Emilias Lund och fru Linda
Röske-Lund anbefalla sin musikskola i allmänhetens
åtanke. Likaså fru Agnes Oldenburg.
-<ȣ>-
Tisdagen den ./ dennes gaf IVexiö
musiksällskap en musikalisk soaré, som väckte ej allenast
belåtenhet, utan äfven öfverraskning.
Musiknum-ren utfördes i hög grad förträffligt, vitnande om
ledarens, musikdirektör Widemans oaflåtliga nit
och lina musikaliska smak. Brogrammet upptog:
i:sla kören af Mendelssohns 421a psalmen, som
gick ståtligt, värdigt och kraftigt; qvartetter för
mansröster; Griegs »’Bankar på hemmet» och
Hallströms »Det förste Möde»; »Flyttfoglarne» af
Cru-scll, utfördes med ackompagnement af piano,
viol-qvartett, kontrabas och flöjt; Vårsång af Hcrtzman,
sjöngs af 6 damer; Hallströms »Elfvorna®, en
täck komposition, sjöngs af 8 damer; samt en kör
ur »Wilhelm Tell», som föredrogs med lif och lust.
Samma musiksällskap har redan i denna vecka
börjat förberedelserna till en konsert till förmån
för aflidne professor Josephsons enka och barn.
—4**>—
Äfven i Jönköping forberedes en konsert till
förmän för prof. Josephsons familj.
-ääs-
Den s december afled i Oskarshamn
tullförvaltaren Henrik Johan Fritiof Seldener,«känd
såsom en af värt lands skickligaste orgelspelare.
• Elfenreigen», en ny symfonisk komposition
för orkester af musikdirektören Ole Olsen i
Kristiania utfördes nyligen af Musikalische Gesellschaft
i Köln under kompositörens ledning.
Till firande af /10 :de årsdagen af Beethovens
födelse har i liere tysklands städer gifvits
musik-fester, hvarvid uppförts Fidelio och åtskilliga an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
