Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktion:
ADOLF LINDGREN.
FR. VULT von STEUERN.
Stockholm den 15 Febr. 1881.
Pris: Helt år 6 kr. Halft år 4 kr.
Qvartal 2 kr. Lösn:r 25 öre.
Lösn:r med musikbilaga 50 öre.
Georges Bizet.
jjpiJm en lång och verksamhetsrik
lefnads-l&M’ bana vore enda vägen till vinnande
af rykte, skulle den man, hvars bild vi i
dag framställa, icke hafva
gjort sig ett namn i
musikhistorien. Men en konstnärs
lifsgerning mätes icke efter
mängden af hans alster utan
efter dessas värde; och icke
blott detta, utan äfven de
löften och förhoppningar,
hans verksamhet uppväckt,
gifva färg och karakter åt
den bild af honom, som
blir efterveridens egendom.
Redan vid 36 års ålder
slutade Georges Bizet sin
lefnadsbana d. 3 juni 1875,
sedan den förut mera
obemärkte tonkonstnären genom
sin opera »Carmen» med
ens svingat sig upp till rang
af en bland vår tids
förnämsta operakomponister.
Denna »Carmen» är det
enda mera betydande arf
han lemnat, men vid detta
verk knöto sig
förhoppningar om att han skulle skänka
än många värdefulla alster
af sin genialiska sångmö
åt musikverlden, då döden
plötsligt satte en gräns för
hans verksamhet.
Georges Bizet gjorde sina
musikaliska studier vid
konservatoriet i Paris under
ledning af Halévy, hvilken
sedermera blef hans svärfader.
Redan 1856 vann han det
romerska priset och begaf
sig derpå till Italien. Inför
allmänheten uppträdde han
först på Théåtre lyrique med
en treaktsopera
»Perlfiskare-na», hvilken sedan
efterföljdes af »Den sköna flickan i Perth», båda
utan synnerlig framgång. Hans musik var
lärd och snillrik men utan större
originalitet. Hans »Djemileh» och »1’Arlésienne»
gjorde ej heller någon lycka, men fastän
Texten till denna opera, författad af
Meilhac och Halévy efter Prosper Mérimées
novell med samma namn, erbjuder stor
omvexling och tacksamma situationer för
komponisten. Hufvudpersonen är en
demoniskt kokett
cigarrarbe-terska, som lockar den
omisstänksamme och oförderfvade
dragonen José i sina snaror,
och slutligen, sedan hon
öfvergifvit honom för den
ståtlige toreadoren Escamillo,
dödas af den förskjutne
älskaren, som hon genom
sin trolöshet bragt till
för-tviflan. Bizets musik till
denna text utmärker sig för
stor friskhet och originalitet
och är rik på frappanta
harmoniska vändningar och
rytmer, hvilka ständigt fängsla
åhörarnes intresse, om man
än måste medgifva att denna
musik här och der företer
några bizarra moment och
en och annan gång skattar
åt den stora hopens smak
genom att falla in i ett
banalt Verdi-manér, såsom t.
ex. i toreadorens kupletter
i andra akten. Dessa
enskilda drag äro dock ej
betydande nog att störa
intrycket af det hela, såsom
ett verkligt genialiskt
konstverk, i hvilket det spanska
nationalelementet ingått
förening med fransk esprit på
ett sätt, som måste väcka
beundran. Vi kunna ej här
ingå i någon närmare
redogörelse för operans
handling eller de särskilda
musiknumren, vi vilja endast
påminna om Habaneran i
första akten — vår första
bekantskap från denna opera
genom m:me Trebellis
konserter —, seguidillan i samma akt,
ziguenar-sången i andra akten, qvintetten och den
passionerade duetten i denna akt, de
melo-diösa scenerna mellan José och hans goda
engel Micaela samt den täcka spådoms-
den senare pjesen föll, har dock musiken
till densamma hållit sig uppe i konsertsalen.
Efter att hafva skrifvit flere symfonier och
andra orkesterverk vände sig Bizet åter till
teatern och nu vann han pä Opéra-Comi-
GEORGES BIZET.
que en lysande seger genom »Carmen»,
hvilken för honom öppnade vägen till stora
operan och utsigt till en plats i akademien;
af regeringen blef han belönad med
hederslegionens kors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
