- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 1 (1881) /
51

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

luftens täthet och i lufttomt rum är ljudets
fortplantning omöjlig. Tonens fortplantningshastighet
i andra gaser, i flytande och fasta kroppar, är i
allmänhet betydligt större än i luften. Om
hastigheten i denna sist nämnda betecknas = i, utgör
den i

vätgas 4 tenn 7j messing loj

vatten 4 j silfver 8,’n koppar 11 ,’n

bly 4;V zink 9,v, stal 15

guld 65 ekträ toij glas i6jj.

Från in- och utlandet.

Kristiania 2 3 1S81.

Sedan jag sist hade äran att skrifva till Svensk
Musiktidning, ha vi haft flera konserter, af hvilka
jag särskildt vill framhålla »Musikföreningens» 41de
konsert och fru Nissens Beethovenkonsert.

På Musikföreningens konsert uppfördes denna
gång ett arbete af en bland vara yngre
komponister Ivar Holter. Detta arbete är en idyll för
stråkorkester kallad »Norsk Midsommarafton», som
med framgang gifvits utomlands. Man påstår att
arbetet tydligen röjer inverkan af Svendsen, men
detta kan väl knappast vara ett hinder för att gifva
den unge mannen en smula mera erkännande och
uppmuntran än som blef fallet i gar afton, han
under vägledning af en så utmärkt och inspirerande
lärare som Svendsen näppeligen kan underlåta att
i sig upptaga det, som den omogna talangen
under hvarje dugtig lärare undfår, innan den ännu
slumrande originaliteten, som möjligen kan vara
tillstädes, har förmågan att göra sig gällande. —
Jag för min del tror att Ilolter efter afläggandet af
ett prof sådant som detta, i hvilket motivet
möjligen var något tunt, men behandlingen —
instrumentationen — i alla fall icke utan talang, skall
komma att gå rätt långt.

Joh. Seb. Bach representerades på samma
konsert genom en särdeles vacker och högst intressant
konsert för 3 pianon och stråkorkester. De tre
pianona spelades af den genom flera kompositioner
bekanta och vid konserter biträdande pianisten,
organisten Cappelen samt hrr pianister Martin
Ur-sin och Waaler. Likaledes gafs, förutom några
sangnummer hvilka utfördes mycket behagligt af
sångaren Kloed, Svendsens gudomligt vackra oktett
med mångdubbel besättning i orkestern. Denna
komposition mottogs med det mest storartade
bifall. För öfrigt upptog programmet sånger af

Faure, Gounod, Franz, Kjerulf och Arlberg, hvilka
sjöngos af Kloed. I>å han uteslutande är lyrisk
sångare slog han sig bäst ut med de tre sistnämnda,
i hvilka han inlade mycken smak.

Programmet på hr Lammers* konsert, som
egde rum den 191de Febr., upptog sånger af
Schumann, Selmer, Elling, Grieg och Svendsen
jemte Mendelssohns E-moll-præludium och Fuga
för piano, som spelades af fru Erika Nissen,
fyrhändiga »Variationer» af Brahms äfvensom ett tema
af Schumann, spelade af fru Nissen och fröken
Rytterager, samt tre körer af Brahms, utförda af
körföreningens damer. Lamm rs, hvars röst på.
senaste tiden tycks hafva vunnit betydligt med
hänseende till afrundning, sjöng de Schumann’ska
sångerna med ett varmt och vackert föredrag, som
förskaffade honom det litligaste bifall. Den första
blef till och med begärd och gifven da capo. Ej
mindre lycklig var Lammers vid återgifvandet af
de visserligen fantasirika men till minsta detalj
nästan alltför mycket genomkomponerade och breda
Selmer’ska sångerna. Ellings kompositioner syntes
vilja gå i samma riktning som Selmers, att döma
efter detta arbete, det enda jag tror man hört af
honom här. Fru Nissen och fröken Rytterager
spelade naturligtvis förträffligt, i synnerhet skördade
Fru Nissen de rikaste applåder efter utförandet af
Mendelssohns brillanta komposition. Kören skötte
sin uppgift väl. Förutom den körskola Lammers
stiftat här, och som lär räkna en 100 medlemmar,
hafva vi ännu tvenne sådana, hvilka dock äro af
mera privat karakter. För den ena är hr
Gröndahl direktör, och för den andra hr Bredo Lassen.
Då och då gifva dessa föreningar konserter, men
under en mera privat än officiel form. Lassens
skola har fatt bokhandlaren Cappelens stora
musik-lagersal stäld till sin disposition för sina öfningar.

Fru Erika Nissens Beetho vens-konsert d. 26
Febr. hade fylt logens stora sal med åhörare.
Konserten blef nästan en högtid; Fru Nissens
genomtänkta utförande af Beethovens kompositioner sätter
åhörarne i rapport till den gigantiska anda som
går igen i dessa storartade och gripande stycken.
l*ru Nissen har ock kanske aldrig spelat de särskilda
satserna i Es-dur-konserten skönare, lättare och

finare än nu. Hennes nobless i föredraget, den
beherskande kraft, den lätthet och säkerhet
hvarmed hon behandlar de tekniska svårigheterna tillika
med den poetiska skönheten och det naiva behag,
som hon förstår att lägga i sitt spel, göra henne
säkerligen till en af de nu lefvande bästa
Beetho-vens-tolkarne. Vid utförandet af Ciss-moll-sonaten
gjorde sig också fru Nissens bästa och största
konst-närsegenskaper gällande. I C-dur-fantasien med
kör och orkester var dess värre orkestern icke så
stor, som man kunde hafva önskat, hvilket man
äf-ven med välvilligaste öfverseende ej kan annat än
beklaga, da sådant absolut verkar till skada för
det hela. Än mera osäkert och famlande var det
ackompanjemang, hvarmed den beledsagade fm
Schirmers sopranaria ur Fidelio. Fru Schirmer har
en sympatisk stämma, som dock saknar tillräcklig
dramatisk färg för Fidelio-arian. Hon gick också
mycket bättre i land med romanserna »Freudvoll
und Leidvoll» samt »Trommel geruhrt»,
synnerligast den första. Om den sista skulle jag vilja säga,
att den kunde hafva vunnit genom mera pointering,
så att karaktären i densamma framstått bättre.

S.

—-4®—

Landskrona d. 10 Mars.

Bland musikaliska företeelser här i provinsen
torde orkesterföreningen i Ystad förtjena ett
särskildt litet kapitel. Den har nu existerat i fyra år,
består förnämligast af amatörer — deribland flere
ganska betydande talanger — och ledes af den ej
mindre nitiske än utmärkt skicklige musikdirektören
S. A. Körling. Dess instrumental besättning är
följande: 3 primo och 2 secondo violiner, 2 alter,
2 vionlonceller och 1 kontrabas, vidare: 1 å 2
flöjter, 1 oboe, 2 klarinetter, 2 waldhorn, 1
trumpet och 1 basun samt pukor och — trummor, om
man så hafva vill.

Föreningen »håller» 12 å 14 s. k.
orkestersoaréer och gifver 2 å 3 konserter om året —
vintertiden naturligtvis — och har sålunda under de
fyra åren af sin tillvaro bragt till utförande en
ganska storartad serie ton verk. På »soaréerna» spelas
hufvudsakligen mera populär musik, men på
konserterna utföres uteslutande klassisk orkester- och
kammarmusik. Så upptog t. ex. programmet till
den konsert, som i början af året egde rum till
förmån för framl. prof. Josephsons familj, bl. a.
Beethovens C-moll-konsert för piano med
orkester-ackompagnement, Mozarts klarinett-qvintett,
Mendelssohns D-moll-trio m. m.

Jag kan ej neka mig nöjet uppräkna något
litet af detta sällskaps orkesterrepertoar under dessa
åren. Först må då nämnas symjonier af Haydn
och Mozart, vidare ouverturer: Prometheus
(Bee-thoven); Marco Spada, Muraren, Fra Diavolo, Den
stumma (Auber); Mignon (A. Thomas); Maritana
(Wallace); Zampa (TIerold); Hvita frun (Boieldieu);
Velva (Reissiger); Mariotta (Gade); Lodoiska
(Cherubini); Alphons d’Estrella (Schubert) o. s. v.;
dessutom icke att glömma Mendelssohns
bröllopsmarschen i Midsommarnattsdrömmen, en mängd
saker af L. Norman, Söderman, Svendsen, Gade,
Wagner, Thomas, Saint-Saéns, Gounod, Massenet,
Delibes m. fl.

Detta är ju ett rätt vackert arbete? Och tänk
er så det ofantliga besväret och bestyret med
orkesterarrangemanget! — »Vännen Körling»,
skrif-ver en af mina bekanta bland desse amatörer,
»alldeles uppoffrar sig för oss; vi kunna ej nog
berömma honom, vi ha honom att tacka för allt».

H.

Soaréer för kammarmusik. De af oss förut
omnämnda, tilltänkta triosoaréerna af fröknarna
Lindberg, Åberg och Lager-vall taga sin början i
denna vecka. Vi hänvisa till annonsen och anföra,
bland en mängd fördelaktiga recensioner vi sett i
åtskilliga landsortstidningar, följande .ur
Östergötlands Allehanda: Concert för piano Omoll, af
Bccthoven utfördes af fröken H. Lindberg med
sällsynt fulländning, värdigt framhållande skönheten
i denna skapelse, hvarjemte publiken fick tillfälle
beundra en mindre vanlig teknisk färdighet och
ett mjukt, men likväl kraftigt anslag.
Accompag-nementet sköttes oklanderligt af fröken W.
Lagervall. Härelter föredrogos af fröken II. Åberg,
hvars talang härvarande publik redan förut flera
gånger haft tillfälle beundra, Adagio och
Canzo-netta ur Godards »Concerto romantique», hvaraf
isynnerhet Canzonetten var särdeles anslående. En
städse med stort nöje hörd amatrice sjöng tvenne
särdeles älskliga romanser, hvarefter fröken W.
Lagervall lät höra en Arioso för Violoncell, hvari

hon ådagalade såväl stor färdighet i behandlingen
af detta temligen svårskötta, men tacksamma
instrument, — som mycken musikalisk smak.

Lundbotgska qvartetten från Karlskrona har !
såsom nettobehällning af sin den 5 Februari i
Wexjö gifna konsert till dervarande musiksällskap
öfversändt 100 kr., i ändamål att dermed öka det
belopp, som kan hopbringas genom den konsert, !
bemälda sällskap ämnar gifva i dessa dagar till
förmån för afl. prof. Josephsons familj.

Joseph IVieniawsky, broder till den] aflidna
violinisten och i utlandet högt berömd såsom pia- ’
nist, ämnar göra en konserttumée genom Sverige
och Norge. Han konserterar i Stockholm 0111kr.
den 2 april.

Projessor Byströms första aftonunderhållning I
med kyrkmusik eger rum i afton i Jakobs kyrka.

—’4V~

Verdi är ifrigt sysselsatt med komponerandet
af sin nya opera »Jago». Han har nämligen af
pietet för Rossini ändrat titeln »Otello» till »Jago.
Samtidigt är han sysselsatt med att omarbeta sin
äldre opera: »Simone Boccanegra». Båda skola

uppföras på La Scala-teatern i Milano.

-as~

Den kgl. högskolan för musik i Berlin
uppförde på sin konsert den 15 febr. två nya
kompositioner : en violinkonsert af Gade och
variationer för violin och orkester af Joachim. Båda
kompositionerna finnas ännu blott i manuskript.

—5H>-

Föreningen för kammarmusik för
blasinstu-mentf hvilken för tre år sedan stiftades i Paris,
gaf nyligen en konsert, hvars program bestod af:
Beethovens qvintett (op. 16) för piano, oboe,
klarinett, valdthorn och fagott; ett »Concert-stitck»
af Mendelssohn för klarinett, basetthorn och piano;
en sonat för flöjt och piano af Händel samt
Mozarts serenad i E, föi två oboer, två klarinetter,
två valdthorn och två fagotter.

—r,©-

Konservatorium f ör musik i Dresden firade i
slutet af januari sin 25-äriga tillvaro medelst två
storartade konserter i Gewerbehaussalen, hvarvid
allenast institutets elever medverkade. Den första
konsertens program bildade: 1) Jubeluvertyr af

Weber; 2) Festprolog af Adolf Stern, framsagd
af fröken L. Eppner, skådespelerska vid
residensteatern i Berlin; 3) Die hohe Messe i h-moll af
S. Bach (soli: fru O tto-Alv sleben, hedersledamot
af Dresdens hofteater, fröken A. Lankow,
konsertsångerska i Berlin, hrr hofoperasångame Götze och
Gutschbach). Den andra konserten företedde
kompositioner och soloföredrag af forna och nuvarande
elever; bland annat en festuvertyr af A. Förster,
körsånger af R. Buchmayer, Lieder af R. Becker,

II. Brtickler, sjungna af hofoperasångerskan fröken
Reuther och hr Götze; hofkonsertmästaren O.
Hohlfeldt (Darmstadt) föredrog Spohrs g-.e konsert
för violin, kammarmusikus Demnitz Webers
es-durskonsert för klarinett o. s. v. Konserten
slutades med Beethovens fantasi för piano, orkester
och kör, opus 80 (piano fröken A. Kluit från
Amsterdam). Kritiken i Dresden är enig i sina
loford öfver den konstnärliga förträffligheten i ut- i
förandet af dessa konserter, som stodo under
ledning af direktorn, kapellmästaren dr Wullner,
äfvensom öfver det mönstergilt organiserade, ledda
och genom de utmärktaste lärarekrafter uppburna
konstinstitutet. Såsom ett erkännande häraf tillade
h. m:t konung Albert af Sachsen institutet, såsom
dess beskyddare, benämningen »Kungligt
konservatorium», förlänade direktor Pudor titeln hofråd,
läraren i flöjtspelning k. kammarmusikus Furstman
titeln professor i musik och institutets berömda
lärarinna fru Otto-Alvsleben medaljen »virtuti et
ingenio».

Paris. På stora operan är man ifrigt
sysselsatt med förberedande repetitioner till Gounods
»Le tribut de Zamora». Uppsättningen af denna
i Syd-Spanien spelande opera lär i glans och prakt
öfverträffa allt hvad hittills förekommit på scenen.
Gounod har nyligen låtit sin intimaste vänkrets få
göra bekantskap med operan och, mästare som
han är i föredraget, hänfört sina åhörare. .Operans
verkliga värde kan man dock ej bedöma förr än
den gått öfver scenen. Man hoppas för
kompositörens — och förläggarens skull, att densamma ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1881/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free