Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storartad fuga. I starkaste motsättning till den
dystert bedjande stämningen hos »Kyrie» står
»Gloria», ett stycke som med sin glänsande
harmonik och dristiga kontrapunktistiska
kombinationer tvingar åhöraren till en vördnadsfull beundran
för den mäktiga ande som förmått skapa ett dylikt
verk. Derpå kommer »Credo*} der Bach
koncentrerat hela sin kraft på ett sätt som måhända blott
uti »Matthäus-Passion» eger ett motstycke och der
den i strängt fugerad ’form genomförda
femstäm-miga satsen bygges på ett tema som ovilkorligen
förer tanken pa de gamla högtidliga gregorianska
kyrkosångerna. En märkvärdig afdelning af - Credo»
bildar »Crucifixus», der den ständigt återkommande
basgången e, dis, d, cis, c, h bildar grundlaget
för hela den musikaliska utvecklingen i detta
stycke. Oaktadt Bach i »Credo» utvecklat en
sådan innerlighet, djup och kraft att man knappast
skulle anse det möjligt för de båda sista delarne,
»Sanctus» och »Agnus Dei», att hälla sig i
jemn-höjd dermed, är detta dock så långt ifrån fallet,
att han i det åttastämmiga »Osanna» uppnår en
verkan som fullkomligt står au niveau med det
bästa i de föregående afdelningarna. Med det
fyr-stämmiga dona nobis pacem» slutar det härliga
verket, hvilket, på samma gång det verkar
upplyftande och högtidligt, måste fylla en hvar med
beundran för och tack till den odödlige mästaren.
Jag skall i min nästa korrespondens omtala
den andra af dessa kyrkokonserter, hvars
hufvud-nummer utgjordes af H. .Schiitz’ passionsmusik,
samt derjemte beröra operans verksamhet under
den senaste tiden. II.
—-
Sånglära. Det inom musikens område kända
märket B. V. H. skrifver i K. f. L.:
För kort tid sedan hade vi nöjet anmäla
kandidat H. Möllers elementarbok i allmän musiklära,
såsom en förträfflig hjelpreda vid
musikundervisningen i läroverken och de enskilda musikskolorna.
I dag ega vi tillfredsställelsen påvisa ett annat ej
mindre värdefullt arbete: Försök till sangskola —
––-af N. Hagström, hvars anspråkslösa titel vi
särskildt önska icke mätte afhålla någon, som
ve-d rbör, att med detta arbete göra en bekantskap,
hvars välgörande resultat ej torde nteblifva.
För tre å fyra år sedan, då första häftet af
denna bok utkom, uttalade vi den förhoppningen,
att den samma skulle blifva till gagn för
sangundervisningen i allmänhet, och dä nu arbetets
sista (tredje) häfte föreligger, hafva dessa vära
förhoppningar vunnit nytt stöd. Ty enligt värt
förmenande har hr Hagström i sitt »försök»
fullkomligt lyckats att framställa ett hållbart och
tillförlitligt system för sängundervisningens gang, något
son) ännu ingen annan svensk man sedan gamle
Nordbloms tid förmått. Det är derföre vi med
stort nöje taga oss friheten rekommendera denna
sångskola till lärares och lärjungars trägna
uppmärksamhet.
Boken, utgifven å J. Svenssons i Helsingborg
förlag och tryckt a Centraltryckeriet i Stockholm,
företer ett behagligt yttre och kostar endast I kr.
75 öre för alla tre kurserna tillsammans.
-Ob-
Den unge sangaren Björksten, hvilken för
närvarande idkar studier vid »Conservatoire» i Paris,
har nyligen uppträdt pä en matine i den franska
hufvudstaden, hvarvid han sjöng en romans samt
Adams bekanta »Julsång». De franska tidningarna
uttala sig mycket lofordande om hr B:s
uppträdande; Le nionde artiste säger, att han sjöng
med une voix ravissante och förespår honom en
vacker framtid.
En af ni en veteran och musikalisk virtuos.
Torsdagen den 23 sistlidne juni begrofs i
Helsingborg f. qvartermästaren vid skånska
husarregementet L. Angresius. Född 1798, inskrefs han redan
som barn såsom trumpetare vid regementet samt
åtföljde det samma i tyska kriget och »var med»
framför portarne vid Leipzig 1813. Frän
regementet tog han afsked redan 1834, utan att vara
pensiousberättigad, hvarefter han dels uppträdde
såsom konsertgifvare och dels erhöll anställning
såsom lärare i sång vid här varande folkskola
1842. Klarinett var det instrument A. trakterade
med utmärkt skicklighet, för att ej säga virtuositet.
Dä han emellertid saknade hvad man kallar
födgeni, blef vid tilltagande ålder brödet för honom
allt knappare, och så bereddes honom 1853 plats
i här varande fattighus, der han, egande fördelen
af eget rum, ingenting behöfde sakna, i synnerhet
som han städse omhuldades och ihägkoms af
vänner och bekanta samt erhöll genom enskild per-
sons kraftfulla uppträdande af staten en årlig
gratifikation af 75 kr., dem han egde använda efter
eget behag.
Till grafven följdes den aflidne af. bland
andra, stadens frimurare, dervid en sextett af äldre
musici utförde sorgmusiken. Kamrer Rosenberg
frambar på ett anslående sätt »brödernas» sista
afskedshel sning.
-41S-
Kristina Nilsson uppträdde första gången
under denna speltermin i London den 28 maj.
Gou-nods »Faust» gafs, och den svenska primadonnan
sjöng — yttrar en recensent — Margareta med så
fulländadt konstnärsskap, att hon förnyade gånger
utmärktes med frenetiska applåder. Hela aftonen
liknade en fortlöpande hyllning, i hvilken
blomsterkastningar och framropningar spelade
hufvud-rollerna.
Faris. Bä Opera Comique har inan åter upptagit
»Trollflöjten . I en herr Comballet anser sig herr
Carvalho ha funnit en bas, af hvilken han väntar
sig stora ting. — På Renaissance har Emil
Jonas’ »Le Canard ä trois becs» åter visat sig och
rätt mycket roat publiken. Dessförinnan gafs
der-städes första föreställningen af ■ Mademoiselle
Mou-cheron», ett ganska obetydligt opus posthumum i
en akt af Offenbach.
— M:lle Daram vid Stora Operan har
lem-nat densamma för att draga sig tillbaka i lugnet;
möjligen kommer hon att antaga befattningen som
lärarinna i säng vid konservatoriet i Toulouse.
Bland de manga roler i hvilka mille Daram
uppträdt på Paris’ första scen må nämnas Urbain och
Margareta i Tlugenotterna», Jennny och Mathilda
i ’TelL, Siebel och Margareta i Faust-, Inez,
Zerlina, Isabella (Robert), Ophelia, Xaima i
Gou-nods sista opera etc. Vid afskedet från Stora
Operan förärade henne dess direktör mr Yaucorbeil
en briljantbroseh och yttrade vid skilsmessan:
■Jag liar ej sökt att fä någon som kan fylla er
plats; och jag säger er ej farväl, såsom ni velat
göra, utan vällftnnmen åter!»
~’A\-
Musical Union i London, grundad af den
berömde professor Ella (f. 1798), som i 36 år
varit ledare för detta ansedda och verksamma
musiksällskap, kommer att härefter förestås af den
bekante violoncellisten Jules Lasserre, sedan den
åldrige stiftaren nu dragit sig tillbaka. Vid den
första af de sju matineer, som utgöra sällskapets
säsong, biträdde Paul Yiardot och en ung elev af
Liszt, herr Reisenauer, som väckte stort bifall.
Rubinstein och Auer hafva lofvat medverka vid
de följande konserterna.
— Carl Rosas engelska operasällskap har
lyckligt slutat sin 43 veckor länga tur genom de
engelska provinserna. Största framgången vann mr
Rosa i Dublin med Ponchiellis »I Promessi sposin
i engelsk bearbetning.
i Vien. Franz Dingelstedt, den berömde
ledaren af Burgteatern i Wien, hara (lidit derstädes
den 15 maj 67 är gammal. Sedan 14 ar tillbaka
har han varit bosatt i Wien och var länge äfven
hofoperans styresman.
— Franz Doppler, kapellmästare vid
hof-öperateatern, firade clen 1 juni sitt 50-åriga
konst-närsjubileum. Redan som helt ung visade han
stora musikaliska anlag. Vid 9 års alder spelade
han pä Variété-teatern i Warschau mellan akterna
och förtjuste publiken genom sitt flöjtspel. Den
1 juni 1831 uppträdde han första gangen i
Warschau som sjelfständig konsertvirtuos, blef 1841
engagerad som förste flöjtist vid nationalteatern i
Pesth, 1858 engagerad i Wien vid hofoperan som
förste flöjtist och ballett-kapellmäslar •. Doppler
har komponerat sex operor, hvilka uppförts i Pesth
och i Wien.
— Der Spielmann heter en ny ballett med
praktfull uppsättning och nätt musik af Forster.
Denna, som har gått öfver scenen pä hofoperan,
lär vara en ny »Rättfangare i Hameln».
-Abr-
Hamlmrg. Pä Stadtteatem härstädes har
operettsällskapet från Carlteatern i Wien under
direktör Tewele’s ledning börjat elt for liere veckor
beräknad t gästspel. Vid första representationen
var huset utsåldt och * Boccaccio ■, som dä
uppfördes, hade fullständig framgång. Suppe, som
sjelf anförde, helsades vid första inträdet med
ihållande rop och orkesterfanfarer. — Suppés senaste
operett »Gascognaren» gick en annan afton för
första gängen öfver scenen. Utmärkt gifven och
uppsatt kunde det melodirika och delvis ganska
qvicka och lifliga verket ej förfela att göra stor
lycka, helst då Suppe i egen person dirigerade
detsamma.
-iity-
Berlin. Richard Wagner, som återvändt till
Bayreuth, har härifrån skrifvit ett smickrande
tack-sägelsebref till dir. Neumann. Såsom det påstås
skall hr Neumann hafva för afsigt att begifva sig
pa resor med sin Trilogi och uppfora densamma i
Paris, Petersburg, London och Amerika.
— K rolls opera. Säsongen i detta omtyckta
etablissement tog sin början med Gounods » Faust -,
derefter stod pä repertoaren: »Fra Diavolo»,
»Martha , »Lucie’, »Friskytten», »Hvita Frun». — I
trädgården dirigeras konserterna af den mycket
uppbume Kéler-Bela.
-5»*>-
Koma. Ett fenomen, amerikanaren Untlan,
violinist utan armar, har nyligen framträdt på
Ar-gentina-teatern efter »Don Checco». Mr Untlan
är ett verkligt fenomen, som väckt publikens både
förvåning och beundran. Han gör med fotterna,
nästan utan någon ansträngning, allt som andra
dödlige förrätta med sina båda armar och händer.
Då artisten skall spela, placerar han instrumentet
pä en pall och fattar stråken med venstra foten
och bildar tonerna på strängarne med den högra
fotens tär, skötande violinen ungefär så som
citter-spelaren sitt instrument. Man påstår att artisten
äfven blåser Cornet a piston. Han sätter sjelf
strängar pa sitt instrument, rakar sig sjelf,
begagnar sin näsduk lika ledigt som andra menniskor.
Bo i los »Mejistofele», som för omkring tretton
är sedan gjorde fullständigt fiasco på La
Scala-teatern i Milano, har nyligen på samma scen gått
»alle stelle», d. v. s. gjort stormande lycka.
Barcelona. Konserterna i den nya
»Beethoven-salen» ha med stor framgång gifvits under
ledning af pianovirtuosen Pujol. För närvarande
väcker der den unge violinisten Tua stor entusiasm;
snart skall den ryktbare pianisten Planté låta höra
sig der. Den 24 juni skall operasäsongen taga
sin början. Bland andra för denna engagerade
artister nämnes Galli-Marié.
— Den amerikanska sångerskan Emma Thursby
gör för närvarande furore pa konserter i Barcelona.
— Fröken Emilie IIerzogf elev af
musikskolan i Munchen frän prof. Schimons sångklass, har
blifvit engagerad som subrett vid kgl. hofteatern
derstädes och redan med stort bifall uppträdt som
pagen i Hugenotterna->, Marie i »Vapensmeden*
och Micaela i »Carmen >.
New-York. Den stora majfesten under
ledning af dr Leopold Damrosch har nu afslutats;
den omfattade fyra aftonkonserter och tre
efter-middagskonserter. Såsom solister voro engagerade
Etelka Gerster (honorar: 20.000 mark), Annie
Louise Cary (5,000 mark , Italo Campanini (12,000
mark) och Franz Remmertz (5.000 mark).
Samtliga kostnaderna uppgingo till 300,000 mark.
— Systrarna Mila nollo äro återuppståndna,
d. v. s. icke de gamla, Thérese och Marie, utan
slägtingar och lärjungar till Therese Milanollo.
Den äldsta af systrarna heter Clotilde och är 14
är, den yngsta, Adelaide, räknar endast 7 är, men
skall med sin miniatyrviolin redan förskaffa
publiken stort nöje. Den äldsta hade i Rouen latit
höra sig och der blifvit berömd för sin stora
färdighet.
— Maria de Lido är namnet på ett nytt
sängfenomen. Den unga damen, till börden ryska,
har hittills haft sin verksamhet vid italienska
teatern i London och med betydande framgång
uppträdt derstädes. I Iennes röstmedel och teknik lära
vara af första rangen, hvilket nyligen bekräftats i
Berlin, der hon låtit höra sig inför
generalintendenten. Äfven en hennes syster skall vara i
besittning af en härlig röst (alt).
—
Gorz (Illyrien). Teatro sociale firar snart
sitt 100-ars jubileum. Vid delta tillfälle skall
samma opera gifvas, med hvilken teatern för 100
är sedan invigdes, nämligen »I viaggiatori felici»
af Piccini.
-•Zbr-
Ricordi s förlagsfirma i Milano har från år
1808 till 1881 publicerat 47,000 musikverk af 2.500
olika författare. Den besitter 450 handskrifna
partitur af italienska och andra komponister, och
endast under loppet af 1880 har den tryckt 50
niil-lioner musiksidor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
