Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som redan lärer ha begynt sin tournée, skall, efter
hvad som formales, sökt erhal la kyrkorna här,
bland andra Trondhjems domkyrka, till sina
konserter, men hum vida detta lyckas eller ej, vet jag
icke; antagligen icke. 1 lär är mycket svart att fa
kyrkorna upplåtna för konsten, till och med när
denna representeras af sådana konstnärer, som de
ofvan nämda. Afslås detta far man komma ihåg,
att prestväldet har så mycket att säga här i detta
afseende — detta har beklagligtvis ofta visat sig —
och att m:me Trebelli ej är norska.
Man ligger också i underhandling med miss
Thursby om uppträdande här, hvilket, i fall hon
bifaller, då kommer att ega rum i början af
september. Man påstår ju, att hon skulle vara det
högsta man kan tänka sig i utveckling af
sångkonsten; men det har man sagt om så många, så
att det är väl riktigast att tills vidare taga saken
lugnt.
Kristina Nilsson, som ju också skall sjunga
— hafva äran att sjunga — vid det unga furstliga
parets fönnälningshögtidligheter i september, skall
man också, efter hvad ryktet förmäler, göra allt
för att få hit. Emellertid vill jag dock ej dölja,
att trots de fulla husen, var det dock åtskilliga
meningar om henne redan förra gången.
På Wamiuths förlag utkommer i dessa dagar
2:dra upplagan af Neuperts sorgmarsch öfver
Nikolaus Rubinstein; den är mycket gripande,
storslagen och dock på samma gäng lätt att spela.
Titelbladet är utstyrdt med en vacker bild af den
bortgångne konstnären, och kompositionen har i
det hela väckt mycken uppmärksamhet.
På Folketheatnt skali vid säsongens början
direktör Cetti komma att uppsätta en opera, i
hvilken fru Falck-Hofer (Thekla Falck) kommer
att spela en väsentlig rol. Det program som på«
förhand nämn s, upptager: »Rigoletto»,
»Barbera-ren», »Mignon», »Traviata», »Postiljonen»,
»Martha», »Carmen», »Le roi l’a dit» och »Les contes
d’IIofimann». Vi ha således utsigt att fä se
representerade Verdi, Rossini, Thomas, Adam,
Flo-tow, Bizet, Delibes och Oflenbach; — må vi blott
få hoppas detta sker i den för smaken upphöjande,
ej i den för smaken så länge i ett som annat
nedbrytande riktningen; detta vore glädjande.
Vår högt aktade förste hofkapellmästare
Ludvig Norman fyller den 28 dennes 50 är. Något
offentligt firande har man märkvärdigt nog ej hört
omtalas; deremot lär jubilaren inom en intimare
krets blifva föremål för en festlig hyllning.
Arnoldsons efterträdare heter Wermuth (icke
Warmuth) och är bördig från Polen. Den 26-årige
sångaren har senast uppträdt i Schlesiens
hufvud-stad, Breslau, der han mottagits med bifall. Hans
engagement skedde i Wien genom en teateragents
bemedling och sedan han profsjungit för
kompositören Ivar Hallström, hvilken medföljde
öfverin-tendenten Westin på resan.
-ä*$-
Paris. Victor Massé har fulländat sin opera
-La nuit de Cléopatre» och omarbetat partituret
till »Les saisons». För sistnämda verk har han
komponerat en ny ouverture, ett arioso, en
förträfflig dramatisk final i andra akten och en
»chanson de loupgarou» (varulfssång) i tredje akten.
Ilela partituret är för öfrigt ominstrumenteradt. —
Orkesterpartituret till »La nuit de Cléopatre» är
redan i händerna på Leon Grus, hans förläggare,
som skyndat att tillegna sig detta hans sista
arbete, innan det ännu uppförts på någon theater.
— Cainille Saint-Saens är för närvarande
sysselsatt att komponera en symfoni till aftäckandet
af Victor Hugos staty.
— Den nya operan »Sais» af
orientaliskt-egyptiskt innehåll, sasom namnet angifver, kommer
att blifva en af de märkvärdigare nyheterna under
nästa vinter i Paris. Renaissanceteatern blifver
skådeplatsen och dess direktör, mr Koning,
skyndade på rekommendation af tenoren Capoul att
tillegna sig stycket och afsluta kontrakt så väl med
denne sångare som med författarinnan nr.me
Marguerite Olagnier. Kompositrisen är dotter till
Renaissance-teaterns förre direktör och har sjelf
varit en betydande sångerska.
— På stora operan har Meyerbeers
»Robert» blifvit på ett lysande sätt äteruppsatt till
firande af denna operas 50-årsjubileum. Man har
påstått, att M. Vaucorbeil skulle ha gjort åtskilliga
profanerande uteslutningar i partituret, men rätta
förhållandet är, att »Robert» aldrig gifvits i sin
helhet, såsom denna opera ursprungligen skr’fvits,
till följd af nödvändigheten att förminska longörema
i partituret. De nu vidtagna föränd ringarne hafva
verkstälts med all pietet för maestron sjelf och
med bifall af hans arfvingar och andra
vederbörande. Vi sammanställa här nedan operans
personal frän 1831 och 1881.
1831 1881
Robert M:r Nourrit...........M:r Villaret
Bertram » Levasseur ... » Boudouresque
Raimbaud » Lafont........... » Dereims
Alice M:me Dorus-Gras. . Mille Dufrane
Isabella » Cinti-Damoreau » De Vére
Abedissan » Taglioni.... » Righetti
— Lakmé, den nya operan af Delibes (text af
Gondinet och Gille) kommer att inviga säsongen
1881 —1882. — Allt hvad man ännu kan säga om
denna opera är att Lakmé — en slags indisk
»Brah-mine» — kommer att spelas af m:lle Vanzandt,
för hvilken författarne skrifvit denna role.
— M:lle Griswald, den unga amerikanskan,
som nyligen gjort en så lysande debut såsom
Ophe-lia i Ambr. Thomas’ »llamlet», har låtit höra sig
inför Gounod i Margaretas parti i Faust och begärt
kompositörens ledning vid instuderandet af
detsamma. Gounod har blifvit sä förtjust i hennes säng,
att han låtit henne höra ett ännu outgifvct
oratorium, bestämdt för Birmingham, och erbjudit henne
hufvudpartiet deri. Mille Griswald har, som man
kan förstå, antagit anbudet. Oratoriet skulle komma
att gifvas nästa månad.
— Konservatoriet i Paris räknar för
närvarande 600 lärjungar. Den nuvarande bygnaden är ej
tillräcklig för detta stora antal, hvarförherr Garnier,
som bygt stora operan, fått i uppdrag att utkasta
en plan för konservatoriehusets förstorande eller
ombygnad. Ilan har nu förordat inköp af tre hus
till bygnadens förstoring; regeringen har
öfverlem-nat projektet till deputerade-kammaren jemte
kost-nadsförslaget, som går ut på en summa af 5,700.000
francs.
— C er cl e artisti que vid rue Volney har gifvit
en komisk opera af Paul Ferrier »La Tentation de
Zi-Pan-Gou», såsom titeln lyder pä denna japanska
pjes, till hvilken mr Mansaur skrifvit en lyckad
musik. Pradeau, som vi ej hört sjunga — säger
ref. — sedan i »les Géorgiennes» (för sjutton är
sedan) behöfde endast öppna sin mun för att narra
publiken att skratta. Hans kupletter »Ah! quel
bon bonze je fais» gjorde stor lycka.
Soaréens intressantaste del var uppträdandet
af nr.me de Grandi, som nästa vinter skall
debutera pä Bouffes i »Fanfan-la-Tulipe» af Paul
Ferrier, Trével och Varney. Denna nya stjerna i
operetten skördade lilligt bifall af artistklubbens
medlemmar.
— Tidningen »F i gar o» meddelar en sång
af Henri Vieuxtemps »Le Papillon» med text af
Lamartine. Som man vet eger man mycket litet
vokalmusik af den berömde violinisten och
produktive kompositören för sitt instrument. Den
ifrågavarande sången, ett litet mästerstycke till stil och
melodi, utkom i tidskriften »La France musicale»
1842 och har sedan ej blifvit ånyo utgifven.
— Den konsert i Trocadéropalatset för judarne
i Kieff och Odessa, hvilken under baronessan James
Rothschilds egid föranstaltats, och till hvilken Paris
förnämsta artister och kompositörer lemnade sitt
bistånd, har inbringat ej mindre än 80,000 frcs.
— Enligt »Menestrel» lärer »Mignon-Vanzandt»
stå i underhandling med kongl. teatrarne i
Köpenhamn och Stockholm om uppträdande å dessa 20
gånger under nästkommande höst för ett pris af
2000 frcs för afton, den summa hon erhåller för
aftonen i Paris.
-6t>-
Berlin. Friskyttens, — Webers odödliga
opreras — 60-års jubileum firades på kgl.
hoftea-tern den 18 sistl. juni. Det var nämligen den 18
juni 1821 som »Friskytten» gafs för första gången
på det nya skådespelshuset, såsom den första
representationen å detsamma. Kompositören anförde
sjelf sin opera och framgången var exempellös, sä
mycket mer, som en stor opposition var att vänta
af Spontinis beundrare, hvilkens »Olympia» kort
förut gifvits första gången. Få känna i dag till
• Olympia», men den ungdomsfriska »Friskytten»
har ännu qvar sin oförminskade dragningskraft. I
Berlin har »Friskytten» upplefvat 500
föreställningar, och de 200 första hafva inbragt ät
teaterkassan nära 93,000 thaier.
— K rolls opera, llalévys treaktsopera
»Blixten», som framträdde 1835 ett halft år efter
den ännu så värderade »Judinnan», har med stort
bifall upptagits här. Duetten i 2:dra akten mellan
Henriette och Lionel väckte stormande
bifallsytt-ringar. Den med pikanta rytmer, känslofulla me-
lodier och fin instrumentation utrustade operan
utfördes pä ett ganska berömvärdt sätt. Särdeles
utmärkte sig fräul. Alt för porlande koloratur, fin
frasering och sympatisk stämma samt tilltalande spel.
— I Centralhotellets vinterträdgård utöfvar
Benczy Gyulas Ziguenarkapell stor
dragningskraft. Den präktiga salen är hvarje afton fyld
af den bästa publik, som låter elektrisera sig af den
egendomliga musiken. De »vilda» musikanterna i
sina blåa rockar och röda byxor utgöra ett sällskap
af 15 personer af hvilka 2 slå cymbal, 2 blåsa
klarinett och de andra behandla stränginstrument.
I de ungarska nationalstyckena och i sina
cymbal-soli lyckas de bäst; något större konstvärde
besitter dock ej deras musik.
— Fröken ’1’agli an a, den graciösa soubretten
vid kgl. operan har blifvit utnämd till kgl.
kammarsångerska, en hederstitel som förut endast
tilldelats sångerskor af sådan rang som Jenny Lind,
Desirée-Artöt, Johanna Jachmann-Wagner, Lilli
Lehmann, Minni Ilauck, Etelka Gerster, fru
Mal-1 inger och ännu ett par andra.
-ax>-
Magdeburg. En byst af Franz Liszt, som han
sjelf finner mycket lyckad, har varit utstäld under
tonkonstnärsmötet härstädes. Mästaren till
densamma är bildhuggaren Herter, för hvilken Liszt
satt under vistelsen i Berlin.
— Minnie Ilauk gasterar för närvarande i
Holland med största framgång. En slug
impressario har engagerat de förnämsta krafterna vid
tyska operan i Rotterdam och gifver nu i de
förnämsta städerna operaföreställningar pä tyska för
utsålda hus oaktadt de tredubbla priserna.
Repertoaren upptager endast operor med Minnie
Ilauks glansroller: »Regementets dotter»,
»Barbe-raren», »Faust» och »Lohengrin». Enligt vår
sagesman skulle Minnie Ilauk jemte truppen efter
slutad “Stagione* i Holland begifva sig till
Stockholm (?).
-f%*i-
IVicn. Fru Marchesi, den berömda
sånglärarinnan ur hvars skola Etelka Gerster, Gabriele
Krauss, d’Angeri m. fl. utmärkta sångerskor utgått
lemnar nu Wien der hon verkat i 20 är, för att
efter begagnande af hafsbaden i augusti sedermera
bosätta sig i Baris.
-*£b-
London. Den italienska operasäsongen har
vid båda teatrarne gått till ända d. 23 juli. Covent- I
garden slutade denna dag med »Linda di
Cha-mouni» och Adelina Patti, Iler Majestys Theatre
med Boitos »Mefistofeles» och Christina Nilsson.
— Josef Wieniawski, som med stor
framgång gifvit två pianofortekonserter härstädes har
komponerat en violoncellsonat, som betecknas
såsom ett melodiöst och mycket fängslande verk.
—<*!>—
Beethovcns Missa-solLnnés gafs d. 27 juni
under lians Richters ledning pä en extra konsert
i S:t James Hall i London. Bland solisterna som
biträdde vid det stora verkets utförande omnämnes
fröken Louise Byk.
Bayreuth. Anmälningar till
Parcifal-represen-tationerna — de båda första — emottagas
fortfarande af bestyrelsen derstädes. Tillträde hafva
emellertid endast föreningsmedlemmar, men såsom
sådana betraktas naturligtvis äfven alla som för
åren 1878—80 betala 45 mark och dessutom för
hvardera af åren 1881—84 15 mark, alltså summa
105 mark, för hvilken summa de, utom fritt
tillträde till en af de båda föreställningarne, äfven fa
vara med om generalrepetitionen och en senare
föreställning samt erhålla »Bayr. Blätter» från 1
januari 1882 till slutet af 1882 gratis.
Geivandhaus i Leipzig firar detta år ett
dubbeljubileum nämligen dess grundläggning år 14S1 och
inrättandet af den der befintliga konsertsalen jemte
uppförandet af den första konserten ar 1781.
Direktionen för Gewandhauskonserterna har af
en herr Voigt erhållit ett testamente af 6000 mark
med vilkor, att Beethovens nionde symfoni årligen
eller åtminstone hvartannat år pä ett mönstergilt
sätt skall bringas till utförande, i hvilket fall 300
(eller 600) mark skola fördelas mellan
orkester-medlemmame. I händelse af
Gewandhaus-institutets upplösning, skall hela kapitalet fördelas pä
samma sätt.
Dresdcn. Såsom operano viteter för hofteatern
under nästa säsong omtalas »Der Rattenfänger von.
Hameln» af V. E. Nessler och »Das Andreasfest»
af Carl G ramman n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
