Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satsen har första violinen ett solo, rikt poetiskt;
perlan i det hela bildar dock agitatot, i hvilket
altviolens drömmande ton nästan alltigenom är
themaförande. Slutet utgöres af ett antal lifliga,
anslående variationer.
— Rosenkind (La mascotte, Gllicksengel)
uppfördes d. 25 Okt. på Friedrich-Wilh lmstädt.
theater i Berlin, men blef följande dagen förl)juden
att uppföras genom polisordre, emedan texten i
tysk öfversättning befanns anstötlig. Förbudet
upp-häfdes dock efter ett par dagar.
— Af Franz Liszt kommer att föräras åt den
musikaliska verlden en julklapp »l’Arbre de Noel«,
ett album af 12 pianostycken. Arbetet skall i
början af december i en elegant upplaga utgifvas pä
Fiirstners förlag.
— Den franske violinvirtuosen Marsick
gaf d. 13 okt. en konsert i sångakademien med
utomordentlig framgång, llerr Marsick är också
en virtuos af första rangen, i mycket
påminnande om Sarasate, liksom denne glänsande
genom en fenomenal teknik och öfverträffande honom
i tonens styrka. Sarasate åter är öfverlägsen
honom i förtrollande grazie och utpräglad, intagande
individualitet. Ilr Marsick spelade Vieuxtemps
D-moll-konsert, Symfonie espagnole af Salo och
några mindre kompositioner af Sarasate och honom
sjelf. Bifallet var entusiastiskt.
Qyartcltaftnarnc togo sin början d. 15 okt.
Qvartetten utgöres af I*rof. Joachim, de Ahna,
Wirth och Haissmann. Brogrammet utgjordes
af: Mozarts qvartett G-dur, N:o 1 af de Ilaydn
tillegnade; Ilaydn : F-moll op. 20 och Beethoven :
op. 59 F-dur.
Det kungliga biblioteket i Berlin eger några
och tjugu Mozart-illustrationer, bland andra en från
mästarens vistelse i Berlin 1789. Det är den
bekanta scenen, då Mozart, just anländ till Berlin,
skyndar till teatern, der man gaf hans »Enlevering
ur seraljen»; tränger sig fram till orkestern och
vid det stället, då Pedrillo sjunger »Blott den fege
narr’n är rädd», ropar högt till sekundviolinisten,
som i stället för den karakteristiska lilla tersen (d)
griper stora tersen (diss): »För tusan! vill ni ta
d!» Alla, det kungliga hofvet, publiken och
musikerna vända sig förvånade åt det ställe, der en
liten man i lång resrock med uppsträckt arm och
knuten näfve ger eftertryck åt sitt käcka
maningsrop.
Wien. Festföreställningen på hofoperai* till
ära för de italienska majestäterna egde rum d. 28
Okt. med följande program: Första akten af
»Drottningen af Saba», tredje akten ur »Lucie», andra
akten ur »Romeo och Julia» och sista akten ur
»Afrikanskan», så att de främmande höga
personerna fingo göra bekantskap med de förnämsta
sceniska krafterna vid operan.
— Spontinis »Vestalen» har på hofoperan icke
gjort särdeles stor lycka. Rolbesättningen var
följande: Frk. Ehnn-Julie, Frk.
Papier-Öfverprestin-nan, Labatt-Licinius, Beck-Cinna.
Rokitansky-Maxi-mus. Denna opera gafs här senast i Mars 1854.
— Komponisten och pianovirtuosen Louis
Pabst från Ryssland har anländt till Wien och
ämnar företaga en konserttur genom
Österrike-Ungarn och Tyskland.
— August Bungert, den begåfvade
komponisten af sånger och kammarmusik är sedan längre
tid sysselsatt med komponerandet af en stor opera
»Odysseus». Verket består af två delar och
af-sedt för två representationer. Enligt omdömet hos
de få som fått en inblick i den unge maestrons
verk, lär det ha att vänta stor framgång.
— Den värderade sångerskan Fru
Schimon-Regan, som nyligen medverkat vid en
Gevvand-hauskonsert i Leipzig och berömmes för sin
»klockrena sopran», har enligt annons i »Wiener-Signale»
bildat en dam-vokal-qvartett, hvilkens öfriga
medlemmar utgöras af Ida-IIahn-Friedlander (2 sopr.),
Anna Lankow (1 alt) och Louise Pfeiffer van Beck
(2 alt).
— Aida gafs för hundrade gången i Wien
d. 19 sept. Denna opera uppfördes här första
gången 29/4 *874 och blef då temligen kallt
emotta-gen. Intresset för den samma har sedan ökats, så
att knappast någon opera på så kort tid här
upp-left så många representationer.
Hatnbtirg. Bach-sällskapet öppnade sina
abon-nementskonserter d. 28 Okt. med festföreställning
till firande af Kiels, Liszts och Kellers
födelsedagar (den förstnämnde 60, de senare 70 år).
Dervid uppfördes af Kiel: »Te deum» för soli,
kör och orkester samt sånger; af Liszt:
»Prome-theus», symfonisk dikt, slåtterkör med orkester
och pianosolosaker; af Hiller: ouverture »Ein
Traum in der Christnacht, Pingsten för kör,
orkester och soloröster. Miller hade mottagit
inbjudningen att personligen anföra; af mera
betydande solister medverkade fröken Mary Krebs och
fröken Breidenstein. — Från hela Tyskland har
Ferdinand Miller vid sin 70-årshögtid fatt mottaga
bevis på erkännande och vänskap. Så erhöll han
fran Wien en enorm lagerkrans med inskription:
»Till Ferd. Miller på hans sjuttioårs-dag af hans
vänner och beundrare i Wien» och försedd med
namnen Brahins, Briill, Goldmark, Bauernfeld,
II. Laube, Door, Billroth, Manslick, Louise
Dust-mann m. fl.
— På Stadttheatem har man gifvit
»Obe-ron» med recitativ af Wiillner, såsom förut
skett i Dresden. Operan säges ha vunnit
betydligt i dramatiskt värde härigenom. — Eduard
Strauss med sitt kapell från Wien har konserterat
i Ilansa-salen nagon tid, i hans ställe har nu
musikdirektör Parlow fran Kreutznack med sitt kapell
inryckt i denna lokal; han säges vara engagerad
för hela vintern härstädes.
-<«*>-
Leipzig. D. 6 och 13 oktober gåfvos här
första och andra abonnemangskonserterna i
Gewand-haus. Såsom solister uppträdde å den första
pianisten Scharwenka och sangaren Gudehus och
a den andra Fräul. Keller ^altsangerska) och hr
II ec k man, som spelade Gades nya konsert. Mr
lleckman far beröm för sitt fulländade spel, och
Gades konsert vann bifall såsom melodios och
harmoniskt intressant.
— 4:e abonnemangskonserten i
Gewand-haussalen egde rum d. 27 oktober och utgjorde
till en del en Miller-Liszthyllning. Programmet
var följande: Ouvert. till Schillers »Demetrius» af
l^erd. Miller (f. 24 Okt. 1811). — Konsert för
piano (D-dur) komponerad och föredragen af
Julius Röntgen (första gången). — Tassos Lamento
e trionfo, symfonisk dikt af Franz Liszt (f. 22 Okt.
1811). — Solostycken för piano spelade af Jul.
Röntgen och slutligen Symfoni (N:o 2 C-dur) af
Rob. Schumann.
-<*»>■
Weimar. »Den heliga Elisabeth» af Liszt kom
d. 22 Okt. till sceniskt uppförande på hofteatern,
såsom hyllningsgärd ät den sjuttiärige kompositören.
F’ramgången var fullständig. Företaget syntes
vå-gadt men hade en öfverraskande verkan. Trots
det att »Den heliga Elisabeth» flere gånger
uppförts i kyrkor och särskildt 1868 pä ett
mönster-gildt sätt gafs pä Wartburg, erhöll verket genom
den sceniska fullständigheten en öfverväldigande
plastik. Utförandet var förträffligt.
-<€*>-
Florens. En ny opera-comique »Amico di
casa» af maestro Cortesi har gjort lycka på
Nicco-lini-teatem härstädes och inbringat talrika
inrop-ningar ät kompositören och de spelande.
Antiverpen. »L’Indépendance beige» omtalar,
att musiksällskapet i Antwerpen häller på att
repetera »Judith» af Ch. Lefebure, lyrisk dram i 5
akter, tillegnad m:me Viardot. Det stora verket
kommer att gifvas i slutet af December eller början
af Januari 1882 under ledning af nr.r Pierre Bonoit.
Milano. Forhandlingarne vid den i förening
med utställningen hållna musikkongressen hafva
utkommit hos Ricordi under titel »Atti del
con-gresso dei Musicisti italiano riunito in Milano dal
16 al 22 giugno 1881».
London. Prof. Rappoldi och hans maka
Laura Rappoldi-Kahrer hafva konserterat härstädes
med så stor framgång, att man öfvertalat dem att
gifva ännu en konsertcykel i november. Herr
Rappoldi lärer dä låta engelsmännen för första
gången göra bekantskap med Godards konsert.
Briissel. Monaie-teatem, som ej på tre år
bjudit på någon större ballett, har nyligen upptagit
den fyratio år gamla G is el le med solisterna nr. me
Gedda och Herr Duchamp. Adams vackra musik
till denna ballett slog mycket an.
-0-
Oldenburg. I Oldenburg har d. 8 okt. öppnats
en ny hofteater. Densamma är efter mönstret af
de nya teaterbygnaderna i Frankfurt, Dresden o. s. v.
uppförd i renässansstil. I betraktande af den ringa
kostnaden — 310,000 mark var hela den summa
man förfogade öfver — är det öfverraskande hur
lyckad d n vackra byggnaden blifvit i alla
afse-enden. Till denna teaters uppbyggande åtgick
2 i år.
-«€9»-
Dresdcn. (Mucks »Arqiida», instuderad under
kapellmästare Schuch’s ledning, uppfördes d. 13
okt. på hofteatern och mottogs med rätt mycket
bifall. — Konsertsäsongen har blifvit invigd af den
firade sångerskan Mathilda Sembrich.
~3E-
— Ett berigtigande rörande det såsom
nyfunna omtalade ariosot ur Meyerbeers »Nordstern»
har ingått frän M:s förläggare i Paris, hvilka
upplysa, alt det länge varit utgifvet och att de fleste
tenorer, som innehafva Danilowitz’ rol, sjunga
detsamma.
Aforismer ur Vischers Estetik.
’ljjgisan, den enkla melodiens
nationalisa-****’ tion, är, likasom melodien sjelf,
musikens utgångspunkt, medelpunkt och
fullbordan. Först genom denna realisation
vinner tonkonsten klarhet, själ och
innerlighet. Till vis-formen återvänder
tonkonsten öfverallt, äfven i större
instrumentalverk, ifrån de mera sammansatta och
hopburrade konstformerna. Men visans område
är för trångt, hennes rörelser alltför enkla,
för att tonsättaren en gång för alla och
städse skulle kunna stanna vid hennes form.
— Visan måste derför låta rikare gestalter
framväxa utur sitt sköte. Det vill säga:
någonting så enkelt som visan måste bli
tema för vidlyftigare och lärdare
konstskapelser. Men lika sant är, att allt hvad i
musiken lefver och rörer sig skönt, allt
hvad som eger högre lif, rörer sig och
lefver på grundvalen af enkel, vislik melodi.
All musik är rytmiserad, karakteristiskt
formad, tonföljd eller melodi. Melodi i
trängre mening är en tonföljd, som, i
sjelf-ständig, karakteristisk, inom sig af sluten
betydelse äfven då uppträder begriplig
och betydelsefull, när hon höres utom
sammanhanget med ett större helt och utan
harmonisk beledsagning. Melodier kunna
sådana melodiska tongångar, hvilka endast
inom ett större sammanhang samt med
ackompagnement äro sköna, blott i
vidsträcktare bemärkelse kallas; ty de sakna
i och för sig sjclfva ett visst något för
att vara karakteristiskat oberoende och
fulländade.
HUSS & BEERS
Musik-Lånbibliotek,
upptagande hela det rikhaltiea Musiklagret,
emottages abonnement
för helt år 10 Kr. I för fjerdedels är 5 Kr.
„ halft år ... 7 „ I ,, månad 2 „
gällande för 1 häfte vid hvarje ombyte.
Obs.! Abonnenter i landsorten erhålla
dubbelt antal häften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
