Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
vistades af hela den kungliga familjen,
hvilket högst sällan inträffar, hvarjemte
corps diplomat ique samt den högre
socie-teten läto sig synnerligt talrikt
representera såväl å de båda parketterna som
första och andra raden. Att salongen
under sådana omständigheter företedde
en ovanligt praktfull och lysande anblick
behöfver naturligtvis ieke sägas — något
som sannolikt torde borga för att öfriga
icke abonnerade platser å
onsdagsföre-ställningarne skola finna en stark
efterfrågan. Teaterdirektionen har således att
glädja sig åt en vacker framgång af dess
praktiska åtgärd med abonnementens
åter-upplifvande. Afven för
fredagsrepresen-tationerna, dä som bekant jemväl
abonnement gäller, ha många teckningar
erhållits, dock icke till ett sådant antal
som vid onsdagarne.
Afven inom konsert-verlden råder
fortfarande en så godt som oafbruten stiltje.
»Svenska qvartettsångarne» ha emellertid
gifvit en matinée Trettondedagen och af
främmande konstnärsgäster har det nya
året redan bragt oss en — »men ett
lejon», nemligen hr Frans Fridberg.
Violinist och till börden ungrare har hr F.
kommit hit direkt från Köpenhamn, der
han, att döma af pressens utsago, gjort
mycken lycka.
En elegant stråkföring, lidelsefull glöd
i föredraget och i främsta rummet en
mirakulös fingerfärdighet ä la Paganini,
efter hvars skola han bildat sig, berättiga
honom att taga plats bland de
skickligaste violin-vtVfwoser som besökt vår stad.
Utom virtuositetens råmärken går han
dock neppeligen. I synnerhet exellerar
han med sina distinkta dubbelgrepp,
särdeles terser och oktaver, sina ovanligt
fylliga flageolettoner och sin vackra sång
på O-strängen. Den med violinens
behandling något förtrogne måste ibland
frapperas af vissa egendomligheter i hr
Fridbergs spelsätt. Så t. ex. då han
spelar i nionde läget, tager han icke,
som ju vanligen sker, stöd ined tummen
i violinhalsen utan applicerar tumspetsen
å kanten af sjelfva violinens lock, detta
beroende deraf, att hans fingrar äro så
korta. Hr Fridberg åtföljes hit af en
ung pianist, fröken Gertrud Meijer från
Berlin, som ackoinpagnerade till samtliga
hans nummer och älven gaf ett par
stycken solo.
»Afven om hon spelade för
hottentotter, skulle hon taga deras hjertan med
storm», rapporterade hit en entusiastisk
brefskrifvare från Kongens Bye, samma
dag Sophie Menter gifvit sin första
konsert derstädes. Man blir nästan
frestad att sätta tro till hans ord, då man
spörjer, hvilken kolossal entusiasm som
fattat våra goda bröder på hinsidan
sundet, livar gång den celebra pianisten
låtit höra sig för dem. Måtte hon nu,
vid sin första konsert i Stockholm, som
inträffar den 17 d:s, röna det
värdiga emottagande som erbjuder sig i ett
fulltaligt och hänryckt auditorium! I öfrigt
hänvisas till livad som å annat ställe
i tiagens N:r förekommer om den stora
konstnärinnan. —h—.
Rättelse. Ett tryckfel i förra revyen rättas
härmed. På tal om »»Hoffmanns äfventyr», Nya
teatern och Holmströms uppträdande deri, nämdes
om att han eger en »frisk»» brytning, i st. f.
finsk brytning.
Från in- och utlandet.
Jönköping 1881.
I något af mina första meddelanden till
musiktidningen hade jag nöjet vitsorda de
hedrande bemödanden för väckande oeli
underhållande af det musikaliska lifvet inom samhället,
hvilka, utgångna fran två om musiken varmt
intresserade privatpersoner, under våren kröntes
med stor framgång. Det är samma jiersoner
man nu har att tacka för den vackra soiré, som
till förmån för »Jultointarnes» kassa å skolsalen
gafs den 7 dennes. En ganska talrik kör af
herrar och damer utförde dervid prologen och
några af de första korsatserna ur Gades fint
poetiska »Elverskud» äfvensom kören n:o 4 ur
Mendelssohns »Athalia». I)e i begge numren
inflätade soli, duetter och trior gåfvos af
musik-vänner i staden.
Programmet, som derjemte upptog
Schu-berts stämningsfulla kör »Coronaeh» ur
»Sjöfröken:» »Han är frän oss försvunnen», erhöll en
värderik fyllnad i tre nummer, utförda af
Jönköpings regementes musikkar. och i nagra
solosånger for bariton af Hallström och Heyse.
Under det rejietitionema till soirén pågått
liafva en del mindre betydande konserter
förekommit, hvilka torde få omnämnas i största
korthet.
En hiirstädes bosatt pianist Hr Lindberg,
som inom samhället vunnit sympatier för sitt
kraftfulla pianos|iel och såsom ackompagnatör
och deklamator biträdt vid de senare arens
konserter, gaf under hösten en afskedskonsert före
sin tillemade studieresa till Paris. Hr I,.
skördade mycket bifall och biträddes af tvenne
amatörer med sång och violinspel.
I November uppträdde här två damer, som
kallade sig Israeli och utgåfvo sig för
pianister från Kö|ienhamn. Genom ett oförsynt
tiggeri (de gingo med listor ur hus i hus genom
hela staden) lyckades de hopsamla inemot 40
åhörare, hvilka hade föga skäl att prisa sin
afton. Damernas tilltag kan måhända upprepas
i andra städer, hvarföre en varning emot deras
bettlande här torde vara på sin plats.
Tvifvelaktigt lär väl också vara, huruvida
Fröken Kristina Teresia Wickmans och Hr G.
Möllers »efter återkomsten från Italien» i
stadens kyrka den 29 November gifna konsert kan
undgå att stämplas såsom ett finare slag af
tiggeri. Ty oaktadt de ståtliga puffar, de medföra
angående sina musikaliska prestationer, lärer
ingen af dem vara annat än en mycket
medelmåttig dilettant, ehuru måhända Fröken W:s
röst ieke alldeles saknar behag. Till sist må
med erkännande nämnas en inom stadens
mindre bemedlade klasser bildad sångförening, som
under adventet hvarje är brukar för välgörande
ändamal låta ofléntligen böra sig i stadens kyrka.
Programmet upptager Davids psalmer af
\Ven-nerberg och en del populära religiösa melodier;
och ehuru utförandet naturligen ej kan hälla
stånd inför en noggrann kritik, äro dock dessa
sånger uppburna af sa mycken värma och
ådagalägga sii förtjenstfulla bemödanden för den
ar-lietande klassens förädling, att konserten, som i
är gafs adventssöndagens afton, kan anses väl
fortjent af ilen uppmuntran, som frän
allmänhetens sida kom den till del.
A teatern uppföres f. n. af Karlbergska
sällskapet operetterna »Stella», »Boccaccio», »Donna
Juanita» nt. fl. Salongen iir livarje afton väl
besatt, ehuru ingen af sällskapet, med undantag
måhända för Fröken Larsson och Fru Jensen,
kan sägas ega ens en medelmåttig röst. O.
Kristiania */t 1882.
I fiirkiinsla af att mitt bref kommer att
blifva temligen innehållslöst, ber jag mina ärade
läsare redan på förhand om nrsiigt för denna
oförlåtliga brist, som denna gång likväl mera
får skrifvas på omständigheternas räkning, än
tilläggas mig såsom någon egentlig skuld.
December manad har nämligen i år — förlidet år
egile motsatsen rum — på musikens område
utmärkt sig för en oerhörd dåsighet. När jag
säger detta tager jag naturligtvis icke i
betraktande alla dessa från morgon till afton på
pianot genomtröskade förtviflade dakajios af »Donna
Juanita», »Girofle’—Girofla» m. fl. af Tivolis
gouterade repertoarstycken, och som äro
bestämda att under helgen vara salongsnummer
eller att verka som magnetism på ungdomens
redan förut sä elastiska organisation.
Denna månads konserter liafva förutom
musikföreningens 3:dje konsert, som gafs på
Beethovens födelsedag d. ”/u, bestått af 2
Johan niter-konserter och fru Schirmers. Denna
sångerska har under loppet af ett års tid låtit
höra mycket af sig och synes vara en af dessa
välvilliga andar, hvilka alltid äro mlo att räcka
en hjelpsam hand till den nationela musikens
framgång. Fru .Schirmers konsert kom för öfrigt också
midt upp i Johannitemas konserter och
Johanni-tema äro ju publikens sköteliam. De utgöra väl
vår äldsta sångehör, och bestå uteslutande af goda
röster och sångare. Deras anförare är den för så
inanga andra sangehörer I »‘kante Behrens. Han
har med Johannitema skördat sig mången lager,
och det var förnämligast ett urval af denna
gamla trupp, som bragte landet ära på
sångar-täflan i Paris under verldsutstiillningen. Dessa
herrar ha alltid fullt hus, man slåss nästan om
biljetter till deras konserter. Behrens har stor
heder af denna sängchöi, men också är han en
utmärkt instruktör. Han står derjemte sedan
gammalt q var som sånglärare i flere skolor; och
på så sätt har han lagt grundstenen till
sångutvecklingen här i staden.
Den ofvan omtalade 3:dje
musikförenings-konserten var en sann njutning flir den
musikaliska publiken. Med anledning af Beethovens
födelsedag gafs också uteslutande saker af
honom, såsom: Pastoralsymfonien, Tema med
variationer ur qvartetten N:o 5 op. 18 samt Fantasi
för piano, ohör och orkester op. 80. Pianosolot
utfördes af Nenpert, som med vanlig precision
föredrog de vackra och svåra saker han denna
afton hade att tolka. Hvad orkestern lieträffar
gjorde den sin sak bra, såsom alltid när
Svendsen åtager sig att bringa fram en sak, och alla
de märkliga naturscenerna frän bäckens muntra
sang till stormens våldsamma piskande, frän
herdefolkets glada stämning till dess
tacksägelsesång, frän ankomsten till landet och till den
sista bortdöende tonen, blef allt utfördt på
värdigaste vis. Temat med variationer gafs
särdeles vackert, kanske ännu bättre än den
mäktiga symfonien, rent konstnärligt sedt, och
Fantasien för piano och orehester var af god verkan
och skulle måhända gjort ännu bättre, om ej
den för en Kristianiapublik så märkvärdiga
ofördragsamheten med tidens framskridande utöfver
det vanliga strecket hade gjort sig gällande, så
att publiken uppslukade de sista
Beethovens-tonema i kappor och schalar.
Det Cettiska operasällskapet, som senast i
Bergen fört ett tynande lif, är nu upplöst och
sängfoglamc lin flugit än hit än dit. Fru
Falck-Hofer med man och herr Bertlnnann lära öfver
Throndhjem ha begifvit sig till Sverige. Alma
Wickströin har kommit hit och lär komma att
gifva giistroler på Tivoli. Cettis
impressario-verksamhet kan liknas vid den man som går
med ljuset i lyktan och icke ser; hade han
bäddat bättre hade han fått ligga bättre. S.
INNEHÅLL: Sophie Menter (med porträtt).—
Symfonikonserterna. Af L. N. — Svanen frän
Pe-saro. — Den komiska operans företräden. Af A. L. —
Weber i London. — Fr&n scenen och konsertsalen.
Af —A—. — Fr&n in- och utlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
