Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amunda Kolderup egde, blef hon ieke länge
stående som elev, oeh frän den stund hon
verkade pä egen hand var hennes earriere ovanlig
oeh lysande. Hennes verksamhet som sångerska
har förnämligast tillhört Tyskland, men äfven i
Italien, .Sverige och här hemma har hon under
de fii iir, som förunnats henne att arheta, gjort
sig känd. Amunda Kolderups röst var
ursprungligen en mezzosopran, som hon utvecklade i
höjden, så att hon äfven sjöng större sopranpartier.
Den egde en fylligliet, ett välljud oeh djup,
denna stämma, af en så ren oeh rik art, att den
tog sin puhlik med storm. Hennes repertoar,
på dessa få är omfattande omkr. 30 större roler,
var omfattningsrik oeh rörde sig på det
högdra-matiska området med sadana fordrande
uppgifter som »Margareta», »Valentine», »Selika»,
»Elsa» m. fl. Hennes spel var storslaget och
kraftigt. Genom sin älskvärdhet oeh intelligens
gjorde hon sig till sin familjs oeh sina bekantas
älskling.
Under denna sin energiska oeh storartade
verksamhet hade Amunda Kolderup
öfveran-strängt sig, och redan i vintras kom hon hem,
permitterad med fullt gage, från Kassel för att
söka hvila och förbättring i hemmet; det
lyckades ock iinda till instundande höst, då hon rycktes
bort af en lunginflammation. —- Vid hennes
högtidliga begrafning d. 8 d:s nedlade sångaren
I-mimers med några högstämda afskeds- och
taeksiigelseord i konstnärsföreningens namn en
lagerkrans pä den rikt hlomstersmvckade kistan.
Sedan jag sist skref har Svendsen haft en
konsert hiirstädes, hvarvid uppfördes lians
»Kunstnerkarneval», »Zorahayda», »Festkantat», samt
saker af Grieg. Svendsens »Zorahayda» är så
hekant flir sin rika harmoniska skönhet, att det
är öfverflödigt nämna mer om den. Hans
»Kunstnerkarneval» här samma prägel af
formfulländning, som hans andra saker, oeh detta
kan äfven sägas om hans vackra
förmälnings-kantat.
Lilla Maria Hansen har haft flere
konserter, oeh det må medgifvas, att om än dessa
barnprestationer just ieke äro hland de mest tilltalande
nöjen, eger dock detta barn en oliestridlig talang,
som under god ledning bör kunna utvecklas med
stor framgång. Vid dessa konserter uppträdde
en norsk violinist Bjerke, som spelar särdeles
anslående.
På Tivoli har en hel månad fru Olefine
Moe under lifligaste bifall uppträdt som Nisida
qviill efter q väll. S.
––❖––-
Venersborg, Sept. 1882.
Efter en längre tids hrist på musikaliska
nöjen, erbjöd sig ett dylikt af mera allmänt
intresse, då tvänne framstående elever från
Musikaliska Akademiens artistklass, Fröknarna Olga
och Alma Kjellberg, vid tvänne konserter liito
här höra sig. Då de unga damerna äro utgångna
från en slägt, som med synnerlig förkärlek
idkar musik oeh hland sig alstrat framstående
talanger, var det naturligt att var musikaliska
puhlik med välvilja skulle omfatta deras
uppträdande.
Skulle dessa rader beaktas af någon
mecenat, som med en del af sitt öfverflöd ville
understödja de unga personerna vid deras fortsatta
studier vid något af kontinentens berömda
musik-konservatorier, så äro vi förvissade om att
de unga artisterna, genom allvarliga
bemödanden, i rikt mått skulle återgälda detta förtroende,
och som framstående konstnärer göra heder åt
sitt fosterland. Första konserten inleddes, under
benäget biträde af en amatör, med Beethovens
trio (C moll). Men vi måste dock lieklaga att
trion speltes ofullständigt, hvilket vi förmoda
berodde på säregna omständigheter. Fröken Olga
— pianisten — spelte principalstämman med
allvarlig och redbar uppfattning, fritt från allt
effektsökeri, som visade att hon — så att säga —
kände vigten och ansvaret vid att tolka
Beet-lioven. Hon spelte med en fin och perlande
teknik; i synnerhet fastade vi oss vid det
mönstergilla sätt, hvarpå hon skötte sina händer,
hvar-gienom »anslaget» blef synnerligen distinkt och
nyanseradt. Dessa egenska per i Fröken K:s spel
framträdde i hög grad äfven vid utförandet af
Griegs »Folkelifs-hilleder» och Saint Saens tran-
scription af Bachs Gavott (H moll). Detta var så
mycket mera hedrande, som det gamla, utsjielta
instrumentet förorsakade pianisten mycken
förargelse; publiken har under många ar hunnit vänja
sig vid dess skrällande klaviatur. De brister
som vi kunde förmärka i pianistens spel, torde
innefattas i följande yttrande af Scluimann: Ohne
Enthusiasmus wird nichts Rechtes in der
Kunst zu Wege gebracht.
Fröken Alma — violinisten — tycktes vara
mera genialiskt begåfvad, och hennes
uppträdande tog publiken med storm. Dock erinrade
hon väl mycket om »underbarnet» — med alla
dess förtjenster och fel, de förra bestående i ett
nästan absolut rent musikaliskt öra och lätthet
att öfvervinna alla tekniska svårigheter, och de
senare representerade af en viss bradmognad,
samt brist på fysiska krafter. Det var rent af
smärtsamt att se Fröken A:s späda fysik liksom
digna under bördan af att arbeta sig igenom
Saint Saens »Rondo Capriccioso» och Godards
»Concert romantique». Detta hade till följd flera
betänkliga missgrepp och oväntade
intonations-fel, livadan hennes spel föreföll — for att
begagna en lektionsterm — något »haffsigt».
De unga artisterna mottogos som sagdt
välvilligt af den talrika publiken, som, med
upp-repade applåder och inropningar, tycktes önska
dem lycka och framgång, samt ett »Välkomna
åter». S—e.
Paris. På Eldorado har med framgång
gifvits en operett »Mademoiselle Louloute» af
den unge komponisten Victor Roger.
— Den nyligen aflidne Edmond Membrée
har bland andra kompositioner eflerlemnat
operorna »Colomha» (text efter Prosper Mérimées
liknäinda berättelse) och »Frevghor» (libretto af
Foussier och Got). Den sistnämnda operan lär
isynnerhet, försäkrar man, vara af betydenhet.
— Af Paris teatrar kommer en snart att
försvinna och gå under klubban nämligen
Thé-iitre Dejazet. Grundad 1842 har denna
teater genomgått åtskilliga förvandlingar och burit
flera clika namn efter hvartannat.
Ursprungligen hette den »Folies Meyer» och var en
simpel sangspelslokal. På denna boulevard-teater
skördade emellertid Victorien Sardou sina första
framgångar såsom scenisk författare.
Leipzig. Reinthalers opera »Das
Käth-chen von Heilbronn» gafs, for första gången i
Leipzig, på Stadttheatern d. 17 Sept. och
mottogs gynsamt af publiken. Den närvarande
komponisten framkallades jemte de spelande flere
gånger efter slutet af akterna. Hufvudpartiema
sjöngos af friiul. Bettaque och hr Lederer. »Das
Käthchen von Heilbronn», romantisk ojiera i 4
akter, är till sin text författad af Heinrich
Bult-haupt efter H. von Kleists liknämnda
skådespel, och bearbetningen siiges väl motsvara
scenens fordringar och lämpa sig för musikalisk
behandling. Reinthalers namn har inom
musik-verlden en god klang, och han har i denna opera
visat sig såsom en poesi- och fantasirik musiker.
Reinthaler hör ej till de kouqiositörer, som låtit
de liekanta moderna ideenia och doktrinerna om
det s. k. tondramat (Wagnerska maneret)
hänföra sig och försmår derför ej att skrifva formelt
afslutade musikstycken, att i duetter, terzetter etc.
låta stämmorna oftare uppträda jemte
hvarandra (icke blott efter hvarandra) och att låta de
sjungande verkligen sjunga och ej blott deklamera.
Gewandhaus-konserterna togo sin början
d. 5 Oktober.
Dresden. På residensteatern herskar ett
rörligt lif och direktör Karl har fullt upp att göra
med förberedelser till vintersäsongen. Teatern
öppnades den 13 September med en ny operett
»Prins Orlofs by» af Trepton, musiken af C. A.
Raida. Såsom man kan se af titeln har man här
att göra med gamla bekanta ur »Läderlappen»,
och affischen uppvisar också de gema sedda
personligheterna i denna pjes. Textboken är fullt
originel och ganska lustig. Musiken af Raida,
infödd Dresdenbo, lierömdes vid uppförandet i
Berlin for stor melodirikedom; en mängd vackra
valser, polkor och masurkor lära förekomma i
operetten.
Berlin. Ixirdagen d. 16 September
Inajade musikdirektör Bilse i konserthuset sin nya
säsong med en under sommaren samlad orkester
af utmärkta krafter och under stort bifall af en
talrik publik, som lärt värdera herr B. och hans
sträfvan for det offentliga musiklifvets höjande i
Berlin. Denna första afton läto tvenne
framstående solister höra sig, hrr Lihgeois, violoncellist
och Chaussier, valdthornist, bada mästare på
sina instrument. Sedan Lind ner, den så
berömde hornisten vid Gewandhausorkestem i
Lei|>-zig, har man ej hört herr Chaussiers like, och
hans virtuositet på detta instrument kan
knappast öfverträffas. Violoncellisten L. 1 »erömmes
ock för enorm teknik, stor och ädel ton och
ytterst fin smak i sitt föredrag.
— I Centralhotellets »Wintergarten»
up)>-träder ett sällskap: Societil corale italiana,
bestående af 38 italienska damer och herrar,
klädda i nationalkostym, hvilka med sina
körsånger skola representera den italienska
natur-sången. Notbladen, efter hvilka medlemmarne
sjunga, passa dock ej rätt i stycke med
national-kostymerna oeh »natursången». Bland karlarne
äro flere utrustade med goda röster.
Frun-timmersstämmoma äro svagare äfven till
intonation och rytm.
— Danskomponisten Carl Faust kommer
under ett par månader att konsertera i
»Wintergarten». Längre fraiu lär under ledning af
Massenet från Paris dennes mysterium »Flva» och
Gounods »Redemption» komma att uppföras,
saker som motses med stor förväntan.
— Den italienska operan på
»Philharmo-nien» befäster allt mer sin gunst hos publiken.
I »Rigoletto» och »Lucie» hafva
koloratursångerskan Sgra Varesi och baritonisten Brogi vunnit
mycket bifall, och en ny primadonna Cinti har
såsom Norma visat sig vara en framstående
konst-närinna.
Den brasilianske komponisten Gomes firar
i sitt fädernesland lysande triumfer. Dä nyligen
hans opera »Salvator Rosa» gafs såsom hans
re-cett, blef han hedrad med de största ovationer,
talrika dyrbara skänker oeh en fackelserenad.
Herr Angelo Neumann flyttar med sin
Wagnerteater öfver från Danzig till Hannover,
der han d. 23 Sept. skulle bölja en
»Nibel-ungen-Cvkel». Efter Wagner-konserter flerstädes
börjar han i Berlin en dylik cykel d. 21 Okt.
— 1 Dec.
Af Edmond van der Straetens
»Musik der Niederlande» har 6:te bandet utkommit,
behandlande nederländska musiker i Italien till
19:de årh. och innehallande en mängd ännu ej
offentliggjorda intressanta uppgifter om musici,
teoretiker, instrumentbyggare samt afhandlingar
om kompositioner, böcker, akademier och
sångskolor etc.
–-4*–-
Dödslista.
September.
Godfrey, Frederic, berömd
danskompo-nist, f i London, 45 år gammal.
Kolderup, Amunda, framstående norsk
sångerska, f i Kristiania d. 28 Sept. Fröken
Kolderup, hvilken någon tid vistades i
Stockholm såsom elev af friherrinnan Leuhusen, har
sedan under några år med stor framgång
uppträdt på tyska teatrar och senast varit
engagerad i Kassel. Både såsom sångerska och
skådespelerska var frk. K. högt värderad och
hade under de få år hon varit vid scenen
hunnit förvärfva sig en rik repertoar af de
förnämligaste operapartier.
INNEHÅLL: Till operahusets jubileum. 3. Bref
från Kraus. Af A. L. — K. stora teaterns
hundraårsfest. Af —å—. — Afskedssymfonien. —
Bellmans-melodiernas ursprung. Af J. F. — Scherzo. — Från
scenen och konsertsalen. Af —A—, — Från in- och
utlandet. — Dödslista.
MUSIKBILAGA: Fredmans epistel nr 14. »Hör
I Orfei drängar», arr. af F Arlbcrg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
