Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 22.
Redaktör: ADOLF LINDGREN.
Förläggare: HUSS & BEER.
Stockholm den 15 November 1882.
Pris: Helt år 6 kr. Ilalft år 4 kr.
Qvartal 2 kr. Lösn:r 25 öre.
Lösn.r med musikbilaga 50 öre
2.
Normas kompositör.
anledning af den »voguc», som»Norina»
^ nyligen lyckats återupplefva pä vår
kungliga scen, torde del vara af intresse
att här erinra om hvad den berömde
kritikern I’. Scudo pä sin tid yttrade om
kompositören, Siciliens söndagsbarn:
Den filosofiska och literära rörelsen,
som vid kejsardömets fall uppstod,
liksom ett frihetsrop, började också att bana
sig väg till Italien år 1820. Denna
rörelse, framkallad af känslan af oberoende
och af behofvet att åter böja idealet af
menniskonaturen, som blifvit förnedrad
af despotismen; denna förening af
främmande läror, en blandning af religiösa
ingifvelser, af minnen från det förflutna,
af naiva och milda drönnnerier, som
konnno öfver bergen, liksom en andeflägt
från Nordens slägten, alt gripa in i den
försummade odlingen hos Söderns folk,
— allt detta uppkallade en skola af
ny-helsmakare, bland livilka vi främst se
Manzoni och Silvio Pellico. Stödjande
sig på den grundsatsen, att de sköna
konsterna böra vara uttrycket af själens
sanna och innersta rörelser; väckte
genom den nyligen offentliggjorda
öfversätt-ningen af Göthes och Schillers
mästerverk, af Byrons poemer och Walter Scotts
romaner, bemödade sig dessa utmärkta
män att åt sitt lands literatur gifva en
mera allvarlig, kysk och logisk karakter,
att föryngra alla former för
skaldekonstens och inbillningskraftens skapelser.
Musiken dröjde icke att följa sinnenas
allmänna påtryckning, och det var Bellini,
som försökte att låta denna konst
undergå den nya ombildningen.
Vincenzo Bellini, född i Catania den
4 November 1802,* gjorde sina första
musikaliska studiér vid konservatorium i
Neapel, under Trittos, och sedan
Zinga-rellis ledning. Efter en uppmuntrande
framgång på San Carlo-teatern med en
opera, Bianca e Fernando, som uppfördes
är 1826, blef han följande året kallad
* Enl. annan uppgift 1 Xov. 1801.
till Milano, der han komponerade il
Pirata för mad. Pasta och Rubini. Detta
verk vann mycket bifall och gjorde
Bel-linis, äfvensom hans beundransvärda
fram-slällares namn berömdt i Italien. År
1828 författade han, i samma stad, la
Straniera och sedermera, år 1831, la
Somnambula. Denna täcka opera,
äfven-ledes skrifven för mad. Pasta och Rubini,
gafs på Carcano-teatern och väckte der
den lifligaste förtjusning. Förnöjd öfver
så mänga, lätt vunna framgångar,
försökte han att höja sin styl i Forma,
som var den sista karakter, som mad.
Pasta skapade; och derefter kom han
till Paris år 1833. Efter en kort utflygt
till London, återkom han till Frankrikes
hufvudstad 1834 och författade nu
Puritanerna för de fyra ryktbara konstnärer,
som den tiden gjorde italienska teaterns
lycka: mad. Grisi, Tamburini, Lablache
och Rubini, hans älsklingssångare. Han
dog sex månader efter första
representationen af denna härliga opera, likt en
himmelens fågel, som utgjutit Vultimo
suo lamento. Af en finkänslig och mild
natur, med ett musikaliskt snille, mera
vekt än starkt, mera omvexlande än
rörligt, undgår Bellini Rossinis inflytande och
hämtar ingifvelse omedelbart från
ader-tonde århundradets mästare. Han följer
hufvudsakligen Paisiello, hvars mildhet
han också eger, och hvars trånfulla
tonsättning han älskar att begagna. Denna
förvandtskap är i synnerhet slående i la
Somnambula, hvilken opera bäst
framställer för oss den unge maestron och kunde
kallas en dotter af Nina, ännu helt
upprörd af moders-smärtan. Bellini, som
blifvit musiker af en lycklig
naturfallenhet, hvilken likväl ej blifvit tillräckligt
utvecklad af en påskyndad uppfostran,
fann ej allenast i sin upprörda själ
utsökt vackra och egendomliga melodier;
utan han påträffade der äfven någon gång
pikanta harmonier, såsom uti qvartetten
i Puritanerna, hans bäst skrifna opera.
Hans instrumentering, som i allmänhet
är svag, saknar likväl icke vissa
utmärkande egenskaper. Han lånar den till
största delen af Rossinis orkester, och
understundom af Webers, såsom man
kan höra i introduktionen lill Puritanerna.
Hans arbeten, som äro föga omvexlande
och af en mera elegisk än sant
dramatisk karakter, utmärka sig för en lugn,
rätt beherrskad deklamation, i hvilken
en uppriktig rörelse ger sig tillkänna;
vidare genom föga utarbetade sånger, som
sakna de Rossiniska sångernas lysande
glans, men väcka en djup rörelse, emedan
de verkligen utgå från själen och icke
äro tillkonstlade. Bellini var född i ett
lycksaligt land: alltifrån barndomen hade
hans öra blifvit t just af de klagande
melodier, som i århundraden blifvit sjungna
af herdarne på Sicilien; hans lijerta var
uppfyldt af denna milda melankoli, som
i de solbelysta landen aftonens väldiga
skuggor och hafvets oändliga horisont
väcka hos dig, en melankoli, som man
redan finner uttalad hos Theokrit och i
några madrigaler af Gesualdo i sextonde
seklet; — och med dessa, sitt sydliga
snilles medfödda intryck förenar nu Bellini
svärmeriet, den tyska och engelska
lite-raturens panteistiska ingifvelser, samt
bildar deraf ett skönt, behagligt och
hemlighetsfullt helt.
Eroicans första sats.
Några måttbestämningar.
I.
»an talar om »en helig rysning»
så-som ett betecknande namn på den
känsla, hvilken bemäktigar sig oss
dödliga menniskobarn, då vi stå inför en
företeelse af stark, öfverväldigande
subli-mitet. Hvem har ej någon gång
erfarit denna rysning vid åsynen af den
o-ändliga stjernhimlens gnistrande prakt?
Hvem har ej känt densamma under den
berusande inverkan af ett förkrossande
storslaget konstverk, sådant som en
gotisk döm, en tragedi af Shakspere, en
symfoni af Beethoven ? Men det är ej
blott det omedelbara konkreta intrycket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
