Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vil sanraansjungim nummenm: »Vårt land», Abts
»Afsked från hafvet», »Joakim uti Babylon» m. in.
Till fru Moes konsert hade deretnot en fåtalig
men tacksam publik infunnit sig; vid denna
forekomme uteslutande gamla bekanta saker af
Gou-nod, Thomas, Kjenilf m. H., föredragna på ett
särdeles tilltalande siitt.
Vid konserten för »Akers fattigpleje»
uppträdde for första gången en fröken liansen i
Beethovens »F-dur-sonatc, en etyd af Chopin och
Ass-dur-impromptu» af Schubert. Hennes spel
röjde smidighet i passagerna och riitt god
teknik, men saknade djupare uppfattning.
Till Lammers konsert hade publiken åter
strejkat, kanske derfor att han så ofta later höra
sig. Emellertid är doek denna stora och
välljudande stämma af den rika beskaffenhet, att
man kunde tro publiken om att vilja gynna en
sångare sådan som Lammers, när han sjelf
gif-ver konserter. S.
—*—
Paris. Den 20 Okt. inträfiäde mane
Engal-lis debut å stora operan såsom Amneris i »Aida».
Man anmärker att debutanten ej var så alldeles
fri frän öfverdrift och forcering i sång och sjiel.
Den omtyckte tenoren Villaret vid stora
operan tog d. 31 Okt. afsked af publiken såsom
Eleazar i »Judinnan», efter att hafva under
sista tiden méf än vanligt rönt bevis på
publikens sympatier. Under de 20 år han tillhört
stora operan beräknas han ha upptriidt 1,051
gånger, lian eftertriides af Salomon, som då
återinträder vid denna scen.
––-t–-
Leipzig. Die Makkabäer, opera i 3 akter,
efter Otto Ludvigs likniimda drama liearbetad
för scenen af (i. S. von Mosentha], musik af
Anton Rubinstein, gafs för första gången här
d. 4 Nov. och under kompositörens egen
ledning. Den berömde virtuosen och tonsättaren
hyllades vid inträdet i orkestern såväl af denna
som publiken pa ett enthusiastiskt sätt och denna
hyllning upprepades flere gånger under aftonens
lopp. Det genialiska’ tonverket gjorde ett
stor-artadt intryck, ehuru utförandet lemnade
åtskilligt öfrigt att önska. Hufvudrolema innehade
fräul Marianne Brandt (Leal) och herr [-Scliel-]kt-] {+Scliel-
]kt+} (Judali) samt herr Ilcdmondt (Kleasar) och
damerna Ilettaque (Noemi) och Beber (Kleopatra).
Rubinstein medförde det fiirdiga partituret till
en balett »La vigne» och arbetar for närvarande
på en andelig o[>era med ur »llöga visan»
lagen text, licbandlad för scenen af Rodenberg.
––1––
Dresden. »Der Bauer ein Schelm»
komisk ojiera i 3 akter, ord af Vesely, musik
af Anton Dvorak, uppfördes d. 24 Okt. för
första gången å hofteatern. Kompositören, som
fornt gjort sig fördelaktigt känd genom
Rhapso-dier för orkester, kammarmusik, sånger,
duetter etc, har i denna ojiera lenmat ett godt
arbete utan att doek vara af mera framstående
värde. Hon innehaller vackra melodier och
god instrumentering, men texten är
underhaltig och foga inspirerande. Bifall och inropning
af kompositören uteblef ej.
Berlin. Den till operettscen inrättade
Al-hambra-teatern (förr Wolterdorf-teatem) har
öppnats med operetten »Der Graf von Gleicher und
seine beiden Frauen» af Ilellmesberger jun.
Operetten gjorde lycka.
— Angelo Neumann bjuder for
andra gången Berlinarne på Wagners »Ring des
Niebelungen» å Viktoriateatem. Utförandet siiges
vara något ojemnt, dä herr K. ej denna gång
disponerar samma utmärkta krafter som förra
gången.
––+––
— Inom detta decennium fira Mozarts 1
>e-römdaste ojieror hundraårsjubileer, nämligen
Ido-meneo 1881, Enleveringen 1882, Figaros
bröllop 1885, Don Juan 1887, tösi fan tutti 1890,
Trollflöjten och Titus 1891.
Arrigo Boito, »Mefistofeles» kompositör,
bar nyligen ingått äktenskap med den berömda
altsångerskan madame Borghi-Mamo.
— Max Erdmannsdörfer, förr
hofkapellina-stare i Sondershausen, har med sin maka den
berömda pianisten fru Pauline
Fichtner-Erd-mannsdörfer öfverflyttat till Moskva, der lian.
blifvit professor vid konservatoriet och
musiksällskapets konsertdirigent.
— I »Minuta» för <1. 20 Aug. läser man
intressanta data om pianofabrikationen i
Ryssland. Enl. denna tidning linnes det 52 större och
mindre fabriker, som sysselsätta 1334 arbetare.
Petersburg har 18 fabriker med 087 arbetare,
Moskwa 13 med 242 och Riga 0 mod 114
arbetare. I Petersburg har firman J. Beeker den
förnämsta fabriken, som drifves med änga och
sysselsätter 240 nrbetare. Demiist följer C. M.
Sehrader med angfabrik och 100 arlietare. Störst
derefter är Tresselts fabrik i Rigt med 80
arbetare, vidare Diedrichs i Petersburg, Stur/.wege
i Moskwa, o. s. v. — Beckers pianofabrik har
vid C. Klindworths afHvttning från Moskwa,
der han i 13 är varit professor i pianospel vid
konservatoriet, erhållit ett smickrande bref med
lieröm öfver fabrikens solida arbeten och
instrumentets sköna ton och touche — På expositionen
i Moskwa har Beeker sju flyglar af olika
storlek, deribland en i Ludv. XVI stvl med
sni-derier af inusikemblem, undertangenten af
per-lemor och öfvertangenten af sköldpadd. Dessa
jemte en flygel af Sturzwege visa det mest
fiill-ändadt solida arbete. Vidare finnas goda
flyglar af Sehrader, Diedrichs, Kroll och Seidler
(Warschau) och pianinos med vacker ton af
Strobl (Kieff) och Goetze (Petersburg), etc.
— Gounods »Redemption», som uppfördes
pä musikfesten i Birmigham, har, som bekant,
blifvit mycket lofordad. Annorlunda dömer doek
en korrespondent H. G. till »Signale»: »Trots
den synbara stora framgången», skrifver denne,
»kan jag ej annat än finna »Redemption» vara
ett gmska svagt opus. Såsom förr med
Spon-tini, har, efter hvad det synes mig, Gounods
sånggudiuna en enda gång förlänat honom att
skapa ett verk, som i sig törenar komponistens
alla framstående egenskaper, men med denna
gåfva förenat det vilkor, att hvarje följande verk
varder underlägset det föregående. Aldrig bar
man väl af kompositören till »Faust» och »Messe
solennelle» väntat sig något synnerligen djupt
oeh tankedigert verk, men väl ett som kan
vara melodiskt och anslående. Afven i detla
afseende ha förväntningarna nu gäckats, och till
sin olycka har komponisten satt ihop ett slags
»ledmotiv», som återkommer nio ganger och
knappast törsta gangen intresserar en, ty i stället
för Wagners prägnanta, korta motiv, har man
här en bred, vattenhaltig fras att göra med. Att
»Redemption» har ett och annat tilltalande, ja
lvckadt parti, vill jag dock visst icke förneka.»
— Ett musikaliskt konststycke har fräul.
Meta Kalman i Köln utfört. Fröken Sclireiber,
som skulle sjunga Leonoras parti i »Stradella»,
tillkänngaf på morgonen samma dag som operan
skulle gifvas, att hon omöjligen kunde sjunga,
och man ville ej inställa ojieran. Fräul.
Kalman erbjöd sig då att — frän kl. 10 f. m. —
instudera partiet och sjunga det utan repetition
samma afton. Hon höll sitt löfte, sjöng
»Leonora» förträffligt och operan gjorde stor lycka.
Rouen. Den nya teatern härstädes har
nyligen blifvit högtidligen invigd med en
representation af »Hugenofterna». Denna teater har
1600 sittplatser, fördelade pä parkett och 4
ga-lerier, och är af ungefär samma storlek som den
gamla hundraåriga företrädaren, hvilken
nedbrann 1876.
––+––
Hamburgs Stadt-teater har återupptagit
Spontinis »Vestalen« efter trettioårig hviln. Det
förträffliga utförandet vann publikens lifliga
bifall; fru Suclier var såsom Julia oöfverträfflig
och äfven fru Kägel och herr Winkelmann skötte
sina roler väl.
Dödslista.
Oktober.
Ahnfelt, Oskar, f. 1813, + i Karlshamn
bekant andelig talare och sångare. Hans
håg ’ för musiken dref honom 1840 till
St<x’k-liolm, der han några år var bosatt såsom
musiklärare. A. var virtuos på guitarr och har
konstruerat • en sådan med 10 strängar. Såsom
»andelig troubadour« har lian rest landet
om-1 kring, predikat och sjungit vid sin guitarr. A.
har utgifvit flera häften andeliga sanger med
piano- ocli guitarr-ackompanjemang.
––i.–
Rampeltin, Carl Aug. Gottlieb,
teiior-sängare, senast anstäld vid Mindre teatern i
Stockholm, -j- l6/,0, 32 år gammal.
–-.|.–
Schönberger, Marianne fru, född
Mur-eoni, berömd altsångerska, t 10/,o i Dannstadt,
97 år. Född i Mannlicim, dotter af en italiensk
kontrabassist, uppträdde hon redan vid 9 års
ålder på teatern derstiides, och firade på sin tid
så stora triumfer, att hon tällade med sångerskor
sådana som en Milder-IIauptmann, Catalani,
Pasca och Pisaroni. Hon var gift med
landskapsmålaren Schönberger.
Haquinius Johan Gustaf, teaterdirektör
vid Södra teatern härstädes, f d 31 Okt. 62
är gammal. IL var i yngre år en god
tenor-sångare och användes dä mycket inom
älskarefacket i operetten och sångsjielet.
INNEHÅLL: Normas kompositör. — Er^icans
första sats. Af A. L. — Minnesblad. Af J. AL Ji-n.
— Scherzo. — Ett tryckfrihetsatal. — Trädens musik.
— Följetong. Af Rudolf Schmidt. — Fråu scenen och
konsertsalen. Af — h—. — Frun in- och utlandet. —
Dödslista. — Annonser. — Upprop.
MUSIKBILAGA: Farväl. Skotsk ballad af Rob.
Burn. Komponerad för Baryton och piano. Af A.
AI. Alyrberg.
Annonser.
Sångundervisning
meddelas af undertecknad, elef af Fru Fredrika
Stenhammar.
Referens: herr Iear Hallström.
Anmälningstid 11—1.
Alma Stjernbergh.
11 A. Nybrogatan 2 tr. upp.
(G. 12499 x 2.)
Pä Huss & Beers förlag utkommer
inom kort:
Concertstycke
För Piano och Orkester
af
Ludvig Norman (op. 54).
4 Sånger för i röst och piano
af
Ivar Hallström.
Innehåll:
1. Gondolier-Sång (Komponerad såsom inlaga i
Shakespeare’s »Köpmannen i Venedig»)
2. Svarta Svauor. (Ord af C. Snoilskv)
3. Vackra sky. ( » » )
4. En liten visa. ( » A. T. Gellerstedt)
Romans iör Violin och Piano
af
Conrad Nordqvist.
(Violinistens repertoir n:o 5).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
