- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 3 (1883) /
17

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



Redaktör: ADOLF LINDGREN.
Förläggare: HUSS & BEER.

Elijah.

An oratorlo on the words from the Old Testament.

3j»gå lyder den ursprungliga titeln på
Mendelssohns oratorium »Elias», soin,
skrifvet för England, uppfördes första
gången i Birmingham den 26 aug. 1846.
Vi hafva redan i förra årgångens sista
nummer meddelat några intressanta bref
frän Mendelssohn till hans vänner
Schu-bring oeh Bendemann, hvilka vi bedja
läsaren å nyo genomögna oeh hvilka visa
huru lifligt Mendelssohn intresserades af
oeh deltog redan i sjelfva textens
utarbetande. Det första af dessa href är
da-teradt 2 nov. 1838. När musiken
fulländades, är ej säkert kändt; partituret
har inga data. Vi gä nu att
hufvudsak-ligen efter O. Wangemanns Geschichte
des Oratoriums lemna en kort
musikalisk exposé, till tjenst närmast för dem
bland våra läsare, som bevista
Musikföreningens härstädes till 1 febr.
annonserade konsert.

»Elias» kunde redan i oeh för sig
icke utvecklas lika förträflligt som
»Paulus», då det är ett sammansatt stycke,
en följd af flere bilder. Texten är
visserligen hopfogad efter bibelställen
och Mendelssohn försöker gifva ett
sammanhang åt Elias’ historia, men det är
svårt. Framför alt låg Mendelssohn om
hjertat att bringa till åskådning den hos
Elias befintliga gudomliga kraften.
Dramatiska förvecklingar äro nog för
handen; men de bilda intet helt, utan
måste hoplödas vid hvarandra. Mycket skulle
kunna anföras för att visa, huru svårt
det var alt bringa »Elias» till en bestämd
helhet. Man måste verkligen beundra
livad Mendelssohn i alla fall gjort af
detta lappverk.

Ett kort recitativ af Elias förkunnar,
att »i dessa år ej regn, ej dagg skall
falla»; en storartad uvertyr följer; i sakta
piano börjar fugatemat, andra stämmor
sätta in, öfvergå i tersgångar, och kören
följer: »Hör oss, Herre, vill ditt folk du
förgöra», hvars kromatiska hufvudmotiv

»Re’n skörden är förliden» altmer stegras
till en bild af förtviflan. Medan
orkestern ledsagar i utstötta ackord, hör man
frågan »Vill Herren Gud ej mera ho
uti Zion?» Pä ett recitativ följer
duellen »Herre hör vår bön», afbrytande
kören.

Sedan Mendelssohn så inledt det hela,
uppträder Obadja, uppmanande till
omvändelse medelst de ofta sjungna orden
»Om af alt lijerta I mig söken». Den
följande kören »Men Herren Gud det ej
ser» är mästerlig i kontrapunkten och
motivet förträflligt. Midt i kören
inträder med orden »Ty jag, din starke Gud»
en koralartad sats, och under orden »Och
öfvar barmhertighet» försvinner den stränga
behandlingen, en älsklig ‘korsats begynner
och slutar det hela. Nu följer
engla-qvartetten, hvarigenom M. visar sig
synnerligen förstå att skildra det upplyftande,
tillitsfulla; densamma afslutar den första
underafdelningen.

Derpå följa uppträdena i enkans hus,
då Elias uppväcker hennes döde son.
De senare Baalskörerna, som förgäfves
anropa Baal om en flamma från himlen,
äro mästerverk, likaså Elias’ bön och
den infallande koralen »Öfverlemna din
sak åt Gud», samt den dramatiska
kören »Se elden ljungar ned» med det
ko-ralartade slutet »Ty Gud är stor». Af
(in karakteristik är vidare Elias’ aria »Är
icke Herrans ord», hvarefter det följande
ariosot »Ve dem» verkar såsom balsam.
Efter en dialog, som spänner väntan på
det ändtligen inträdande regnet, afrundar
slutkören »Ära ske Gud» den förra
huf-vuddelen af oratoriet.

Andra delen gestaltar sig mindre
dramatisk. Sedan Elias flytt till öknen,
upphör hvarje handling. För att likväl hålla
saken i spännkraft har M. anförtrott
historiens vidare innehåll åt kören. En
glänsande tonbild följer på den andra,
så att långtrådighet ieke förspörjes. Den
betraktande arian »Hör mig Israel»
inleder denna del, hvarefter följer kör »Frukta
dig ej» med fugerad mellansats »Om
tusende falla».

Egendomlig gestaltar sig nu
häinde-sången mellan Drottningen och Folket,
som upplöser sig i den fanatiska kören
»Han skall dö». Elias flyr på Obadjas
uppmaning, och sjunger bedröfvad arian
»Det vare nog! så tag, o Gud, min anda».
Englarne visa sig oeh sjunga (3
qvinno-röster) »Lyft ditt öga åter upp», till
hvilken terzett ansluter sig kören »Israels
folks beskyddare vakar» med effektfullt
triolackompagnement, ett mästerstycke
af fantasi och lyrisk stämning. Elias,
ännu ej lugn, varder ännu en gång
tröstad af englarne »O lugna din själ»,
hvarpå kören uttalar betraktelsen »Den
i döden trogen förblir, salig blifver».

Nu visar sig Den Evige. Sakta
begynna orkesterstämmorna, svälla alt mer
och bereda pä Guds ankomst. Denna
kör: »Förbi oss gick Herren» bildar sig
dramatiskt; älven ledsagningen afpassas
karakteristiskt efter orden, och vid stället
»Och efter lågan kom en ljuflig, slilla
sus-ning» träder den melodiska, behagliga
rörelsen i förgrunden. Erkeenglarne uppstämma
det dubbclköriga »Helig». På Guds
befallning vänder Elias tillbaka, hvilket
antydes af kören »Herrans profet Elias
frambröt djerft». Vid stället »Och upp till
hinden Gud ville honom taga» förändras
C dur plötsligt till A dur.
Ledsagningen stegras till snabba trioler och
kännetecknar eldvagnens ankomst; den växer
småningom till mäktig åska och afslutas
i det kören sjunger »Under thordön for
han till himlen». Derpå följer den
förträffliga arian »Alla Guds barn då skola
lysa», jämte kör och ensemble, hvari
Messias bebådas, samt slutkör.

Totalomdömet öfver »Elias» är
korte-ligen, att den musikaliska bygnaden
fullkomligt täcker bristerna i textens
anläggning. Vi vilja ännu blott anmärka, att
Mendelssohn i »Elias» icke använder
någon verklig koral; en sådan var ej
tänkbar i mosaismen; men väl ersätter han
den evangeliska kyrkosången med
koral-artade satser, dem han här med
framgång begagnar. Hvad körerna beträffar,
så är här ett framsteg att konstatera, i

Stockholm den 1 Februari 1883,

Pris: Helt år 6 kr. Halft Rr 4 kr.
Qvartnl 2 kr. Lösn:r 25 öre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1883/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free