Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Keilaktör: AUOLF LINDOREN.
Förläggare: 1UJSS & BE ER.
Stockholm (len l Mars 1883.
Pris: Helt. ar (i kr. llalft år 4 kr.
Qvartal 2 kr. Lösn:r 25 öre.
Richard Wagner.
+
sälta i dag dödsmärkel under ell
konstnärsnamn, som mer än något
annal i detta arlnnulrade sall du högsta
estetiska »problemer under
debatt» samt genom sina
såväl teorier soin praktiska
konstverk framkallat en
partisplittring och literär fejd.
livars like knappast
någonsin skådats. Som skald
betydande, som musiker
epokgörande, som karakter
utmärkt af en hardt otroligt
seg ocb hänsynslös energi,
var Richard Wagner en
företeelse lika ensam i sitt
slag, som lians storverk atl
genomdrifva de olympiska
idealfestspelen i Baireuth
saknar motstycke i hela
konsthistorien.
Att en sådan mans
verksamhet måste vara af
genomgripande betydelse för
konstens utveckling, säger
sig sjelft. Huru långt
emellertid denna verksamhet
skall varda positivt
beståndande och välsignelserik,
eller huru mycket af
densamma som får skrifvas på
sjelfkärlekens och partiyrans
öfverdrifter, derom är svårt
atl döma för en samtid, som
ännu står bedöfvad af de pä
langt när icke tystnade
fältropen frän båda de motsatta lägren. Att
mästarens död skall ej obetydligt paskvnda
frågans lösning är ganska sannolikt;
tyden starkt personliga nimbus, som alltid
dirnhöljde Wagners sträfvanden, skall väl
nu — trots det hans enragerade
tillbed-jare nog komma att kanonisera honom
till helgon — i betydlig mån falla undan
och blotta del rent objektiva i sjelfva sa-
ken, liälst han egel nog icke bland sina
lärjungar efterlemnar en enda Elisa, som
ens tillnärmelsevis eger kraft och snille nog
för alt upptaga och hölja sig i hans mantel.
Sa vidt som det imellertid redan i
denna stund är oss möjligt alt sluta till
Wagners verkliga belydelse, skola vi här
söka antyda densamma för våra läsare,
och torde det tillåtas undertecknad att
dervid lätta sig kort desto häldre, som
han redan förut i en särskild skrift »om
wagncrismen» utförligare redogjort för sin
ståndpunkt. Wagners lif äter är så
bekant och sä ofta ornskrifvet, att vi här
endast torde behöfva beröra de
tilldragelser, som blifva nödiga hållpunkter för
vår undersökning.
Man erinre sig alltså att Wagner,
född i l.eip/.ig 22 maj 1813,
ursprungligen var bestämd för en målares
studium och först senare lick studera
tonkonsten, hvilket ej hindrade honom alt
redan vid elfva års ålder utkasta ett stort
sorgspel, som han ämnade utrusta med
musik ä la Egmont, samt att vid sexton
ar utgifva en pianosonat och
en polonäs. Mera ordnad
undervisning fick han af
Weinlig i kontrapunkt, och
1833 uppförde han med
bifall i Gewandhaus en
uvertyr och en symfoni. Derpå
började han alt — alltid
till egna texter —
komponera operor, hvarvid han i
likhet med Gluck, innan lian
vann sin egen standpunkt,
genomgick de olika
utvecklingsfaserna af först den
italienska operastilen (Das
l.iebesv erbot, gifven
1836) och sedan den
franska (Rienzi 1842). Sin
egen sjelfständiga stil fann
han ändtligen i anknytning
till den tyskt nationella,
Weber - Marselmerska
ro-mantiska operan ined stoff
ur Medeltidssagan, och på
samma gång började han
nu alt bestämdare sträfva
efter större dramatisk
verkan genom att utsträcka
bruket af recitativ och
ledmotiv, men deremot
inskränka arian äfvensom
öf-ver hufvud alla
omlagningar. kadenser och fasta
periodalslutningar, samt sålunda bringa det
hela i mera oafhruten »flytning». Dylika
sträfvanden linnas för öfrigt, ehuru mindre
konseqvent fullföljda, ej blott i Webers
Euryanthe utan äfven hos Marsclmer
(Vampyr), Spolir (Kreuzfabrer) och
Scliu-mann (Genoveva), hvarjämte i Frankrike
Berlioz arbetade i liknande riktning och
ej mindre häftigt än Wagner kämpade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
