Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Désirée Artot de Padilla.
iØt’m denna berömda sångerska, som
snart skall konsertera härstädes,
meddela vi efter Hels. P. följande:
Ehuru det ieke är första gängen mad.
Artöt besöker Sverige, torde erinringar
om hennes artistlif och konstnärsskap
nu, när man går att förnya bekantskapen
med denna utmärkta konstnärinna, lika
beundrad på scenen som i konsertsalen,
vara på sin plats. 1 flertalet af Enropas
största städer har hon uppträdt och lirat
triumfer som få, af ingen öfverlräffad i
musikalisk begåfning, dramatiskt lif samt
behag och esprit i exekution. De som sett
och hört henne i Svarta Dominon,
Regementets Dotter, Marguerite, Desdemona,
Violette m. fl. roler skola säkert instämma
i detta omdöme; liksom pä samma gång
hennes mästerliga utförande af t. ex.
Händeis aria ur operan »Alcina», »Verdi
Prati», och hans »Lascia ch’io Pianga»
(Rinaldo) samt Meyerbeers »Ah mon fils»
(Profeten) m. fl. liäfdar hennes höga rang
som konsertsångerska i den stora stilen.
Hon har näst föregående år gjort en
konsertturné i södra Ryssland, den hon sjelf
(i Sv. Musikt.) beskrifvit på ett synnerligen
målande och pikant sätt, hvilket tydligen
förråder genialitet och humor i förening
med känsla och bildning. Redan vid 18
år uppträdde hon pä Meyerbeers
uttryckliga begäran å stora operan i Paris i
hans opera »Profeten», hvaruti hon utförde
Fides’ parti med stor succés, liksom
Leo-noras i Donizettis opera »Favoriten».
Hennes man, Signor Mariano de
Padilla, är likaledes en lin och ädel sångare,
som äfven har uppträdt på Europas första
teatrar och vunnit varmt erkännande i
Don Juan,-Hamlet, Figaro m. fl. operor.
Konstnärsparet lärer genom sin
impresario engagerats för en mängd konserter
i Sverige, Norge och Danmark. Senast
hafva de sjungit å hofkonserter i Berlin,
der Artöt är mycket gynnad och omtyckt
af kejsarinnan Augusta, en tillgifvenhet
som egnas henne äfven af de öfriga
ined-lemmarne af familjen, företrädesvis af
Badiska hofvet och svenska kronprinsessan.
Man berättar, att tyska kejsarinnan brukar
säga vid de tillfällen hon hör andra stora
gasterande sångerskor i mad. Artöts roler:
»das ist sehr schön, aber es ist doch
nicht meine Artöt!»
1 Petersburg har hon under flera år
utgjort operans prydnad och der skapat
flere roler, bland annat Amneris uti Aida
samt mottagit kostbara presenter af det
frikostiga kejserliga hofvet. Senast har
hon blifvit anmodad att öfvertaga
sång-lärarinne-platsen vid konservatoriet efter
madame Nissen-Saloman, en ära den hon
likväl undanbedt sig, och må man icke
förtänka henne om hon föredrar
vistandet i Paris om vintern, helst hon har en
vacker villa i närheten af Versailles, der
hon, oingifven af sin familj och sina
an-förvandter, som hafva sina landställen i
närheten, brukar tillbringa sommaren på
»Villa Padilla».
Måtte nu hennes resplan realiseras
och inga hinder mellankomma för den
musikaliska högtidsstund som är oss
bebådad af hennes impresario, den der,
födder och buren i — Sibirien, åtföljt
artisterna på deras ökenfärder, undan alla
farligheter till lands och vatten, undan
jordskred, klippras. åskor, storm och
laviner. Enligt hans förmenande skulle
sällskapet inträffa i början af denna månad,
då det redan i medio af månaden skall
uppträda i Stockholm.
––––––-
Melusina på scenen.
»^^aimondin», den nya operan af herr
von Perfall, har gifvit många
referenter anledning att erinra om äldre
sceniska verk, för hvilka Melusinaämnet
ligger till grund. Man har omnämnt
Conradin Kreutzers »Melusine», som gafs
i Berlin å Königstadt-teatern den 27
Febr. 1833 (under kompositörens egen
ledning) för första gången, vidare
Schindel-meissers opera, som i början af Jan. 1862
gick öfver hofoperans scen i Darmstadt,
Gramanns »Melusine», som 1875 gafs i
Wiesbaden och Mayrbergers liknämnda
opera, gifven i Pressburg 1876. Ett af
de mest betydande verk hafva vi emellertid
ej sett omtaladt, nämligen Halévys opera,
som d. 17 Mars 1858 med en oerhördt
pompös och glänsande uppsättning gick
öfver scenen pä »Grand Opera» i Paris
utan att dock vinna stadigvarande
framgång, ett förhållande hvartill den oklara
texten af St. Georges var skulden. Halévys
Melusina-opera bar titeln »La Magicienne».
Beträffande kompositionen voro de franska
recensionerna från den tiden fulla af
beundran och hänförelse. Den tyska kritiken,
t. ex. i »A. Allgem. Ztg», var märkbart
kyligare. Till Tyskland har denna Halévys
opera ej framträngt, men utan inflytande
har den ej varit och särskildt derför, att
libretton till Schindehneissers
Melusina-opera af Pasqué är författad efter
pariser-originalet af St. Georges. En anslutning
till denna text är också den »Sköna
Melusina», det dekorationsstycke af Pasqué
och Treumann, som i Berlin gick öfver
Victoria-teaterns scen d. 23 Dec. 1876
och gjorde sådan lycka, att det upplefde
100 föreställningar. Halévys »Magicienne»
är sålunda moder till Darmstadts Melusina
och mormoder till Berlins. En stor
märkvärdighet vid Paris-representationen
var balletten, i hvilken bland annat
förekom ett schackspel med lefvande, briljant
kostymerade figurer. De slagna pjeserna
försvunno genom falluckorna. Effekten
af en schackballett är, som bekant, sedan
anbragt i »Sjökadetten» af Genée men
är för öfrigt af äldre datum, alldenstund
densamma figurerade i ett äldre
feeri-stycke »Kieselack» af Gustav Raeder,
gifvet å hofteatern i Dresden. — 1
förbigående nämndt stå »Hvita frun» och
»Stamfrun» i ett visst genealogiskt
sammanhang med »sköna Melusina». Det
låter besynnerligt, men man torde erinra
sig, att urbilden till alla »hvita fruar»
är ingen annan än just Melusina. Sedan
denna försvunnit, uppenbarade hon sig
alltid, berättar sagan, pä det af henne
bygda slottet »Lusignan» såsom en livit-
Redaktör: ADOLF LINDGREN’.
Förläggare: HUSS & BEER.
Stockholm den 1 April 1883.
Pris: Helt år 6 kr. Hälft år 4 kr.
Qvartal 2 kr. Lösn:r 25 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
