Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 17.
Redaktör: ADOLF LINDGREN.
Förläggare: HUSS & BE EU.
Stockholm den 1 September 1883.
Pris: Helt är G kr. Halft år 4 kr.
Qvartal 2 kr. Lösn:r 25 öre.
Årg. 3.
Vår Gud är oss en väldig borg.
III.
Återföring af koralen:
* z
i i
IeeW-
7
r
*=f=
t—p—
rä^Frf
-4=
77
Ä- * I
I I 1
T>
I
Här ofvan är originalmelodien, hvilken i
bättre tyska k. lxieker numera blifvit insatt till
begagnande, så troget som möjligt återgifven.
(3) öfver ([“ betyder att tretakt i form af
rytm-vexling ingår i ‘/ridels-takten. De öfver två
system utdragna strecken betyda afslutning af
versrad; de halft utdragna strecken antyda
rytm-grupperna, motsvarande vanliga taktstreek, men
livilka ej alltid återkomma efter lika tidsförlopp.
Tretakten tänkes inträda på två ställen i
uppgången (först vid 4:e noten), och på tvä ställen
mot slutet. Denna tretakt far alldeles icke
tänkas som triol, hvilket sknlle alldeles
origtigt-vis accelerera samt förderfva rytmen — och
koralen; utan måste hvarje halfnot erhålla två
taktslag, livarje fjerdedel ett. — Man liemiirke
det uttrycksfulla i terssteget h d (5:te och <3:te
noten), det trotsiga i synkojien (andra repris)
samt de nu effektuerande jemna halfnotema
i närmast följande rytm.
Rörande melodins härkomst äro vi
slutligen nödsakade tillägga, att den —
mirabile dictu — icke är af Luther!
Häpna ej, värdaste läsare! Ett äkta
genialiskt drag, ett bevis på sångaregäfva
blir alltid att Luther, så som han gjorde,
kunnat sätta sin melodi — efter af
honom skickligt apterade, fullkomligt
mot-svariga tongångar uli den gregorianska
koralsången, hvars sångskatt han under
sin klostertid hunnit lära sig värdera,
men vid hvars tillvaro säkerligen hvarken
en Sleidanus eller Walter synnerligen fäst
sig. Deraf förvexlingen.
Det torde intressera att här se införda de
melodibitar nr den gregorianska koralen
(hem-tade ur Graduale romanum Liittich 1854) genom
hvilkas sammanförande AV. Bäumker i
Monatshefte fiir Musikgeschiohte 1880 uppställ den
fullständiga modellen till vår koral:
Et ex pa - tre na - tum. Et i-
3SEE
te - rum ven - -
tu - - rus est.
-o—-ä’- —en-
3g—»-|
glo - - - - ri-a.......
Con- fi - te - or un - um bap - tis-ma.
No - bis sub Ton - ti
Pi - la - to.
44
Et i - te • rum ven - - tu - rus est.
Om upphofsmännen till blotta melodier
bekymrade man sig den tiden helt litet.
Vida framför tondiktaren sattes den lärde
bearbetaren, kontrapunktisten. Och doek
förskrifva sig från denna och äldre tid
de herrligaste alster af melodisk diktning.
J. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
