- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 3 (1883) /
142

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från scenen och konsertsalen.

hafva härmed blott att konstatera
Operans äteröppnande. Ännu har
naturligen intet nytt hunnit framkomma,
oeli i del gamla äro blott att anteckna
några rollförändringar: Hr Labatts Faust,
lir Forstens Valentin och fröken
Ja-vettes Venus.

Hr Labatts engagement bör ej
bedömas efter hans uppträdande i ett lyriskt
parti, hvilket väl dels ej förut varit hans
starka sida, dels är det ännu mindre nu,
då den något passerade rösten endast
med hörbar ansträngning kan foga sig
till den smältande vekhet, som är önsklig
både i Fausts kavatina och hans duo
med Margareta. I de kraftigare momenten
åter, särdeles trion i fjerde akten, klingade
hans duktiga stämma ut med mycken
styrka och verve. Med alt erkännande
af hr L:s förtjenster nödgas man dock
gifva den allmänna meningen rätt deri,
att hr L. är alldeles för dyr. En summa,
som ej ens Arnoldson haft under sin
bästa tid, borde hr L. ej efter sin bästa
tid kunna rättvisligen påräkna. Oafsedt
denna reservation motse vi för ölrigt
med nöje hr L:s uppträdande i något
verkligt hjeltetenorparti.

Hr Forstens debut som Valentin var
i det hela lycklig, om han än icke gjorde
fullt samma fördelaktiga intryck som i
Aida, beroende dels på någon osäkerhet
i början, dels på den starkare
framträdande tremuleringen, hvilken hr F. borde
ifrigt söka bortarbeta. Uppfattningen var
osökt och spelet redbart.

Fröken Javettes engagement torde
kunna gillas ur rent vokal synpunkt.
Hvad hon saknar är saft och inspiration,
deremot röjer hon omsorgsfullt studium
i sina rörelser och kan derför varda
mycket användbar i roller der detta
företrädesvis kan komma till sin rätt. Hennes
röst är ganska god, dock bör det högre
lägel blifva något säkrare.

Från de ölViga teatrarne är
hufvud-sakligen alt anteckna fröknar
Strandbergs och Petterssons inträdande i
operetten »Kärlekens försåt.» Den förra
var sin företräderska vuxen, den senare
icke fullt. Mindre är fröken S. vuxen
sin utmärkta föregångerska i »Både hjerta
och hand», denna sällsynt usla text, som
ännu lefver, förmodligen blott i följd af
tvä eller tre musiknummer samt fru 11
or-witz’ verkligen fulländadt mästerliga sång.

1 Sept., St. T.: Tannliiiuser (Javette.)

2 » » Faust (Labatt).

5 » » » (Forstån).

1 » N. T.: KiirJ. försåt (Strandberg, Pet-

tersson).

9 » Manegen: Allm. Sångförn.

Tull på lager. Från de triumfer
Massenet skördade i Hamburg, då han der dirigerade
sin nya opera »Herodias», inhöstade lian en
stor rikedom af kransar, festoner och jettelika
lyror. Dessa trofeer, alla af bunden lager,
skickade lian nedpackade i lådor till Paris. Kort
derefter erhöll han en avis från Nordbanan, som
tillkännagaf ankomsten af en sändning
»medicinalväxter». Maestron kunde till en böljan ej begripa
huru man kunde taga honom för en apotekare,
till dess han slutligen fick förklaring på saken.

Från in- och utlandet.

Kongl. teaterdirektionen har fatt af hr
Siegfrid Saloinan mottaga en summa af 2,000
kronor, deraf 1,000 kr. skulle tillfalla hofkapellets
pensionsfond, 500 kr. körens särskilda
understödsförening och 500 kr. skulle användas till
grundplåt för bildande af en dylik understödsförening
för ballettpersonalen.

Soarcer för kammarmusik — piano och
stråkqvartett — förberedas. Fyra sådana
kam-marmusiksoaréer komma att gifvns under
vinterns lopp i vetenskapsakademien. Första
soaré» gifves i midten af oktober. Koarcgifvarne
äro: hrr konsertmästaren Book, violinisten
Zctter-qvist, violoncellisten Andersen och pianisten
Hult-gren.

––––-

Observera annonsen å sista sidan om H.
Xissen-Salomans sångskola !

Henrik Westberg, hvilken en längre tid
vistats i utlandet, var på ett kort bestik i
hufvudstaden. Personer, som i enskild krets
hört hr W. sjungit, försäkra, att hans sång
ytterligare vunnit i fulländning, att hans röst
erhållit en volym, som den förut icke besuttit,
samt att han altså numera är en sångare af
framstående Ix1 gafning och förtjenst. 11 r W.
och hans maka, ett fruntimmer ined mycken
musikalisk bildning, ega hus och äro bosatta i
Köln. I Tyskland är hr W. ansedd som en
utmärkt konsertsångare.

Bland de unga talanger — skrifves till
A. B. frän Södertelge - livilka llitigast och
med största bifall verkat lör att roa
badsocie-teten, må det tillåtas mig att nämna en helt
ung violinist, Theodor Aulih, son till den
framstående pedagogen, framlidne lektor Aulin.
Endast 17 fir, har han uppnått en i sanning
förvånande virtuositet. Ynglingen är
utomordentligt rikt begafvad af naturen, ej blott i
musikaliskt hänseende, utan äfven beträdande
förståndsgåfvor i allmänhet, lians minne är
rent af häpnads räckande. Nästan allting spelar
lian utantill och felar icke på en ton. Aulin
bar sedan någon tid haft anställning i k.
Dramatiska teaterns orkester samt under några
månader — om jag ej misstager mig — vikarierat
såsom violinist i hofka|>ellet. Önskligt vore,
om några mecenater ville intressera sig för
denne ovanlige yngling, sä att han kunde sättas
i tillfälle att hos någon af utlandets mästare
få utbilda och fullkomna sina vackra gåfvor.

Kristina Nilsson uppträdde den 2 dennes
i Paris med några sångnummer på en konsert
till förmån för de fattiga i Paris. Sångerskan
framropades upprepade gånger och var vid
färden till sitt hem föremål för folkets jublande
hyllning.

Luthers musikalisehe Bedeutsamkeit und
Wirksamkeit und deren segensreiche Folgen»
lyder titeln på en liten festskrift till den
400-åriga Luthersfesten. Författaren,
musikdirektören i Wittenberg E. Stein, redogör klart och
historiskt troget för Luthers ställning till musiken,
hans fromma hänförelse för denna och hans
stora, reformerande inflytande på den kyrkliga
sången.

Le memorial diplomatique för 8 Sept. har
följande notis: Bland de nyheter som
Opéra-Comique liereder för instundande säsong
namnes: Massenets Manon Lescaut, hvars
huf-vudroll är anförtrodd åt Mlle Marie Jleilbron;
och Diamantkorset, opera af Siegfr. Saloinan,
der Mlle van Zandt skall sjunga hufvudpartiet.

Anton Rnbinsteins opera »Kinder der
Haide» är utgifven i en ny upplaga hos Senff
i Iaäpzig (Partitur och klaverutdrag). Den
tragiska texten är efter Carl Becks poetiska
berättelse »Janks» och musiken hör till Rnbinsteins

mest geniala och ungdomsfriska produkter.
Ope-ran gafs första gången i Wien 1801 och vann
stort bifall. Den gafs året derpå i Weimar, men
har sedan ej gifvits.

––►–-

Paris. Opérn Comique öppnades den 1
Sept. med »Perle du Bresil», i hvilken M:lle
Nevada gjorde sin rentrcc. 1 »Lakmé», som
sedan skall följa, blifver rolbesättningen delvis
ny, sedan M:lle Isaak öfvergått till Stora Operan.
Varietés har böljat sin säsong med »Mam’zelle
Nitouche», som riktats med en ny sång för M:me
Judic: »La Cuirasse», hvilken väntas göra stor
effekt — Renaissanee-teatern repeterar flitigt
novi-teterna »Vertigo» af Hervé och »Le Roi
Cho-pine» af Sellenick, med livilka teatern öppnar
sina portar d. 20 Sept.

— Vid Stora operan äro lör denna säsong
engagerade: Tenorer (8), herr. Salomon, Sellier,
Dereims etc.; baritonister (4), herr. Lasalle,
Mel-chisedec; bassister (9), herr. Botidonresque,
Gail-hard, Girandel etc. — Såsom dramatiska
sångerskor: damerna Kniuss, Dnfranc, Duvivier. —
Sopraner (5), damerna Isaac, Luseau, etc. —
Kontraalter (4), damerna Richard, Figuet —
Såsom första dansöser: damerna Sangalli och Mauri.

— Judic med sällskap kommer i November
att gastera på tyska teatern i Pcsth (i »Niniche»,
Femme å Papa, »Lili») och sedan i Wien och
Petersburg.

— Den nya italienska operan, som skulle
blifva en »internationel» opera med stora krafter
till sitt förfogande, synes ej hålla livad det
stora programmet lofvade. Re|iertoaren upptager
nästan uteslutande italienska operor (Verdi,
Do-nizetti) och jiersonalen siiges utgöras af en vanlig
italiensk dussinoperas förmågor.

— Benjamin Godard arbetar på en opera
»Pedro de Salamea», som i Jan. 1884 kommer
alt gifvas första gången i Antwerpen. — Vid
biidorten Trouville har gifvits en ny o|ierett
Mam’zelle lorma», som vann mycket bifall. Texten är
af Cärré, musiken af Victor Roger.

— Nyligen har på ett hus (n:o 202) vid
gatan St Honoré af myndigheterna uppsatts en
minnestafla, å hvilken står att läsa: »ilär stod
Palais-Cardinal-teatern, bygd af Le Vau år 1041,
begagnad af Molieres trupp 1G61—1673 och af
»Academy royale de musique» 1673—1781. —
M:r Aug. Vitu har nu i »Figaro» bevisat, att
allt i denna inskrift är falskt. Hvarken teatern
eller palaiset har stått på denna plats, ingendera
äro bygda af Le Van, och teaterbygnaden vid
St. Ilonorégatan, som öppnades 1770 för
Aca-demie royal. d. mus. (Stora o[>eran) har aldrig
begagnats af Molieres trupp.

Leipzig. Det nya konserthuset närmar sig
sin fullbordan. De båda gatorna, som det nya
Gewandhaus ligger invid, komma att uppkallas
efter Beethoven och Mozart, hvilkas statyer skola
pryda bygnadens framsida. Vidare hinker man
anbringa statyer af Bach, Hiindel, Haydn och
Schuliert samt i foyern, som blifver så stor som
gamla Gewandhaus-salen, uppställa en
Meu-delssolm- och kanske iifven en Schumann-bvst.

Dresden. Hofo|ieran kommer att till
nästa jul på ett lysande sätt åternppföra Lortzings
»Undine», som ej gifvits på sexton år. Vid
hofteaterns brand 1869 gick denna operas
dyrbara utrustning förlorad; den nya, som nu
måste anskufläx, kommer naturligtvis med nu
varande resurser att öfvergliinsa den förra.

Warschau. Härifrån lär snart komma att
utgå en ny internationel journal: »L’Kcho
musical et théatral», som i storlek och betydenhet
ej kommer att ha sin like i Europa, -— ett
konstblad i ordets sanna mening. Alla konstens och
skönlitteraturens grenar skola i denna
representeras, hvarjemte utlofvas talrika och dyrbara
illustrationer äfvensom ständiga musikaliska
bilagor af originalkompoaitioner från alla land.
Au-gier i Paris och Paul Lindan i Berlin ha
vunnits såsom korrespondenter. En af utgifvarne
är herr J. Kleczynski, en i Warschan firad
musiker och musiklärare, hvilken skall redigera den
musikaliska delen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1883/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free