Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hr Fredrik Peterson, som biträdde
konsertgif-varen, visade sig vara en grundligt utbildad
spelare, sä väl när det giilde att tolka
Keetbovens härliga ess-d ur-sona t med dess humoristiska
scherzo och den rasande tarantellan till final, som
ock när han hade att ätergifva Liszts mirakulösa
»Campanella».
Bibliotekarie vid Musik. Akademien hlef
d. 26 Nov. hr F. (’ronhamn.
Talrika äro troligen de svenskar — skriiver
A. H:s Pariskorrespondent — bade i hufvudstaden
och landsorten, som i tacksamt och kärt minne
bevarat den med rätta så uppburna sångerskan
Wilhelmina Holmboe. Hon letver hår såsom
lycklig maka åt föreståndaren fin* svenska
gymnastiska institutet, kapten K. Schenström, samt
har sin präktiga röst i behåll och använder sina
gedigna kunskaper i sangens teknik till att
utbilda unga, med röstresurser begåfvade damer,
med få ord är föreståndarinna lor ett högt
skat-tadt sånginstitut. För några dagar sedan hade
A. B:s representant nöjet öfvervara en
musikafton i hennes hem och att der höra en ung,
lof-vande norsk sångerska, fröken Alvina Thöring,
hvilken nog en dag kommer att göra
Stockhol-marnes bekantskap. — — Alla komma de hit
for att erhålla slutpolityren, men vi ha
förnummit en antydan om, att de hädanefter skulle
kunna komma att dela sig, sä att några ginge
till Floren/. — der det är hälften billigare
lef-nadskostnader — för att studera för madame
Antoinetta Ficci, en af madame Marchesis
bästa elever, hvilken der inom kort öppnar ett
nytt sånginstitut.
Mathilda Grabow gaf i Kristiania i
frimurarelogens stora sal konserter med biträde af
pianisten Hjalmar Meissner. Fröken Grebow
sjöng: aria ur Cinq-Mars romans ur Mignon, två
visor af Kjerulf och Grieg, aria ur Ernani m. m.
Enligt telegram frän Kristiania var konsertsalen
fullsatt, sångerskans framgång lysande, ahörarne
hänförda.
Musikalisk pristäfian. Vår förra notis
fullständiga vi nu sålunda: Det af
hofmusikhan-deln i Kjöl>enhavn den 15 april detta år utsatta
pris å 500 kr. har af prisdomarne, hrr
kapellmästaren Johan Svendsen, A tig. Winding och P.
E. Lange-Möller, tillerkänts en komposition,
l>e-nämnd »Erotikon, 5 pianostycken» af den
svenske kompositören E. Sjögren. Ett andra pris
på 250 kr. har hlifvit tillerkändt ett med
mottot »Kun gjennem Sandhed gaar Vejen til
Skjon-hed» försedt arbete: 0 fantasistycken for piano
af hr Otto Malling i Kjöbenhavn.
Viola Svahn, som efter en längre tids
föregående grundliga studier nu inträdt i den
bekanta och på senaste åren särdeles moderna
sånglärariunan madame Marchesis institut har
— skrifver P. T:s korrespondent i Paris —
mött en ovanlig uppmuntran. M:me Marchesi
är nemligen icke allenast särdeles förtjust i denna
vackra och omfångsrika stämma och förespår
fröken Svahn en högst lysande framtid, utan
hon har äfven uttryckt sin utmärkta
tillfredsställelse med den method, hvilken sångerskan
förut har följt och hvaraf resultaten visit sig
ytterst goda.
–-+––
London. Adelina Patti lärer (Öro sin
af-resa till Amerika vägrat att skrifva kontrakt
med M:r Ove vid Coventgarden for är 1884.
Pauline Lucca säges deremot vara engagerad
for Maj och Juni mot 2,000 pd. i månaden.
M:r Ove står äfven i umjprhandling med en
tysk impressario om uppförande af tyska operor
å Coventgarden, då 3 dagar i veckan skulle
gifvas tyska och de andra dagarna italienska
ojieror ä denna seen.
Paris. Reprisen af Saiut-Säens »Henri
VIII» på stora operan har nu cgt rum, men
o 1 »eran fann endast ett ljumt emottagande, ehuru
de förnämsta rolinnehafvarne Mdles Krauss och
Richard samt hrr Dereims och Lasalle
skördade rikligt bifall. — Pä Opéra Comique har
Mane Oalli-Marié firat triumfer såsom »Carmen»;
till operans förträffliga utförande bidrogo oek
mycket M:mc Bilbaut-Vauchelet, M:r Taskin
och den deimtermde tenoren Mauras. — Till
en »Opera Populaire» har den tillsatta komitén
enstämmigt beviljat herr Lagrené från »Chåteau
d’Eau» en subvention af 300.000 francs med
vilkor att han fore 1 Jan. 1884 engagerat sex
pri marsu jetter. Muniei pal rådet anses med
säkerhet lemna sitt bifall. — »Ea Clairon», en ny
operett af Marot, Frébault och Philippe, musik af
George Jacobi, gafs fiir första gången d. 7 Nov.
å »Renaissance», men gjorde trots den intagande
musiken foga lycka, emedan texten med sina
förvexlingar och förklädningar föreföll allt fiir
enfaldig.
— Den nya Théatre italien i Paris under
baritonisten Maurels direktion har fatt oväntade
svårigheter att kämpa med. Verdi tillåter ej
uppförandet af sin o|»er«i »Simon Boccanegra»
utan den af honom högt uppskattade sångerskan
Fides Devriés. Hon är visserligen engagerad,
men blott fiir 12 aftnar, hvilket med den dyra
uppsättningen af operan är fiir litet. — »Martha»
stod ock på repertoaren, men det har nu
upptäckts, att M:r Carvalho vid Opera Comique
ensam har eganderätt till o[»erans uppförande i
Paris. »Lohengrin» tänkte herr Maurel taga
upp, men Ricordi i Milano, som har
uppfii-ringsrätten fiir alla italienska teatrar af Richard
Wagners operor, protesterar och säger »att icke
en enda not af Wagners operor fiir spelas på
Théatre italien i Paris.»
— Af Fru Marchesi ha 30 vocaliser fiir
sopran, tillegnade Ambr. Thomas, utkommit hos
Leon ( i rus i Paris.
Wien. Gounods andliga trilogi »Die
Erlösung» (»The Redemption») utfördes d. 1 Nov.
i den stora musikforeningssalen af hofoi>erens
l»ersona och till förmän fiir dess pensionskassa.
Detta verk gjorde ej heller här någon lycka,
publiken fann sig tröttad af den monotoni, som
herskar i det samma från början till slut —
siiges det.
— Hofbal-musikd i rektoren Edvard Strauss
öppnar sin konsertsäsong med en »krönika öfver
dansmusikfen» sedan 120 år tillbaka i form af
ett potpourri af dansmusik, kom|>onerad af fr.
o. m. Havdn, Mozart, Beethoven, Humniel och
andra klassiker och äldre tonsättare t. o. m.
hrr Strauss, Lanner och till sist Fahrbach
junior.
Leipzig. På kammarmusiksoarén d. 17
Nov. gifs ett urval af fem nummer ur Theodor
Kirchners »novellette», op. 50 fiir piano, violin
och violoncell, hvilka vunno mycket bifall ck’Ii
som kunna rekommenderas såsom små tacksamma
salongsstycken.
Dresden. Till minne af hofteaterns forne
ledare, komponisten Adolf Hasse (f. 1000 *j*
1783), kommer pä lians dödsdag att gifvas en
festfiirestiillning med epilog och en openi af den
lierömde komponisten. Operans fullständiga titel
är: »Alcid al Bivio», festa theatrale composta
del Sign. Giovanni Adolfo Hasse, Primo Maestro
di Capella da S. M. il Re di Pol., Elett. di
Sass.» — Detta »Festspel», till Erkehertig Josefs
förmälning med Isabella af Bourlxm komponeradt
fiir Wien, utkom 1763 hos Breitkopf i Leipzig.
Hasse, i Italien kallad »Il Sassone» (Sachsaren)
uppehöll sig mest i detta land och dog i Venedig.
––-i.–-
Berlin. Rubinstein har uppträdt här på
andra alxmnementskonserten och spelade da på
en Hygel af Bechsteiu, som har numret — 15,000.
Prag. Den 18 Nov. invigdes den nya
böhmiska nationalteatern med tal å scenen
under elektrisk belysning på förmiddagen och en
festföreställning om aftonen, hvarvid Smetanas
o|»era »läbussa» uppfördes. Komponisten blef
flere gånger inropad.
Kobi. Den engelske komponisten Goring
Thomas’ o|>era »Esmeralda» rönte ett mycket
gynsamt emottagande vid dess första uppförande
å »Stadtteatern för sin skickligt anlagda libretto
och allt igenom tilltalande musik. Härtill kom
en präktig mise-en-seöne och förtjenstfullt
utfö-rande.
Stuttgart. Hofteatern öppnades med
Mo-zarts »Trollflöjten» d. 16 efter genomgången
reparation och införande af elektrisk belysning med
Edisonska glödlampor. Tvenne tillbyggnader
bakom teatern inrymma pannor och 2
compound-maskiner, hvilka lemna hvardera 60—100
hästkrafter och äro tillräckliga för både belysning
och ventilation. Fyra Edison-dynamomaskiner
lemna elektricitet till 1000 lågor, af hvilka
hälften fiir scenen. Den stora kronan i salongen
har 180 lågor, 150 äro placerade å väggarna
och logernas bröstvärn. Siirskild reservmaskin
fins i händelse af behof. — Ljuset är mildt och
kan nöjaktigt modereras fiir scenens olika behof.
Hamburg. Den länge och nyfiket väntade
premieren af Anton Rubinsteins opera »Sulamith»
och »Pnter Räuliern» har nu egt rum å
Stadtteatern d. 8 Nov. »Sulamith», »ett bibliskt
sceneri i fem bilder», har till librettsförfattare
Julius Kodenberg. Texten har ej mer att göra
med bibeln, än att hufvudjiersonema Sulamith
och Salomo äro lånade frän Höga Visan, den
är föga anslående, men uppfyld med
kärleksscener af alla skiftningar. Sulamith en svartögd
skönhet frän Libanon har hlifvit bortröfvad af
Salomo och skild frän sin älskade, en ung herde,
som slutligen träffar den försvunna i Jerusalem
i konungens palats. De bada älskande söka flv,
men fasttagas af vakten och föras till konungen,
som på Sulamiths bön slutligen skänker dem
friheten och låter dem föreuas. Partituret
förråder den store mästarens hand och innehåller
mänga lyriska partier af stor skönhet
synnerligen i herdens och Sulamiths solos och duos;
instrumentationen är naturligtvis färgrik <x*h
glänsande.
»Unter Räuliern» är en komisk iq»era i en
akt af Ernst Wichert efter Teoph. Gautiers
»Voyage en Espagne» — Rubinsteins första
komiska opera, en genre, som dock ej synes rätt
passa för den annars så mångsidige mästaren.»
»Man kan ej lätt tänka sig Rubinsteins allvarliga
ansigte med ett komiskt uttryck.» (pierens
musik är visserligen pikant och liflig, men eger
ingen naturlig komik; många vackra nummer
har den emellertid att bjuda och nationela
spanska danser och sånger förläna den en lokal
färgton.
Rubinstein anförde sina operor sjelf och
fick naturligtvis en storartad hyllning af den
fylda salongen.
— Den renommerede pianisten fru Sara
Heinze har flyttat frän Dresden till Hamburg,
der hon redan är i full verksamhet såsom
lärarinna.
Ncwyork. Professor Joachim har slutit
kontrakt med impressarion for
metropolitan-house m:r Abbey om en konsert-tourné i Amerika
(för första gangen) nästa är.
— Metropolitan-operans artister representera
en mångfald af nationaliteter. Adelina Patti är
fodd i Spanien; Chr. Nilsson i Sverige; Mad.
Gerster i Ungern; Mad. Allvina Valleria och
Minnie Hank i Amerika; Mad. Trelxdli i
Frankrike; Mad. Sembrieh och Mad. Papixmheim i
Tyskland; frän Italien äro Mad. Scalehi och
Signori Campanini och Galessi; Mad. Marie
Roze är fransyska, men uppfostrad i England;
Mad. Albani är född i Canada, men af franska
föräldrar; Mdles Tremelli och Stald äro frän
Österrike, hrr Gailhard och Nicolini äro fransmän.
INNEHÅLL: Franz M. Fridberg (med porträtt).
— A. F. Lindblad som instrumcntalkompositör. Af
L. y. — Frans Bcrwalds Estrella do Soria. Af .1. L.
— Ett varningsord till blifvande sångerskor. — En
magisk stämgaffel. Af Ivan. — Från scenen och
konsertsalen. — Från in- och utlandet. — Annonser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
