Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l:o 5.
Redaktion: ADOLF LINDGREN. FRANS HUSS.
Expedition: HUSS & BEER.
Stockholm den 1 Mars 1884,
Pris: Helt år 6 kr. Halft år 4 kr.
Lösn:r 30 öre. Annouspris 20 öre petitrad
Arg. 4.
Agathe Backer-Gröndahl.
liafva i dag att — efter norska
Figaro — bjuda våra läsare biografi
af en konstnärinna frän broderlandet, en
af de första storheterna i den norska
huf-vudstadens musikverld och hvars namn
såsom framstående pianist ocli högt
be-gåfvad komponist gått utöfver
Skandinaviens gränser. 1 Stockholms musikaliska
verld lefver ännu minnet af den
värdefulla njutning Agathe Backer skänkte oss
med sitt fulländade spel, dä hon för nära
10 år sedan gästade vår hufvudstad.
Agathe Backer-Gröndahl är född 1847
i Holmestrand, derifrän hennes föräldrar,
konsul Nils Backer och Sophie Backer,
född Petersen, kort efter hennes födelse
flyttade till Kristiania. Här njöt hon redan
tidigt undervisning i pianospelning af Otto
Winter-Hjelm och sedan af Halfdan
Kjer-ulf. Samtidigt tog den flitiga eleven
undervisning i harmonilära under M.
Linde-mans ledning och fullföjde ihärdigt dessa
studier, till dess hon 1865 reste till
utlandet för att der fortsätta sin musikaliska
utbildning. Hon styrde då kosan till
Berlin, der hon vid Kullaks konservatorium
arbetade för det stora målet att blifva
en sann konstnärinna. Hon utvecklade
pianostudiet under professor Th. Kullaks
ledning och läste musikteori för professor
Rich. Wiierst. Sedan hon efter afslutade
studier sagt Berlin farväl med en
konsert, vid hvilken hon skördade stort
bifall, begaf hon sig till Kristiania, der
hon sedan konserterade. På hennes första
konsert utfördes ett af henne komponerad!
scherzo för orkester. Publiken, som
talrikt infunnit sig, mottog den unga
konst-närinnan, hennes vackra
pianoproduktioner och lyckade komposition, med mycket
bifall. Länge uppehöll hon sig
emellertid ej här hemma utan styrde snart
kosan ut i stora verlden igen. Vi se henne
1871 uppträda på Gewandhaus-konserterna
i Leipzig, hvarpå hon drog ned till
Florens för att taga undervisning af Hans
von Biilow. År 1873 studerade hon för
Franz Liszt i Weimar, hvilken mycket
intresserade sig för den begåfvade eleven,
hvars prestationer i hög grad behagade
honom. Hon lät sedan höra sig i
Köpenhamn, privat, och på en
musikförenings-konsert. Ar 1875 konserterade hon i
Stockholm och blef då till erkännande
af hennes gedigna konstnärskap invald
medlem af Musikaliska Akademien
här-städes.
Såsom gift har hon hållit sig hemma
i sitt fädernesland, flitigt egnande sig ät
sin konst, hvarom hennes kompositioner
och Kristiania konsertprogram bära vitne.
I fru Backer-Gröndahls spel ligger
något mer än vanligt själfullt, som starkt
framträder i hennes föredrag och mest
karakteristiskt visar sig i återgifvandet
af Sehumann. Den fina poetiska doft,
som är så naturligt för henne att
inlägga i föredraget, är af en så obestridligt
intressant och fängslande art, att den
aldrig underlåter att utöfva den mest
tilldragande kraft på åhörarne. Hennes
nobla, mjuka fylliga ton, som så vackert
förenar sig med den formfulländade
tekniken och det själfulla, varma och
briljanta spelet, gör henne till en kapacitet
inom hela den stora europeiska
musikverl-den.
Den personlighetens makt, som K.
A. Winter-Hjelm i sin biografi öfver
henne betecknar såsom sä utpreglad
i hennes spel, återfinnes också i hennes
kompositioner. De utmärka sig alla för
originalitet och harmonirikedom. De valda
motiverna behandlar hon med en klarhet,
som gifver det fantasirika och poetiska
ämnet en lätt begriplig realism. En starkt
framträdande dramatisk
kompositionsta-lang röjer sig särdeles i hennes sånger,
der ackompagnementet utgör ett så
synnerligen tilltalande element. Man säger
ej för mycket, då man räknar hennes
kompositioner till den bästa genren i
pianolitteraturen, och denna sida af
hennes begåfning kommer väl än till större
utveckling.
Såsom lärarinna har fru
Backer-Gröndahl utufvat en välsignelserik verksamhet
och har äfven pä kammarmusikens om-
råde genom sina prestationer å konserter
i Kristiania inlagt stor förtjenst under flera
års verksamhet på detta konstomrade.
Henri VIII et L’opéra Franpais.
j^ffjnder denna titel har Edmond Hippeau
cTSTa i »Renaissance musicale» lenmat en
studie, i hvilken författaren framdrager
några frågor, som beröra utvecklingen
och framstegen hos den dramatiska
musiken i Frankrike. Hippeaus åsigter äro
intressanta nog för att gifva oss
anledning att göra våra läsare bekanta med
dem. Just med hänseende till operan
Henri Vill — menar Hippeau — gör
sig på ett kategoriskt vis gällande den
stora striden mellan den gamla ,
fäderne-ärfda operan och det på scenisk sanning
och riktighet i uttrycket grundade
moderna lyriska dramat. Den gamla
skolan har stora namn bland sina
medlemmar och talrika mästerverk att uppvisa.
Hon stödde sig mer än ett århundrade
på allmänhetens beständiga gunst. Den
nya skolan åter väntar alltjemt på den
tidpunkt, då hon kan göra sig gällande
och kämpar mot stora fördomar och ett
nästan oöfvervinneligt misstroende. En
af hennes mästare har nu genom stor
talang ej endast bragt inotständarne till
tystnad, utan äfven tillkämpat sig bifall.
Vid öfvervägandet af hvad Henri VIII
i grund och botten är: om en med den
ärfda typen öfverensstänmiande opera
el-lar ett musikaliskt-lyriskt drama efter
»nyare snittet», kommer Hippeau till det
resultatet, att densamma är ett
medelting emellan, cn blandning af den gamla
och den nya skolan. Till den nya
skolan är enligt hans åsigt Wagner
ingalunda att betrakta såsom upphofsman;
om så skall vara, kan detta möjligtvis
gälla den tyska skolan allena,. Hippeau
ser i Wagner ett stort geni, hvars
musik visserligen beundras men ej
eftergö-res, och som på intet sätt har något
inflytande på den nya franska »musikaliska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
