- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 4 (1884) /
111

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hindra dessa att sjunka ned till det [dalta eller,
hvad viirre är, tvätydiga.

I det första af dessa stycken ar det
oss ett nöje att äfven för vår del kunna
instämma, vid det andra ha vi lillåtit oss
ett par frågetecken. I vår hufvudstad var
det i vintras ej blott Millöcker och Lccocq
som drogo fulla hus utan äfven t. ex.
Ibsens »Gengangere», hvars »djuptänkthet
»åtminstone väl ingen vill bestrida. Och
ännu gifvas här de åtminstone relativt
ganska »gedigna» nmsikpje,serna »Konung
för en dag» och »Lycknpcrs resa» med
en framgång som nog torde täfla mod
»Boccaccios». Som altså premisserna torde
halta något, så blir äfven slutsatsen
osäker. Och när mau har så brådt med
påståendet att tidens smak »fordrar» så och
så (som bekant ett älsklingsuttryck hos
teaterdirektörer och bokförläggare), så
glömmer man alldeles, att om det
visserligen är sant att teatern i viss mån är
beroende af smaken, så är dot ej mindre
sant att teatern i viss mån alstrar och
bildar smaken. Ett förhållande, hvari
råder ständig vcxelverkan, frir cj ses blott
från ena sidan. Och derfor blir det ickc
en lycka, utan tvärtom en olycka, när
verkliga konstnärer genom öfvcrlägscn
talang bidraga till att hålla vid lif en
betänklig genre, som utan deras hjclp
måhända ganska snart skulle visa sig
smakvidrig.

Om musikdirektörers rang

framställer en brefskrifvare till oss
följande spörsmål:

Det har mycket förvånat mig, att S. M.
aldrig lagt ett godt ord för våra militära
musikdirektörer, livilka aldrig komma öfver
underlöjtnants grad (!) och livilka icke en gäng
upptagas i — jag säger icke armeens rangrulla,
Gud bevare oss! — men i statskalendern, som
omsorgsfullt uppräknar länsmän, vice konsuler
och andra "högdjur”. De allmänna tidningarna
liafva nyligen citerat en lustig berättelse om
lie-väringen, som af korporalen lick sig en skrapa,
då han ville gifva "bläslyktnanten» en för stor
honnör.

Ej mer än »bläslyktnant» blcfvo i detta
musikälskande och frisinnade land en Crusell,
en Joh. Fogelherg m. fl.

Det skar mig mängen gäng i själen att se
gamle Fogelherg på Kronolicrgs hed göra
honnör för skäggliise slynglar med högre
gr.ullxäeck-ning!

Hvarför får icke en musikdirektör »stiga i
graderna» liksom auditören, som efter tur blir
kapten ?

Af hjertat instämmande i
brefskrifva-rens fullt befogade klagomål, kan Red.
för egen del ickc besvara lians fråga
annorlunda än med den observationen, att
det torde vara si och så med vårt lands
både »frisintbet» och »musikälskande»,
eftersom ännu i nådens år 1884
militär-snobberiet kan till denna grad gå hand i
hand med föraktet för musikanternes skra.

Från scenen och konsertsalen

få vi nästa gäng anlagligen tnera att
förtälja.

• De af våra direkta prenumeranter,
som ännu cj till tidningens
expedition insändt årsafgiften, torde
fullgöra denna skyldighet senast före
den 1 inst. oktober; i annat fall
varder ovilkorligen all vidare
sändning till dem af tidningen instäld,
hvarförutom de naturligtvis ej
komma i åtnjutande af den
ut-lofvade premien.

Från in- och utlandet.

Musikkonservatorium. Elevantalet
innevarande hösttermin är 149 (88
manliga, 61 qvinliga), livilka såsom
hufvud-ämnen studera: orgel 30 (22 m., 8

qv.), sång 36 (10 m., 26 qv.),
kyrkosång 5 (3 m., 2 qv.), piano 22 (3 m.,
19 qv.), violin 19 (15 m., 4 qv.),
vio-loncell 4 m., flöjt 6 m., ohoc 1 tu.,
klarinett 5 m., fagott 1 m., valdthorn 4 m.,
trumpet 2 m., kornett 3 tu., basun 2 m.,
tuba 1 m., komposition 1 m., kontrapunkt
6 (5 m., 1 qv.), qvarstående i
harmonilära 1 qv. Dessutom studeras: säng

(jämte orgel) af 1 m., violin (jämte sång)
af 1 m., piano (jämte sång) af 1 m.,

komposition (jämte kyrkosång) af 1 m.,
kontrapunkt (jämte orgel) af 2 m., dito
(jämte sång) af 1 m., dito (jämte
kyrkosång) af 1 m., dito (jämte piano) af 1
m., dito (jämte violin) af 1 m. I
Stockholms stad äro födda 60 (37 m., 23 qv.);
i landsorten 82 (47 m., 35 qv.); i Norge
6 (4 m., 2 qv.), och i Danmark 1 qv.
Nyantagna elever äro, i orgel: 9 (24
sökande); sång: 4 (22 sökande);
kyrkosång: 3 (3 sökande); piano: 3 (26
sökande); violin: 3 (5 sökande), och i
blås-instrument: 1 (3 sökande).

Notable resande. Hufvudstadcn har
gästats i dagarne af professoren i
harmoni och kontrapunkt vid S:t
Cecilia-aka-demien i Rom César de Sanctis och
bibliotekarien vid samma akademi
professor Adolphe Berwin. Deras första
besök bärstädes gälde musikaliska
akademien, hvars musik- och autografsamlingar
de med lifligt intresse togo kännedom om.
Rörande Roms musikbibliotek lemnade
de bägge långväga resande synnerligen
intressanta upplysningar. Deraf framgick
att Italien, tack vare regeringens
kraftiga åtgärder, har väl sörjt för att bereda
skydd åt sin inhemska musiklitcratur.
Då den svenska afdclningen i
musikaliska akademiens bibliotek innesluter många
dubletter, omfattade professor Benvin med
nöje förslaget att genom utbyte med
italienska tonsättningar af värde komma i
besittning af svenska tonverk. Prof B.
har likaledes lofvat öfversända hit sina
frän trycket utgifna, med talrika
kom-mentaricr försedda specialkataloger öfver
S:t Cecilia-akademicns bibliotek.

Andreas Hallén har bosatt sig i
huf-vudstaden för att gifva sånglektioncr.

Fröken 11. Jägcrliorn, en af de unga
sångerskor som under det förflutna året
studerat i Paris, gästade under
föregående vecka Sundsvall och gaf där för en
särdeles tacksam publik en mycket
animerad konsert. Om fröken Jägcrliorn
yttrar sig Sundsvalls-poslen särdeles
lof-ordandc.

Smålands Allehanda skrifver från
Jönköping: Trebellikonsertcn, annonse-

rad bärstädes till 23 aug., måste
inställas »på grund af pianistens opasslighet»,
såsom det hette, men troligen i följd af
det ringa antalet sålda biljetter. Och
lick sålunda madame Trebelli med sin
konstnärsstab besanna den ofta gjorda
erfarenheten, att livad Jönköping än är,
något musikaliskt samhälle kan det cj
beskyllas för att vara.

Operasångaren A. Lange. Den 2
dennes debuterade på svenska språket vår
landsman hr Lange pä k. teatern i
Kjö-benhavn såsom Don Juan i Mozarts opera
med samma namn. Ilans debut var,
säger Nationaltidende, en afgjord »succés».

Paris. Den Italienska operan
kommer att öppnas med »Aben Hamet» af
Theod. Dubois. Direktionen lofvar
vidare följande nyheter: »Richard III» af
Hal vayre, »Le chevalier Jean» af
Jonci-éres, »Benvenuto Ccllini» af Diaz, »Joel»
af baronessan Lcgoux, »Mefistofelc» af
Boito, »Gioconda» af Poncliiclli och »La
Guarany» af Gomcs. Af de engagerade
artisterna äro de förnämsta: Adelina Patti,
Scmbrich, Cepeda. Tremclli och herrarne
Nicolini, Nouvclli, Lauwers och Edouard
de Reszkc. — Opéra comiquc, som
började 1 sept. med »Carmen» (spelad af
Galli-Marié), förbereder en ny opera »Diane»
af Paladilhe. — Théåtre lyrique
popu-lairc,som ryktet påstod skulle stängas,skall
efter direktörens, M:r Graniers,
tillkänna-gifvandc fortsättas och snart bjuda på en
ny opera »Le Barde» af Gastiuel; en
annan nyhet blifver den af Pauline Tliys
diktade och komponerade operan »Le mariago
de Tabarin», som vintern 1882—83 med
framgång gafs i Florens under namn af
»La Congiura di Chevreusc».

— Elektriska teaterbelysningen i
Paris synes cj halla profvet. På stora operan,
hvars ramp har elektriskt ljus, ledo de
sjungande af det starka skenet, som dock
är modereradt genom matt glas. Under
en representation af »Afrikanskan»
slocknade hastigt ljuset och måste ersättas
med gas. Olägenheterna torde dock kunna
afhjclpas. I Briinn och Munchen t. ex.
äro alla belåtna med det elektriska ljuset,
som aldrig visat sig nyckfullt.

— Pariseroperans födelseställc
kommer att för kommande slägten betecknas
med en minnestafla. Vid den lilla Rue
Mazarin kommer man att på fasaden till
huset n:o 42 anbringa er» marmortafla.
Det var der den första pariseroperan gafs
den 13 mars 1671. Denna hette
»Po-mone» och var författad af 2 tcatcr-

\

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1884/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free