Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redaktör och utgifvare: FRANS J, HUSS.
Expedition: HUSS & BEER.
Stockholm den 15 Januari 1885.
Pris: Helt år 6 kr. Hälft ar 4 kr.
Lösu:r 30 öre. Annonspris 20 öre petitrad.
Cherubini.
(ii Cherubinis opera »Yattendragaren»
står upptagen pä vår operarepertoar
för denna speltermin, anse vi återgifvandet
af den berömde tonsättarens bild och
lefnads-historia vara på sin plats i denna tidning,
helst som han torde vara
föga bekant för den
musikaliska allmänheten, som
sällan har tillfälle attgöra
bekantskap med hans verk,
af hvilka de förträffliga
ou-verturerna till
»Vattendragaren», »Anacreon»,
»Medea» m. fl. äro nästan de
enda, som i vår lid göra
hans namn ihågkommet.
Förutom dessa är det
knappast något mer än hans
härliga »Requiem», som
är allmännare bekant,
jemte en och annan aria
ur någon af hans operor,
hvilken stundom hittar
vägen till
konsertprogrammen. Af Cherubinis
operor äro hans mästerverk
»Vattendragaren» den
enda, som ännu
bibehåller sin dragningskraft
öf-verallt; också utmärker
sig denna framför hans
andra sceniska verk
genom en god libretto och
sköna, fängslande
melodier, genom den ädla anda
som genomgår såväl
texten som den dramatiska
musiken. Här i
Stockholm gals operan första
gängen d. 2 dec. 1803
på teatern i Arsenalen
och från 1805 i
operahuset. Återupptagandet i
dessa dagar är ett
lyckligt val af Kgl.
teaterstyrelsen under en tid, då
den genom triviala och
frivola offenbachiader för-
skämda smaken kan behöfva renas genom
ett. populärt verk af så stort
musikaliskt-dramatiskt värde som »Vattendragaren».
Maria Luigi Zenobio Carlo Salvatore
Cherubini var född i Florens d. 14 Sept.
1760. Hans första lärare var hans
läder, ackompagnatör vid Pergola-teatern,
och sedan studerade han musiken under
ledning af B. och A. Felici, Bizarri och
Castrucci. På storhertigens af Toscana
(sedermera kejsar Leopold ll:s) bekostnad
sändes han 1777 till Bologna, der han
under Sartis ledning fick lära känna
Pale-strinas och andra gamla mästares
arbeten. Till 1779 skref han
endast kyrkomusik men
beträdde med »Quinto
Fabio» operans område.
Sedan han med denna
debuterat i Alessandria
följde snart derefter:
»Ar-mida» (Florens 1782),
»Adriano in Siria», »11
Messenzio», »Lo sposo di
tre» (Venedig
1783),»Ida-lide», »Alessandro nell’
Indie» (Mantua 1784).
Han begaf sig 1784 till
London, der han skref
»La finta principessa» och
»Giulio Sabino» samt
erhöll befattning som. Kgl.
hofkomponist. Hans rykte
stod nu högt, och äfven
i Paris, der han först
vistades 1787, vann han
stort erkännande. I Turin
skref han 1787—88
»Higen i a in Aulide» och
bosatte sig samma år i
Paris. Striden mellan
Gluc-kister och Piccinister i
denna stad kunde ej
annat än inverka på en man
med Cherubinis
begåf-ning; äfven Haydn torde
vid denna tid haft
inflytande på honom. Han
vände sig nu emellertid
ifrån den lätta italienska
stilen. Den första operan
i hans nya
kompositionsstil var »Demophoon»,
som gafs i Paris 1788,
men som ej gjorde någon
lycka. Deremot
framkallade hans »Lodoiska»
i
m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
