Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bete är antaget till uppförande på
främmande scen. Texten är redan öfversatt
på tyska af en hr Leinburg och skall
öfversättas på svenska af Frans Hedberg.
»Carmen» har med stormande bifall
utförts på Kristiania Tivoli-teater. Fru
Moe i titelpartiet samt hrr Henriksson
och Sevön som don Josc och toreadoren
lofordas — jemte orkestern under hr
Meissners anförande — mest af kritiken.
—+—
Göteborg. Sångföreningen hade den
16 Febr. å Handelsinstitutet sin första
konsert under ledning af dr Karl
Valentin. Föreningens »passiva»
medlemmar fylde salen, och bifallet var lifligt.
Konserten inleddes med den sköna,
af gripande dramatisk kraft fylda första
scenen ur andra akten af Glucks
»Or-pheus» (Orphcus och kör). Solopartiet
hade varit afsedt att utföras af en ung
sångerska, hvars präktiga altstämma här
skulle mer än någonsin tagit sig ut till
sin fördel. Disposition kom dock i sista
stund i vägen, och partiet öfvertogs af
en tenor, som gaf det med vacker
mu-musikaliskt föredrag.
Andra numret var de tvenne omtyckta
körvisorna för fruntimmersröster af A.
Hallén »Påskklockorna» och
»Vattenliljan». — En kraftig och storartad tondikt
af Grieg, »Landkjending» (ord af
Björnson) sjöngs af manskören. — Sista
numret var Lindblads älskliga cykel »Om
vinterqväll», hvars samling af soli och
körer den ena mera intagande än den
andra, nu som alltid lifligt anslog.
Ett mellannummer var en tonmålning
å piano af d:r Valentin, ledsagande
sången »Frithiof på sin faders hög» ur
»Fri-thiofs saga», hvilken deklamerades af hr
Palme. Det var ett slags
ackompagne-ment till dikten, förstärkande dennas
intryck med den musikaliska känslans kraft.
Finhet och uttryck låg i kompositionen,
som aldrig glömde sin rol af underlag,
uppbärande det talade ordet och höjande
dess verkan, men icke kväfvande det.
I d:r Valentin har sångföreningen
vunnit en skioklig anförare, som säkert
skall åstadkomma mycket med de
förträffliga sångkrafter, som samlats under
hans ledning.
Teresina Tua lemnade vårt land d.
16 Febr., då hon från Malmö reste
öf-ver till Köpenhamn. Vid affärden voro
ett par tusen personer samlade vid
ångbåten och en studentqvartett, som
biträdde på förmiddagens kyrkokonsert,
sjöng Lindblads Ångbåtssång när fartyget
lade ut. Hon yttrade till sin
impressario att hon aldrig skall glömma Sverige,
och så snart Amerika-tournéen är slutad
ämnar hon återvända hit.
En af medarbetarne i Sydsvenska
Dagbladet har »interviewat» impressarion herr
Herrman angående Tua och erhållit
följande meddelanden. Enligt hennes
rese-legitimationspapper skulle hon vara född
i Torino d. 1867 (således ett år
tidigare än uppgiften i »Nordisk Musik-
tidendc») Hennes moder beröfvade sig
sjelf lifvef. för några år sedan, hennes
far har varit orkestermedlem i Torino.
Redan vid 5—6 år kom lilla Tua, hvars
musikaliska anlag tidigt röjdes, till Paris,
der hon utbildades hos Massart. Vid 14
års ålder blef hon under ett besök i
Spanien utnämd till kammarvirtuos hos
drottning Kristina.
Tua har gjort två tournéer i Sverige,
från d. 24 Okt. till 9 Dcc. förlidct år
och frän 1 Jan. till 16 Febr. i år.
Emellan dessa gjorde hon en tripp till
Warsehau och spelade der på operan.
Första gången lät hon höra sig i
Stockholm, Göteborg och Upsala. Andra
tour-néen i Sverige var en verklig succés
pyramidal, som grundlades i Göteborg och
gick öfver alla gränser i Stockholm. Hr.
Herrman klassificerar framgången pä
följande sätt: Kalmar, Wexiö, Karlshamn —
mindre god; Karlstad Nyköping — bättre;
Borås, Eskilstuna, Örebro — god;
Jönköping, Linköping, Falun — mycket god;
Norrköping, Upsala, Lund, Malmö, Gefle,
Kristianstad — briljant; Göteborg —
storartad; Stockholm — hors ligne.
Penningresultatet af samtliga
konserterna var i första tournéen 20,000 kr.,
i den andra öfver 40,000 kr. brutto.
Omkostnaderna voro också betydliga.
Första gången var Tua fast engagerad
för 500 fres pr afton och fick på sin
lott 12,500 fres. Andra gången hade
hennes arvode ökats till 625 fres pr
afton och hennes vinst till 20,000 fres.
Dessutom hade hon fritt vivre för sig
och sin sällskapsdam. Hr Pohlig hade
för sista tournén 2,000 fres samt fritt
vivres och fri resa. Hotellräkningarnc
gingo för 6 veckor till omkr. 4,000 kr.,
annonser och program till 2,000,
jern-vägsbiljetter för 4 personer till 3,000,
vagnar: 750 kr., biträden vid konserten:
1,500 kr.
Den enda point noir i hela tournéen var
konserten i Ladugårdslandskyrkan, säger
hr Herrman, och anför derjemte att vid
Trebellis och Ole Bulls konserter sålts
för många biljetter utan anmärkning.
Häri misstager sig dock hr H., ty ganska
skarpa anmärkningar hafva gjorts vid
detta och dylika tillfällen och det från
flera håll, såsom Stockholmstidningarna
kunna intyga.
På frågan om Tua har något att lofva
på i fall hon upphör att konsertera
svarar hr H., att hon eger omkr. 200,000
fres, säkert placerade i italienska banker.
FråD Amerika har hon anbud på 200,000
fres för nästa år. I Ryssland, der
konserterna arrangeras af Grossman & comp:s
musikhandel, får hon 1000 rubel för
hvarje afton.
1 Norrköping firades den 23 Febr. en
Händelsfest inom musikaliska sällskapet.
Dettas ordförande d:r W. Bergsten höll
ett längre föredrag om Händel. Efter
föredragets slut sjöng hr Dtiring den
sköna arian ur Josua: »Får jag i
Matures lundar bo», hvarefter festen afslutadcs
med Halleluja-kören ur Messias.
Upsala. Den 9:c och 12:e Febr.
gåfvos här den 2:a och 3:e
kammarmu-siksoaréon. Vid dessa utfördes Mozarts
d-mollqvartett, n:o 2 af de Haydn
till-egnade, scherzo ur Cherubinis
oss-dur-qvartett, Schumanns a-durqvartett samt
Normans e-durqvartett, Beethovens
qvar-tett op. 59 n:o 1 och andante (»Serenade»)
ur Haydns f-durqvartett op. 3 n:o 5.
Soaréerna gåfvos af direktör Hedenblad
å Gillesalen.
–-+■• —
Mariestad. Violinisten Franz
F’rid-berg med fru, hvilka göra »en
afskeds-tournée i Sverige», gåfvo d. 15 Febr.
konsert å stadshotellet härstädes.
1 Falkenberg har bildats en
musikforening, till en början utgörande en
sextett af blåsinstrument, under ledning af
sergeant Linderholm från Halmstad.
Enligt en uppgift i »Berliner
Tage-blatt» skulle tonsättaren Arrigo Boito ha
blifvit utnämd till riddare af
Nordstjerneorden.
Faris. Téåtre des Varietéés har gifvit
en liten comedie-operette af Gondinet och
Blum »Mamzelle Gavroche», som
beröm-mes för sin qvicka libretto, hvilken ej
lär vara skabrös, och för sin täcka
musik af Hervé. Hufvudrolen spelades af
Jeanne Granier.
t>La vie mondaiveT). Charles Lecocqs
senaste operett, gafs på Nouveauté
s-teatern första gången den 14 Februari.
Denna Lecocqs musik säges icke höra till
hans mest framstående partitur.
Uppfinning och verve saknas deri. Det bästa
numret är en kärleksduo mellan
baro-nessan och löjtnanten, delvis hållen i
vals-j tempo och hvilken interfolieras då och
då af knallarna från den utom scenen
pågående dufskjutningen samt slutligen
öfverröstas af den larmande musiken från
en hop lindansare. Operetten synes för
öfrigt icke hafva att motse någon lång
framtid.
— De förnämsta artisterna vid Stora
operan i Paris åtnjuta ofantliga årliga
honorarier, barytonisten Lasalle 128,000
francs, fru Krauss 127,000, altsångerskan
fröken Isaac 80,000 och tenoristen
Salomon 70,000 francs. De dagliga
omkostnaderna uppgå till 20,000 francs, så
att, om inkomsten af det årliga
statsanslaget frånräknas, det behöfves en daglig
inkomst af 16,000 francs för att icke
någon förlust skall uppstå.
— Konservatoriet i Paris räknar för
närvarande 670 elever. Vid stora operan
derstädes finnes 21 sångare och
sångerskor, som gått ut från konservatoriet, och
vid Opéra Comique ungefär lika många.
Af Théåtre Francais’ medlemmar ha 43
deltagit i deklamationsöfningarna vid
konservatoriet, och vid Odéon-teatern ha 20
konstnärer derstädes erhållit sin
utbildning. Denna institution, som för 1886
erhållit ett anslag af 256,300 francs, spelar
sålunda en mycket vigtig roll i fråga om den
sceniska konstens utveckling i Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
