- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 5 (1885) /
54

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.





Ml.

HH

54

SVENSK MUSIKTIDNING.

Fröken Spångbergs nästa parti blifver
Annas i »Friskytten»; herr Lundmark
kommer då ..tt sjunga Max’.

- - ’+-

Kyrkosångens höjande. K. m:t har
anbefalt samtliga consistoria ecclesiastiea
att fösta presterskapets uppmärksamhet
på vigten deraf, att den i folkskolan
fö-reskrifna psalmsången ledes och
öfverva-kas så, att den medelst inöfvaude af de
vanliga psalmmelodierna och svenska
mes-san blir en förskola för sången i kyrkan.

—+—

Upsala d. 20 Mars.

Efter en tids paus inom vår stads
konsertväsende inträdde i denna vecka en
förändring, bestående i tvenne större
konserter.

Den första gafs af Arion, Orphei
Drängars unga lefnadsfriska rival, efter
ett- väl valdt program, som till och med
innehöll sådana äkta perlor af qvartettsfing
som Lindblads »Ofver skogen». Att detta
lika sköna som svåra stycke ieke gick
allrabäst må icke förevitas den unga
sångarskaran, som i diverse andra mindre
fordrande saker visade prof på god
sån-gardisciplin. ren intonation och dugtig
fart i föredraget. O. D:s nästan kokett
eleganta nyanseringstalang saknades
visserligen i föreningens prestationer, men
röstmaterialet föreföll knappast underlägset.
Namnet Lindblad tycktes denna afton
uppbära programmets begge skönaste sfinger,
dels den nyssuämda ljufva in
lontano-qvartetten, dels O. Lindblads dramatiskt
gripande Orpheus, der särskildt basarne
hafva ett tacksamt, magtpåliggande parti,
som gafs rätt bra, ehuru större sonoritet
varit behöflig.

Filharmoniska Sällskapet höll
ett par dar derefter sin vårkonsert. Det
var ett ganska brokigt program med tre
skandinaviska pieccs de résistancc. Ett
visst lokalintresse gjorde väl sitt till i
de liffulla applåderna åt hr Iledenblads
Necken, ty i och för sig förhöll denna
komposition, trots allt rutinarbete,
tem-ligen torr och flack. Månljuset och
violdoften i Stagnelii poesi hade förflyktat, i
stället för att fångas af känslornas
utvalda modersmål, musiken. Och sådant
är onekligen en malheur. — Dess
stämningsfullare var Griegs »foran Sydens
kloster», som utfördes med vacker
ensemble. Riktigt con amore gick
slutnumret, Gades »Friihlingsbotschaft, med dess
nästan fransyskt eleganta och pikanta
ton. — Solonumrcn utgjordes af Ralchis »
kända aria (lleine de Saba), dugtigt
sjungen af en i vissa lägen rätt sonor
altstämma, som äfven hördes i andra
nummer, deraf ett af Massenet slog an.
Största anklang väckte ett par af Griegs
förtjusande uaturfriska sånger, konstnärligt
föredragna af en ung dam med täck, rätt
väl skolad sopran. — Konserten, som
inleddes med symfoni (C dur) af Mozart,
kan sägas vara en af de mest lyckade,
som Filharmoniska sällskapet på senare
tider arrangerat. Aucun.

Göteborg. En Bach-Händcls-konsert
gafs af Fröken Elfrida Andrée den 21
Mars, ä Baehs 200-åriga födelsedag, i
domkyrkan. Dcrvid utfördes följande
kompositioner af Bach: Preludium och Fuga
C’-moll för orgel (Frök. Andrée), kantaten.
»Af djupsens nöd» för blandad kör, soli
och orgel (Luthers koralmelodi), ur
kantaten »Vår Gud är oss en väldig borg®,
koral med orgelfiguration (Domkyrkans,
Elementarläroverkets och Seminariets
körer), samt af Iländel: konsert N:o 4,
d moll för orgel, harpa, stråkorkester och
oboer, 3 satser. Denne utfördes af
musici ocb amatörer under dir. Czapeks
anförande, orgeln sköttes af fröken Elsa
Stenhammar, harpan af frk. Andrée. j
Näst sista numret, före Bach-kantaten, var j
arian ur Messias »Jag vet att min
för-lossare lefver», sjungen af fru Emma
Wahlström.

–-♦—–

Gejle. Musiksällskapet
Concor-dia gaf i går afton i allmänna
läroverkets solennitetssal sin bebådade konsert
inför en ganska talrik åhörarekrets.
Konserten inleddes med ouverture ur op.
Fel-sen-Mtlhle af Reissiger, förträffligt utförd
af sällskapet N. T:s kapell, för tillfället
förstärkt med Helsinge-kapellets
medlemmar. Följde så Davids 39:de och 95:te
psalm, den ena af Wennerberg den
andra af Meudelssohn, tenorsoli med kör,
hvilka bägge föredrogos synnerligen varmt
och anslående af ett par af våra mest
framstående amatörer, llufvud- och
slutnumret var Stabat mater, Rossinis alltid
lika tilltalande passiouskantat för soli,
kör och orkester. Det var visserligen
ingen nyhet för Geflepubliken, ty Stabat
mater utfördes äfven vid fjolårets
konsert i Betlehemskapellet, men då
kantaten utfördes så, som här vid lag var
fallet, hör man gärna om den igen. Såväl
soli som körer sjöngos med en klangfärg
och en piété, för att ej tala om det
musikaliska i sjclfva föredraget, som gjorde
att man med samma intresse följde den
gedigna tonskapelsen från början till slut,
och skulle mången gång så gärna velat
gifva sitt bifall ljudeligt tillkänna, om
det blott — passat.

Konserten i sin helhet cfterlemnade
ett synnerligen godt intryck, och man
beklagade endast att dessa toner ej finge
värma ett djupare samhällslager, än livad
alltid blir händelsen, då konserterna
gif-vas i den nu begagnade lokalen.
Con-cordias konserter borde i regel gifvas
antingen å teatern eller — i kyrkan.
Musiken är sådan, att den kan utföras på
bägge ställena.

Visby. Herr Fridberg med fru gaf
här en afskedskousert d. 13:de Mars
inför fullsatt salong och med lifligt bifall
af den tacksamma publiken.

Första numret utgjorde en sats ur
Beethovens Kreutzer-sonat, som
utfördes af de båda artisterna på ett särdeles
utmärkt sätt. Hr Fridberg spelade derpå
»Airs hongrois» af den österrikiske fio-

listen II. \V. Ernst, i bvilken spirituella
komposition flere för violen
karaktäristiska sidor framgångsrikt utvecklades. Ernst,
död 1865, besökte äfven Sverige (år 1847)
under sina på glänsande triumfer rika
konstresor. Med finess och intelligent
måttfullhet utförde fru Fridberg Neuperts
»Etude poetique», Webårs »Perpetuum
mobile» och Gounod-Liszt’s
»Faust-Fau-tasi». Utförandet af Mendelssohns
E-molls-konsert ådagalade på ett glänsande sätt hr
F:s framstående begåfning såsom
exeku-tör äfven af den klassiska musiken. Den
unge franske kompositören Godards
luftiga, glittrande »Canzonetta» tolkades af
hr F. på ett anslående, behagfullt sätt.
Slutligen återgaf artisten det dels
högstämda och poetiskt illusoriska, dels
burleskt komiska bravurstycket »Carneval de
Venisc» med en eld och glöd i
föredraget och med en mirakulös teknik, som
gjorde den yppersta verkan.

(Gotl. Alleh.)

—.+––

På k. teatern i Köpenhamn
debuterade i fredags den länge bebådade
tenoren hr Törslcff som Max i »Friskytten».
Debuten var, att döma af
Köpenhamns-tidningarnas uttalanden dagen derpå, icke
enbart lyckad. Röstens karakter säges
afgjordt vara lyrisk, men han saknar
kraft oeh klang samt framstår mest till
sin fördel i mezza voce’t. Debutanten
rörde sig med mycken säkerhet på
scenen och tycktes alldeles icke vara
besvärad af »rampfeber». Bäst lyckades han
i sista akten, der han i försvaret inför
fursten, säger Charles Kjerulf, sjöng
förvånande vackert och beherskadt. Hr
Lange sjöng på ett utmärkt sätt eremitens
korta parti.

–-*—

Teresina Tua uppträdde den 5
dennes för första gången i Petersburg och
framkallade der genom sin personlighet
oeh sitt spel samma jublande entusiasm
som annanstädes.

På Savoyteatern i London uppfördes
nyligen en ny 2-akts-operett af den
bekanta engelska operett-firman Gilberg A
Sullivan, kallad: »Mikadon eller staden
Titipu». Som titeln antyder är
operettens handling förlagd till Japan, och
lo-kalkoloritcn, till och med i musiken,
strängt bibehållen. Men texten
innehåller detta oaktadt en mängd både skarpa
och qvicka anspelningar på åtskilliga svaga
punkter i det londonska samhällslifvet,
hvilka väckte stormande munterhet.
Musiken är vacker utan att vara trivial och
uppsättningen öfverdådig, hvadan
operetten gjorde kolossal lycka.

Paris. Marie Van Zandt har gjort
sitt återinträde på Opéra Comique i
Paris som Lakmé i Delibes’ opera af samma ,
namn. Det var en extra-föreställning, till
hvilken endast journalister, artister,
teaterdirektörer och impresarier, abonnenter
och särskildt gynnade fått tillträde,
hvilket emellertid icke hindrade att salongen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1885/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free