Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På cn af Frcdr. Archers luåndagsmatinécr
foredrog hon juvclarian ur Gouuods »Faust»
och svenska visor samt blef entusiastiskt
applåderad och bisserad. Pressen lofordar
hennes »fulländade stil, dramatiska
instinkt och fina musikaliska uppfattning.
Den italienske sångaren Augusto Valli,
som före sin hitkomst uppträdt på
Lo-rentsberg i Göteborg med stor framgång,
debuterade den 16:e dennes i Berns
Salong och väckte mycket bifall för sin
vackra röst och vårdade, uttrycksfulla sång.
Göteborg. På Stora Teatern
uppfördes den 23 April för första gången
Millöckers nya 3-akts-operett »Gasparone».
G. H. T. yttrar om pjesen:
Om den icke — gifven så sent på
säsongen — kan nå samma pyramidala
framgång som sin föregångare
»Tiggarstudenten», bör den dock rätt många
gånger kunna roa åskådare och åhörare;
sär-skildt är musiken liflig, lättfattlig och
smekande.
Libretton är icke särdeles märklig,
men rätt lustig. För att föra cn inskränkt
men lågsinnad podesta i Syrakusa bakom
ljuset uppdikta några smugglare tillvaron
af en röfvarehöfding »Gasparone» och
lyckas derigenom leda podestans
uppmärksamhet från deras smugglerier. I denna
just icke så öfverdrifvet moraliska intrig,
inväfves en kärlekshistoria, och så fram-
-komma en del komiska situationer såsom
underlag för cn qvick och roande musik,
som företer ett antal nummer af
verkligt musikalisk effekt, att särskildt nämna
Soras tamburinvisa i första akten,
duen-nans komiska klagovisa och do båda
äl-skandes samt värdshusparets duetter i
andra akten m. fl.
Göteborgs Stora Teater är af
utredningsmännen i aflidne fabrikör Rignérs
sterbhus — hvilket är iunchafvare af
teatern — uthyrd för nästa säsong till
hr Wilh. Rydberg.
Maurice Dengremont har i förening
med pianisten Paul Eckhoff gifvit några
konserter härstädes och blifvit mycket
varmt emottagen samt hyllad med
inrop-ningar, buketter och fanfarer.
Göteborgsposten yttrar om honom efter första
konserten: »Det var en fullständig triumf
för den unge konstnären, hvars nu fullt
utvecklade talang visade sig utöfva samma,
om ej ännu större makt öfver åhörarnc,
än hans intagande apparition och
löftesrika spel för flera år sedan egde.» Afven
pianisten Eckhoff fick del af hyllningen.
––––––––––+––
Från Upsaia.
Annandag påsk gjordes försök med
en matind, men försöket strandade, trots
en musikreferents åsigt, »att Annandagens
middagsstund enkom lämpade sig för
åhörande af några vackra qvartetter».
Enligt samme sagesman skulle »njutningen»
endast fördystrats af »smärta» öfver de
exeqvcrandes svårligen bedragna hopp.
Referenten tillropar dem likväl ett opti-
mistiskt da capo — och hoppas att
stadens »litet oberäkneliga» musikpublik då
skall komma. »Att vänta lofligt och
hoppas är ju skönt», sjunger Carmen.
Det samma sjunges väl också af alla
dem som för fjorton dagar sedan
fulltecknat Gillesalens planlista till fröken
Grabows konsert, som — aldrig blef af.
Deremot blef O. D:s konsert hållen
den 17. Män granskar icke gerna slika
amatörprestationer, men O. D. har ju
som sångsällskap ett visst rykte att häfda,
h varmed sällskapet onekligen lyckats bättre
föregående år än denna gång. Pro- |
grammet var värdefullt, men i allmänhet i
öfver föreningens förmåga. Det upptog 1
saker, som under Josephsons tid fått ett
värdigare utförande. Ludvig Norman
representerades med »Adils gästabud»
(»Humleplockningen») och detta styckes ädla, enkla
skönhet framhäfdes så godt sig göra lät
af de ej fullt harmoniskt sammansmältande
sång- och orkester-krafterna. Aftonens
glansnummer var Otto Lindblads
dramatiskt gripande »Orpheus», som kanske
aldrig sjungits här i staden med
noggrannare färgläggning, om ock röstprakten
i våra dagar ej kan mäta sig med for- j
dom. Utom den af O. D. särdeles om- I
tyckte Hcisc framfördes ett stycke af hr
Hcdenblad, som dedicerat O. D. ett slags
dryckeskör, hvars verkan torde stå eller
falla med utförandet, som föreföll
ojem-förligt lifligt och intresseradt. Publiken,
alltid välvillig mot O. D., hade infunnit
sig till ett antal, som gör att det ser
hemskt ut för kommande förebådade
konstnärkonserter.
Det är bekant, att »Josua» inöfvas
af stadens musikaliska förmågor till
»vårkonserten». Aucun.
Iver Holters symfoni, hvarom vi
meddelade den första, ej så smickrande notisen
i förra numret, har af »Neue Zeitschrift
f. M usik» och »Musikalischcs Wochenblatt» j
blifvit berömd för egendomlighet,
glänsande instrumentation och formriktighet.
»I symfonien», säger M. \V., »pulserar
en frisk uppfinning och vexlande kolorit,
som förhöja de på fa undantag när
lyckligt valda tankarna, hvilka i sin
melodiska intensitet och rytmiska bestämdhet
påminna om hans berömda landsmän Grieg
och Svendsen. Utförandet erkännes af
båda tidningarna ha varit dåligt på grund
af för få repetitioner, men komponisten
sjelf säges ha anfört symfonien med stor
skicklighet.
På Tivoli-teatern i Kristiania inträf- j
fade den 13 April en strejk mot direk- 1
triserna, fruarne Mattis Lundström och
Olefine Moc af meddirektören hr
Bcntzon-Gyllich och hela personalen, som efter
hvad det säges ej på lång tid fått ut sin
aflöning, ehuru det är kändt att opera- j
föreställningarne, i synnerhet »Carmen», |
inbringat ej så litet i kassan, som
hand-hafves af fru Lundström. Fru L. tog j
händelsen ganska lugnt och förklarade |
att hon snart tänker lemna staden, sedan
hon först öfvcrlcmnat teatern i domstols i
händer. I Aftenposten den 15:do
insände fru L. denna skrifvelsc: »På grund
af gårdagens notis om den s. k.
revolutionen vid Tivolis opera vill jag härmed
förklara, att jag icke har frånträdt
direktionen och att jag icke tänker göra
konkurs, men att det förutvarande
sällskapet är upplöst på grund af dess strejk.»
Don 22 April telegraferas emellertid
från Kristiania: Fruarne Olefine Moe och
Mattis Lundström hafva i dag
öfverlem-nat Tivolitcatern härstädes till
konkursbehandling.
Fru Högfelt-Åberg vid Tivoli-opcran
hade den 21 dennes en
bcneficeföreställ-ning, då hon med stort bifali gaf Kosina
i »Barberaren». Rosinas parti visade sig
ligga utmärkt väl for hennes röstresurser
och koloratursakerna sjöngos med bravur
och lätthet, — Fru H.-Åberg var 1873
anstäld vid Djurgårdsteatern, då
Stock-holmspubliken var mycket förtjust i
dåvarande fröken Ilögfeldts intagande sång
och lifliga spel som Biblctto i
»Tjufskyt-tarnc».
Paris. Madame Fides Rcvries, som
en tid varit ute på konsertresor och firat
stora triumfer i Holland, har återtagit
sin verksamhet vid stora operan och
uppträdt i »Hamlet». Efter denna opera
kommer »Faust» upp med M:e Devribs
som Margareta, Ed. de Reszké som
debutant i Mefistos rol och tenoren Caylus
som Faust.
— Koristerna vid Stora operan hafva
gjort strejk och vägrat att vara med om
repetitioner på operadagarne. Direktörerna
Ritt och Gailhard anmälde detta för herr
Falliferes, minister för de sköna konsterna,
och denne dekreterade att alla, som icke
fogade sig efter direktörernas anordningar,
blefve skilda från sin befattning. De hade
förut 71 dagar, d. v. s. sön- och
helgdagar, lediga från repetitioner och finge
nöja sig dermed; detta ha de också gjort
och återgått i tjenstgöriug.
— Teåtre des Folies dramatique har
uppfört en ny opera »De små
Musketörerna» af Prevcl och Ferricr, musik af
Varney. Alexander Dumas’ berömda
roman har lagts till grund för texten och
M:e Ugaldc spelar d’Artagnan. Texten
säges vara tarflig och musiken svag. —
På Gaitéteatern har gifvits en ny komisk
opera »Myrtille» med text, af
Erckmann-Chatrian, musik af Lacome. Musiken
innehåller flera vackra stycken, men texten
är klen oeh operan tros ej hålla sig länge
uppe. — »Pervanche» är en ny opera af
Chivot och Duru, hvartill Audran skrifvit
musik; denna har gifvits på Bouffcs
pari-sien men utan att göra särdeles lycka.
Hamburg. På Carl Schultze-tcatern
har en treaktsoperett »Don Cäsar»
uppförts med stor framgång. Texten af
Oscar Walter är behaglig, musiken af
Rudolf Dellingcr alltigenom melodios, med
friska, lifvande melodier, af hvilka flora
måste gifvas da capo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>