Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är icke endast en tom fras dä
nian betecknat de nio är, från hvilka
dessa ta 1 här flyta (1864- 1872) som Mu- i
sikaliska Akademiens »gyllene ålder», de
år, då den konstälskande hertigen förde
en lyckosam spira i salar, egnade åt
sängen och strängaspelet, dä han personligen
tagit akademiens ledning i sina händer,
samvetsgrant följde och kraftigt lifvade
hennes verksamhet samt gaf hennes fester ökad
glans ej blott med sin närvaro, utan ock
genom sin vältalighet.
Det är icke vår mening att här i
detalj erinra oin allt hvad som derunder
uträttades till den svenska tonkonstens
fromma. För detta ändamål mä vi hänvisa
till den inledande öfversigt, hvarmed ut- t
gifvaren af högtidstalen i fråga försett de
anmärkningar och förklaringar till talen,
som upptaga arbetets sista tredjedel.
Här torde nu blott böra framhållas de
väsentligaste hufvudskedena af denna i
sä många afseenden minnesrika
nioårsperiod af Musikaliska Akademiens mer än
sekelgamla tillvaro.
* *
*
Musikaliska Akademiens verksamhet
hade på 1860-talet i väsentlig mån
hämmats genom vissa obehagliga stridigheter
mellan konstnärer och amatörer inom
akademien, hvilka tvister slutligen antogo
den art, att man beslöt att öfverlemna
högsta ledningen af akademiens
angelägenheter till en person, som stode öfver
och utom dylika tvistigheter och som i
öfrigt vore egnad att föra akademien !
framåt på reformens bana. Akademiens
enhälliga val stannade på hertigen af
Östergötland Oscar Fredrik, känd som en
konstälskande furste och som för öfrigt
under en följd af dr i egenskap af akademiens
förste ledamot hedrat hennes högtidsfester
med sin personliga närvaro. Det skedda j
valet medförde genast, hvad man visser- j
ligen förutsett, harmoni och enig
samverkan åt akademiens verksamhet. Knappt
hade hertigen fattat ordförandeklubban
— nyåret 1864 — förr än han gaf
kla-ven till en mängd ändamålsenliga
åtgärder inom akademien. Pä hans initiativ
åvägabragtes sålunda dessa vackra
minnesfester öfver hädangångna ledamöter
och assoeiéer, åt hvilkas lifsgerning
akademien med så väl ord som toner egnade
sin aktningsfulla minnesgärd.
Akademiens förhandlingar erhöllo en konstnärlig
pregel och högre lyftning genom
skriftliga och muntliga föredrag i rent
musikaliska ämnen, samt musikillustrationer af
framstående konstnärer. 1 sammanhang
härmed framträdde, på hertigens förslag,
Musikaliska Akademiens Handlingar, en
värdefull inusiktidskrift, hvilken fortgick
i flere år med biträde af framstående
pennor.
En särskild uppmärksamhet egnades
koralfrägan och dess förande till ett
tidsenligt mål. Likaledes härtill utgick
initiativet från akademiens främste
styresman, hvilken vid en sammankomst 1865
framlade till diskussionsämne:
»Kyrkomusikens närvarande ståndpunkt i Sverige».
Denna angelägenhet omfattades med ett
desto lifligare intresse, som mer än tjugu
år hade förflutit sedan den betydelsefulla
koralfrågan stått på dagordningen inom
akademien. Resultatet af dessa så väl
muntliga som skriftliga intressanta
öf-verläggningar föreligger i Franz
Ber-walds och .1. A. Josephsons förslagsvis
vorkstälda omarbetning af Hæffners
koralbok (koralerna n:is 1—200). Det skulle
föra oss för långt att ytterligare redogöra
för alla de ändamålsenliga åtgärder, hvilka
prins Oscar väckte till lif inom
Akademien.
En oförtröttad omsorg egnade hertigen
ät akademiens läroverk: konservato-
riet, hvars reformerande och utveckling
blefvo en af H. K. H:s första omsorger.
Sålunda omorganiserades konservatoriet
efter en af prins Oscar framlagd plan,
på ett sätt som stälde det i jemnhöjd
med utlandets musikhögskolor. Nya
läroämnen infördes i undervisningen, nya
läroböcker utarbetades i olika ämnen och
konservatoriets lärarekår kunde uppvisa
namn sådana som Vilhelm Bauck,
Herman Berens, Franz Berwald, .1. van Boom,
J. P. Grönhamn, T. A. E. d’Aubert, A.
Gehrman, Gustaf Mankell, Ludvig och
Vilhelmina Norman, Andreas Randel och
.1. B. Sauvlet. Konservatoriet företedde
äfven hland sina alumner många
sedermera framstående konstnärer, af hvilka
flere jemväl utom fosterlandets gränser
fört den svenska tonkonstens runor med
den äran.
Sjelf uppmuntrade prins Oscar så väl
lärare som elever genom sitt aldrig
slocknande intresse för läroanstaltens förkofran
och genom sina täta besök å lektionerna.
Det behjertansvärda reformförslaget
rörande ett rättvisare tillsättande af
organist- och kyrkosångareplatser i i iket —
livarom akademien sedermera lät utgå en
verksam rundskrifvelse öfver hela landet
— framstår jemväl såsom ett ojäfaktigt
vittnesbörd om prins Oscar Fredriks
omsigt och pietet för konservatorie-elevcrnas
tryggade framlid.
* *
*
De nio lyckliga år under hvilka
Musikaliska Akademien hade förmånen ega
hertigen af Östergötland till sin preses
togo oförmodadt ett slut genom Carl XV:s
plötsliga frånfälle. Andra och vigtigare
värf togo nu den nye monarkens
omtanke i anspråk, och ordförande-klubban
i akademien måste öfvcrgä i andra
händer. Sjelf åtog sig H. M:t att, på akad:s
framstälda önskan, vara Musikaliska
Akademiens beskyddare, ett värf, som Oscar
II har fullgjort icke endast till namnet.
En förbättrad kyrkomusik i vårt land har
sålunda fortfarande utgjort föremålet för j
hans omsorg. Han har i sitt slottskapell
uppbragt kyrkosången till ett mönster för
dylik sång.
Han framlade en riksdagsproposition
om en egen byggnad för akademien och
hennes läroverk, han skänkte en
betydande summa till byggnadens inredning i
och har i öfrigt genom en mängd dyr- !
bara gåfvor gifvit akademien förnyade
prof på sin bevågenhet. Också var det
med full rätt Musikaliska Akademien å
den minnesmedalj hon präglade till
hågkomsten af sin forne beskyddare, prins
Oscar Fredrik, inristade den enkla, men
vältaliga sentensen MERITA TUA
CHOR-D.E SONANT NOSTR.E.
* *
*
Man torde pä konung Oscar kunna
lämpa de ord han uttalat om drottning
Lovisa: »Han tillhör Musikaliska
Akademien med bättre rätt än bördens och
rangens.» Af naturen verkligt musikaliskt
begåfvad. eger konung Oscar en stark,
klangfull och väl skolad sångstämma, med
hvilken han tillegnat sig en ganska
mångsidig och omfattande repertoar.
Konungen spelar jemväl piano och orgel;
sär-skildt för det senare instrumentet hyser
han stor förkärlek och behandlar det med
en mindre vanlig registreringsskieklighet.
Ett ypperligt orgelharmonium af Travsers
fabrik befinner sig i hans skrifrum å
Stockholms slott, och han försummar aldrig
någon dag att spela derå. För
opera-musiken eger konung Oscar mycket
intresse. När något märkligare operastycke
går öfver vår k. lyriska scen, skall man
aldrig linna den kungliga logen tom. Ofta
ger konungen sjelf med sydländsk
liflig-het signalen till b i fallsyttringarna.
■ Ehuru sjelf icke tonsättare, har
konung Oscar nedlagt en rik skatt af lyriskt
behag och musikaliskt välljud i sina
skaldestycken, hvilka derför särdeles väl lämpa
sig för musikalisk behandling. Också ha
de inspirerat många tondiktare till
intagande kompositioner: Ivar Hallström
(»Blommornas undran», »Herr Hjalnniroch
skön Ingrid» m. m.), Franz Berwald, Israel
Sandström, Carl Fredrik Ullman, för att
endast nämna några.
Måtte, det är vår vurma önskan, den
svenska tonkonsten och dess akademi
länge fä åtnjuta skyddet af konung Oscar
den andres hägnande spira! B.
Om den klassiska konsten.*
Ur Högtidstal i Kgl. Musik. Akademien
af
Oscar Fredrik,
Hertig af Östergötland.
gör den bildade menniskan är det icke
573^ nog att med blickarne följa dagens
yttre tilldragelser eller alt erfara den
förbiilande stundens flygtiga intryck.
Hennes själslif behöfver en annan näring, om
det skall rätt utvecklas och styrkas.
Hennes tankar måste söka föremål af mera
ovansklig art, måste ledas till områden,
* Då vi prvda årgångens första nummer
med bilden af vår nu varande konung såsom
tonkonstens liöge beskyddare ocli siirskildt med
anledning af lians mångåriga, fruktbärande
verksamhet såsom kgl. musik, akademiens preses,
hafva vi velat anföra ett utdrag ur hans
högtidstal i egenskap af sådan, och meddela derfor
ofvanstående under nämda af oss valda rubrik,
ett utdrag som ock lämpar sig väl såsom en
inledning till denna vår årgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:54 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1886/0004.html
