Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig för lyrisk-dramatisk behandling, och det
visade den teatenilskande konungen pä ett lysande
sätt genom »Gustaf Wasa’.
Ämnet var att börja med förträffligt valdt,
och när konungen ville bjuda sitt folk pä
fosterländska skådespel, fär man icke undra på, att
han ville ära den man, som han med skäl
kallade sin stamfader, och som varit sitt lands
befriare frän utländskt våld och inre slitningar.
I)et sätt, hvarpå ämnet behandlades af den
kunglige planläggaren var för sin tid mönstergildt,
och att »Gustaf Wasa» ännu eger sympatier, det
bevisas bäst af det bifall, som ända intill
senaste tiden helsat hvarje återupptagande af det
fosterländska stycket.
Att det skulle fylla samtiden med beundran
och hänförelse, var ju alldeles naturligt. Det
för fosterlandskänslan upplyftande och smekande,
de härliga Kellgrenska verserna, som ännu stå
oöfverträffade i klangfullt välljud, den vackra
ärliga musiken (af kapellmästaren Naumann),
den präktiga utstyrseln och icke minst det
utmärkta utförandet beredde det en oerhörd
framgång, en triumf kanske större, än någon opera
i vårt land någonsin har upplefvat. Ja, bildade
samtida kunde en stor del af denna operas så
väl musik som ord utantill.
Karl Stenborg spelade • i lista f Wasas roll.
Samtiden såg i denna hans skapelse idealet för
en operaframställning, och när Stenborg-Gnstaf
i spetsen för sina härförare och svenska ädlingar
upipstämde den härliga fosterländska hymnen:
»Adla skuggor, vördade fäder,
Sveriges hjeltar och riddersmän,
Om ännu dess sällhet er gläder,
Gifven friheten lif igen;
sä fans det väl icke i hela salongen någon, som
ej kände sitt hjerta klappa fortare i den stolta
känslan af att vara srcii.sk.
Som bevis på Stenborgs ryktbarhet som
Gustaf Wasa-framställare må här anföras en liten
episod.
L’nder en resa i landsorten blef S. förestäld
för Ludvig XVIII, som då tillika med sin bror
hertigen af Artois, upipehöll sig i Sverige. Den
biltoge främmande monarken helsade vår svenske
konstnär med dessa ord: »Monsieur Stenborg,
on vous connait par — titlla skuggor.«
Och till sångarens högsta förvåning
upp-repiade Ludvig XVII på bruten svenska en hel
tirad ur denna aria, Stenborgs glansnummer.
Bredvid Carl Stenborg stod i »Gustaf Wasa»
hans motståndare i stycket, den blodtörstige
tyrannen Kristian den andre, framstäld af Kristofer
Karsten, hvilken med den förre delade äran af
det storartade dramats exempellösa framgång.
»Gusiaf Vasa» gafs fr. 1786 t. o. m. 1826
icke mindre än 164 gånger. 1859 upptogs den
p>å nytt, i omarbetad instrumentering, och
upp-lefde på 1V, år 28 representationer. Sedermera
har den med bifall återupptagits 1873 samt 1880.
Andreas Hallén, Filharmoniska
Sällskapets dirigent, ämnar med sällskapets
biträde gifva en konsert den sista januari,
och äro vi äfvertygade att våra
musikvänner skola visa sin tacksamhet mot
den förtjenstfulle ledaren af denna
sångkör genom att så talrikt som möjligt
bevista hans konsert.
Eugen Ysaye kommer äfven snart hit
så alt vi åter få höra hans förtrollande
violin. Han biträdes af en broder, pianist,
och den bekante, omtyckte sångaren
Salomon Smith från Ystad. Första konserten
är aunonserad till den 4 Februari.
––+–-
Leonard Labatt har på Stadtteatern
i Bremen gjort stor lycka som Eleasar
i »Judinnan» och llaoul i
»Ilugcnot-terna.»
Emel Sauret, den utmärkte violinisten,
i förening med pianisten Felix Dreyschock,
brorson till den hos oss bekante pianisten
Alexander Dreyschock, annonserar konsert
härstädes i medlet af februari.
——
Venersborgs musiksällskap gaf d. G
juni en soaré, vid hvilken utfördes
ouverture, sextett och aria ur »Figaros
bröllop», pianostycken af Chopin och Raff,
munk kören ur Robert, en kör ur
Wil-lielm Toll och två ä capcllakörer,
serenad »Till aftonstjernan» af W. Jonsson och
Reineckes »Sköna barn i hafvets vagga».
—+-—
Altsångerskan Agnes Jansson, som nu
vistas i London, har uppträdt pä en stor
konsert, anordnad af ett pirivat sällskap,
The Tufnell Park Society, och gjort stor
lycka. Musiktidningen Musical World
berömmer mycket både hennes röst och
föredrag.
Fröken Adéle Amati (Fich) har nu
anländt till Köpenhamn och börjat
deltaga i repetitionerna på k. teatern
der-städes till en början i »Trubaduren»,
hvari hon skall sjunga Azuccnas parti.
— Fru Wilhelmina Neruda-Norman
skall konsertera i Danmark i slutet af
mars månad, jemte sin yngsta syster, som
lär vara en utmärkt pianist.
Harpspelaren Adolf Sjödén har
nyligen konserterat hos hertiginnan af
Dalarne i Neuchatel och der i staden gifvit
en kyrkokonsert, son: väckt mycket
bifall. — Hr S. har allt sedau år 1877
konserterat i utlandet.
—+-—
— Vid den förestående reprisen af
Wagners »Rienzi» äro partierna sålunda
fördelade: Rienzi hr Sellman, Irene frk.
Ek, Stefano Colonna hr Si römberg,
Adriano frk. Wcllaudor, Paolo Orsini hr
Lnnd-qvist, Raimondo hr Grevillius,
Baron-celli hr Rundberg. Cecco del Yeccliio hr
Sellergren och en Fridshärold frk.
Karl-sohn. Operan uppfördes här första
gången den 8 juni 1865, då man fick höra
Tichatschek i titelrolen, och senast den
9 nov. 1870.
Krig mot damhattarne har utbrutit i
Petersburg. Direktionen för den
kejserliga teatern har på tre språk öfverst å
teateraffischerna uppmanat de
teaterbesökande damerna att uppträda i salongen
utan hatt på hufvudet.
Schubertsånger, en ny samling, har
utkommit i Petersupplaga. Den outröttlige
Schubertforskaren Max Friedländer har
framdragit dessa ur arkivernas gömmor.
—-+—
PraktischeVioloncellstudien af Herman
Heberlein (H. 1 3 mark, II. 2 2 mk. —
Barth. Setiff, Leipzig) är ett nytt
instruktivt verk som varmt rekommenderas för
våra violoncellister af den bekante
signaturen L. K(öhler) i »Die Signale».
Paris. Opéra Comique har
återupptagit Aubors »Ilaydée» och håller på med
instudering af Coquards »Le Mari d un
jour» och Widors »Les bourgeois d
Amsterdam», såsom operan nu är bestämd
att kallas.
Berlin. Två franska operor äro
antagna till uppförande på härvarande kgl.
teater, nämligen Jonciércs »Johan af
Loth-ringen» och Poise s »Joli Gilles».
— Anton Rubinstein har med sin
sjunde konsert afslutat den stora
konsertcykeln, hvarom vi förut talat. Efter
densamma blef den store mästaren firad med
en lysande festtillställning å »Kajserhof».
Han har sedan gifvit sin konsertcykel i
Wien och äfven der blifvit mycket firad.
— Den unga violinvirtuosen Arma
Senkrah, har med stort loford af kritiken
slutat en konserttourné och berättas vara
inbjuden af Svendsen i Köpenhamn att
konsertera derstädes. I December är hon
engagerad i Moskwa att biträda vid
Musiksällskapets stora konserter, då hon
kommer att spela Godards violinkonsert.
— Äktenskapet mellan David Popper
och Sophie Menter är nu upplöst, och
herr Popper säges skola snart förmäla sig
med dottern till en fabrikant i Prag.
–-+–-
Weimar. Från Helds fotografiska
atelier härstädes kan man erhälla flera nya
fotografier af Liszt. På ett af dem ser
man Liszt vid pianot och vid hans sida den
unga, graciösa violinisten Arma Senkrah.
Stämgaffel-konferensen, hvilken
sammanträdde vid slutet af förra året i Wien,
har förenat sig om det s. k. parisiska A som
normalton. Det är den ton, som uppstår
genom 870 enkla svängningar i sekunden.
Norinalstämgaffeln skall af hvarje stat så
konstrueras, att den vid en temperatur
af 15 grader Celsius angifver normaltonen.
Sveriges representant vid denna konferens
har varit Musikal. Akademiens
Sekreterare D:r W. Svedbom.
Lortzing-jubileum. Den 20 januari
1886 blifver det 35 är sedan Albert
Lortzing, den talangfulle komponisten till
»Czar och Timmermau», »Vapensmeden»
och »Undinen» gick ur tiden. Man
ämnar fira hans minne denna dag med en
musikfest och derefter börja en
insamling för uppförande af en minnesvård
öfver honom.
Arthur Sullivatts operett »The
mikado», som förra året gjorde sä stor lycka
i England, tyckes få fäst fot i Amerika.
I Newyork ha ej mindre än tre teatrar
affischerat operan för samma dag, hvilket
troligen kommer att medföra processer.
Newyork. Flere rika män här hafva
förenat sig om att bilda en engelsk
nationalopera. Med denna skall
förenas en högskola för musik »så att
ame-rikanarne ej skola behöfva anlita
europeiska musikskolor».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
