Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Joseph Czapek.
Jraen stora musikveridens hufvudplalser
äro af naturliga orsaker de särskilda
rikenas hufvudstäder; i dem liafva från
äldsta tider furstehofven varit
central-oeh utgångspunkten för konstodlingen,
som i de folkrika och förmögna
residensstäderna fann medel för sin framgång
och förkofran. Med residensstäderna
delade sedan de stora handelsstäderna äran
att befordra konsten, och ännu i dag är
så förhållandet. Särskildt livad tonkonsten
beträffar, egde denna sitt på en gång
högsta och populäraste uttryck i operan,
denna musikaliskt-dramatiska konstart,
hvars kostsamma odling endast genom
furstarnes och
penningmagnaternas makt och guld
kunde upprätthållas och
befordras. På senare tid har
vid sidan af denna det
ain-bulatoriska virtuosväsendet
utvecklats i hög grad och
samfälda krafter genom
musikföreningar verkat för
tonkonstens njutning och
odling i högre och
vidsträcktare mån, äfven på platser
hvilka sakna en
stadigvarande opera såsom
tyngdpunkt för en högre
musikverksamhet. Vårt eget land
gör ej heller undantag från
denna regel; men det är
gifvet att musiklifvet hos
oss framträder med mindre
dimensioner än i de stora
kulturländerna.
Genom sin af Gustaf 111
stiftade opera och
musikakademi äfvensom genom
sin egenskap af folkrik
huf-vudstad harStockholm
framför andra vårt lands städer
i musikaliskt hänseende
dragit uppmärksamheten till
sig, men med konstsinnets
höjande, musikbildningens
förökande och förmågornas
spridning kommer nog denna uppmärk- |
samhet alt riktas ål flera häll, och allt
mera visar sig äfven utom hufvudstaden
i våra större städer ett nitiskt och
uppoffrande arbete i tonkonstens tjenst bära
vackra frukter.
Närmast intill hufvudstaden står
naturligtvis i detta hänseende rikets andra
stad. Göteborg, vårt »Hamburg», har
länge satt sin ära uli att gynna och
odla de sköna konsterna. Den första
större teater enligt nyare tidens
fordringar bygdes inom dess område och ett
storartadt mäcenatskap har oaflåtligen
sträfvat att upprätthålla den
musikaliskdramatiska verksamheten ä dess scen.
Likaså har stadens sångförening, hvilken
af dess konstvänner åtnjutit rikt
ekonomiskt understöd, under många år, senast
under d:r Karl Valentins ledning och före
honom herr Halléns, bragt många
tonkonstens storverk till utförande.
Vid Göteborg äro lastade flera aktade
musikaliska konstnärsnamn, af hvilka vi ’
vilja nämna Jul. Gunther, Hilda
Sandels-Björklund, Euphrosyne Leman-Abramson,
Adel. Valerius-Leuhusen, Elfrida Andrée,
Wilh. Bauck, Israel Sandström, Oscar
Lindhult, Aron Hultgren, Andreas Hallén.
Framstående tonkonstnärer från
främmande land liafva också valt Göteborg
till verksamhetsfält och bland dessa hafva
vi att nämna Friedrich Smetana, Gustaf
Sätter och Joseph Czapek. De båda
först-nämdes verksamhet här
räckte dock ej så länge,
den senares blef deremot
så mycket mera långvarig
och rik. Ej mer som
främling för Sverige kan
numera Joseph Czapek
betraktas, allraminst för
Göteborg, hvilket samhälle han
nu tillhört i flera decennier,
och det är i egenskap af
en sådan veteran inom vårt
lands konstverld, som
följande lefnadsteckning öfver
honom, illustrerad af hans
bild, här meddelas Svensk
Musiktidnings läsare. Det
säges att äregirighet är
konstnärens sporre och
ryktet hans mål, men är detta
regel så måste Jos. Czapek
höra till undantagen, ty
hans namn är ej mycket
kändt inom vårt lands
gränser, oaktadt hans förtjenster
som musiker, synnerligast
som tonsättare, kunde ha
gjort det mera bekant i vår
musikverld.
Joseph Czapek är född
den 19 Mars 1825 i Prag
och erhöll af sin far, som
var en dugtig musiker, sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
