Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egna (som exempel vill jag blott nämna
att Cissmoll-treklangen på franska kallas:
L’accord parfait d’ut diése mineur), och
är eleven ej öfvad i deras användning,
så gör han bäst i att slå igen sitt
nothäfte och kan utan skada säga till sin
lärare: Mr, it faut que je me sauve!
–––––––––––––
Emile Sauret
och
Felix Dreyschock.
wj»>:o 4 af denna tidning 1883
inne-höll porträtt och biografi af Emile
Sauret; för dem som då ej hörde till
våra prenumeranter meddela vi derför nu
en kort lefnadsbeskrifning öfver honom
på samma gång vi lemna några
biografiska notiser om lians följeslagare, den
unge framstående pianisten och
kompositören Felix Dreyschock.
Emile Sauret, den ena af de
musikaliska storheter, som för närvarande
gästa vår hufvudstad, är fransman, född
22 Maj 1852 i Dun le Roi i
departementet Cher. Som helt ung var han
elev af konservatoriet i Bruxelles och i
Paris, ådrog sig Bériots uppmärksamhet
och blef den siste lärjunge, denne
mästare utbildade. 1 unga år började Sauret
göra konstresor, till en början inom
Frankrike och Italien, sedan i andra städer.
1866 var han i Wien och London, 1872
företog han under Strakoschs ledning sin
första tur till Amerika, — den andra
resan öfver Atlanten gjordes 1874—76.
Det var under denna andra vistelse
i Amerika, som Sauret i New York gjorde
bekantskap med Biilow och Rubinstein.
De förmådde honom att komma till
Tyskland. Rubinstein, som 1876 vistades i
Leipzig i och för uppförandet af sitt
»förlorade paradis», mottog Sauret i denna
stad på det varmaste, och den musika- j
liska publiken gjorde så äfven, då den
unge fransmannen uppträdde — för första
gången i Tyskland. Ännu en gång
återvände han till Amerika.
Senast af alla land, der han låtit
höra sig, erkände Frankrike hans lysande
begåfning. Det var först efter denna nya
Amerikafärd och efter två långa och
glänsande konstresor genom Tyskland och
Österrike, som hans rykte stadgades i hans
eget fädernesland. I Holland och i
Spanien hade han under tiden äfven gjort
sig känd.
Sedan Sauret gift sig med en tyska,
Emma Hotter från Diisseldorf, har han
mestadels uppehållit sig i detta land. 1
Berlin har han flera år varit bosatt och
har äfven varit lärare derstädes vid
Kul-laks musikakademi 1880—81.
Felix Dreyschock är född i
Leipzig 1860 d. ’V,,. Hans föräldrar voro
i konstverlden bekanta personligheter,
fadern Raimund Dreyschock (broder till
den berömde pianisten Alex. Dreyschock),
violinist, konsertmästare vid
Gewandhaus-konserterna och konservatorielärare i
Leipzig (f 1869), modern, född Elisabeth Nose
(f. 1832), konsertsångerska. Efter sin
SVENSK MUSIKTIDNING.
J mans död flyttade hon med sin unge son
till Berlin, dit hon också öfverflyttade sitt
två år förut i Leipzig grundade
sånginstitut. Oaktadt det redan tidigt märktes
omisskänliga anlag för musik hos den
lille Felix, blef dock ej något beslut
fat-tadt om att låta honom gå musikvägen
och han erhöll derför endast nödtorftig
undervisning. Men med tiden blef hans
åtrå till pianospelet allt större och större,
hvarför han underkastades prof vid kgL
konstakademien i Berlin, efter hvars
domslut han blef upptagen som elev vid
högskolan. Senare studerade han
komposition hos Kiel och Taubert samt fortsatte
sina pianostudier hos prefessor Ehrlich.
I början af 1883 uppträdde han första
gången offentligen i Berlin, då alla
Ber-lintidningar enstämmigt berömde hans
spel och befäste hans rykte som en af
Tysklands dugligaste pianister. Vid
påföljande konsert föredrog han sin
pianokonsert med orkester under Joachims
ledning och vann med rätta mycket beröm
för detta om en ovanlig
kompositions-begåfning vittnande arbete. Tillsammans
med Joachim gjorde han sedan en större
konserttourné i Tyskland. Vid Kristina
Nilssons konserterande i Wien och Prag
förliden höst biträdde herr Dreyschock
äfven, såsom vi förr nämt. Han innehar
för närvarande plats som lärare vid Neue
Akademie der Tonkunst i Berlin. AfF.
Dreyschocks kompositioner kunna vi utom
konserten (op. 9) och en Tarantella, som
han här spelat, nämna op. 8, en samling
af 5 pianostycken (Goncerte, Gavotte,
Humoreske, Barearole, Impromptu ä 1,20
och 1,50 Mk. utkomna på Ries & Erlers
förlag i Berlin.
»Aldrig du mig skali fråga!»
Följande anekdot torde nu, då kungliga
teatern återupptagit Wagners »Lohengrin»,
förtjena att anföras: En dag var Lohen-
grin annonserad till uppförande i
Frankfurt am Main. Men teaterns hjeltetenor
insjuknade plötsligt och direktionen vände
sig af denna anledning till tenorsångaren
Emil Götze i Köln med telegrafisk
förfrågan om han kunde åtaga sig samma
dag på aftonen utan repetition sjunga
Lohengrins parti. Svaret lydde: »Ja, jag
kommer». Kort före operans början
anlände gästen från Köln och hade nätt och
jemt tid at" göra sig scenfärdig och ila
den arma Elsa till hjclp. Han lemnar
den af svanen dragna snäckan, frambär
sin hyllning till konungen, besvär Elsa att
ej fråga efter hans »namn och art» och
omfamnar henne derpå med utropet:
»Elsa, jag älskar dig!» Medan derpå
konungen samt Brabants män och qvinnor
i en högstämd kör gifva uttryck åt sin
häpnad öfver det skedda undret vänder sig
Lohengrin till Elsa och hviskar skälmskt:
»Tillåt mig presentera mig! Jag är Emil
Götze från Köln». — Att Elsas
fram-ställarinna hade litet svårt att behålla
kontenansen vid det humoristiska infallet
säger sig sjelft.
––X*–––
Från Scenen och Konsertsalen.
Febr Stora Teatern.
15, 28. Bizet: Carmen (Hr Kloed deb. fortf.
som José, Michaela: Fm W. Strandberg).
16, 21. Wagner: Lohengrin.
18. Adam: Konung för en dag.
19. Auber: Den stumma från Portici.
20. Konsert af Emile Sauret och Felix
Dreyschock.
22. Adam: Nurnbergerdockan.
23. Konsert af Emile Sauret och Eugéne
Ysaye, bitr. af Fel. Dreyschock och
Salom. Smith.
24. Gounod: Bomeo och Julia (Julia: Frk.
Ek).
26. Konsert af Emile Sauret och Eugfene
Ysaye, bitr. af Fel. Dreyschock,
Théophile Ysaye och Salom. Smith.
Nya Teatern.
17. Hallström: Aristoteles (Briseis: Frk. Jon-
son).
. En vallson: Kronfogdarne.
23, 27. v. Flotow: PianeUa.
Södra Teatern.
24—26, 28. Lenhardt: Yngste löjtnanten,
sångspel i 4 akter af E. Jacobson
(grad-passeraren Bernhard Schöning: Frk. A.
Petterson).
. Hervé: Lilla Helgonet (Frk. A. Petterson).
Musikaliska Akademien.
16. Konsert af Emile Sauret och Felix
D reyschock.
28, Af skedskonsert af E. Sauret, E. och Th.
Ysaye, F. Dreyschock och S. Smith.
Ladugårdslands kyrka.
18. Konsert af Eugöne Ysaye och Salomon
Smith, bitr. af Théophile Ysaye och
Albert Lindström.
Vetenskaps-Akadem:s hörsal.
25. Konsert af Algot Lange, bitr. af Frkn.
Steinhauer, A. Jacobi, Fru Lange och en
musikälskarinna.
Berns’ Salong.
28. Matiné af Den svenska
dubbelqvar-tetten (F. Erikson, H. Anderson, A.
Fischer, N. Löwenmarck, C. Fröholm, C.
Smith, E. Schill, G. Kindlundh).
Storkyrkan.
27. Konsert till förmån för fattiga skolbarn
(orgelsj)el af A. Lindström; sang af kgl.
teaterns kör, Allm. sångföreningen och
skolbarn, solosång af A. Karlström).
Tiden för en opera-premiére är
alltid oberäknelig. »Paul och Virginie» som
bestämdt sades skola gå öfver Stora
teaterns scen i Februari har ännu ej
fram-trädt å densamma. Dagen är nu
emellertid utsatt till onsdagen d. 3. mars.
Texten, öfversatt af Ernst Wallmark, är
nu tillgänglig. Repertoaren under sista
veckorna har såsom här ofvan synes icke
på några af våra teatrar haft något nytt
att erbjuda. Stora teatern har
emellertid lockat fulla hus med de intressanta
och njutningsrika konserter, som gifvits
der med hofkapellets biträde af Emile
Sauret och Felix Dreyschock, tillsammans
med Salomon Smith, och sedan
gemensamt af de båda eminenta violinisterna
samt Felix Dreyschock, Salomon Smith
och Theophile Ysaye. Att bestämma
rangskilnaden mellan Emile Sauret och
Eugéne Ysaye är en ingalunda lätt sak.
Båda äro mästare i tekniskt afseende,
och om Sauret excellerar i större ton och
raskare föredrag, så utmärker sig ej
mindre Ysaye med sitt varma, smältande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
