Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:n 12.
Redaktör och utgifvare: FRANS J. HUSS.
Expedition: Klara V. Kvrkog. 19.
Stockholm den 21 Juni 1886.
Pris: Helt år 6 kr. Lösn:r 30 öre.
Annonspris 10 öre petitrad.
irg. 6.
Med detta nummer Följer
såsom bilagu, hvilken tillläller
våra helårsprenumeranter:
Al-bamblad, 5 melodiska
tonstycken för Piano af Adrian Dahl.
Ur J. A. Josephsons dagbok.
___ (Forls.)
wffi’tt besök jämte Geijer hos
Mendels-solin skildras sålunda:
»Gårdagen tillbragte jag med Geijers
nästan licla dagen i Mendelssohns
sällskap. Sedan vi på morgonen varit ute
och handlat, gjorde de resande vännerna
också mig ett besök, och kl. 12
afhcm-tade oss Mendelssohn till Thomaskyrkan,
der han under halfannan timme spelade
för oss preludier och fugor af Bach och
den första af sina orgelsonater. Utom
Schneider i Dresden har jag ej hört
någon så spela orgel. Skada att orgeln oj
var rätt i lag, så att han ej kunde
begagna den så, som han ville —
emellertid, hvad vi lingo höra, var förträfligt.
Till middagen samlades vi åter hos
Mendelssohns. Jag Fick nu göra bekantskap
med hans fru och svärmor. Den förra
är ett vackert fruntimmer, men mycket
stilla och med ett melankoliskt tycke.
Modren är ej gammal och tycks älven
ha sett bra ut. Barnen äro förtjusande
vackra, heta Carl, Paul, Maria och Lilli.
Maria är ett utmärkt vackert barn och
skall vara Jennys gunstling.
Mendelssohn var utmärkt artig och vänlig och
var outtröttlig att spela. Först spelade
han Mo/.arts klaversonat i A moll, sedan
mycket af Bach — af hans sviter för
klaver och sådana för orkester — ett
urval af herrliga saker och så spelt, som
man någonsin kan föreställa sig det bäst.
På aftonen kom David och klarinettisten
Landgraf, och då spelade han med dem
Mo/.arts Trio i Ess dur. Härefter sjöng
Agnes några sånger af sin far och
Lindblad, vackert, men hon lät couraget löpa
bort med de lägre och mellantoncrna,
annars har både röst och deklamation
vunnit mycket.» . . . »Mendelssohn
spelade flera af sina Lieder olme Worte;
och han spelade dem såsom naturligtvis
komponisten sjelf menat det, och det var
som en Ijutlig blomsterdoft vid en skön
aftonvandring. Mästaren är för mig af
en hänförande natur både vid och utom
instrumentet — och huru lätt kan ändå
icke vid hvad som talas om hans
ställning till andra konstnärer mörker och
moln lägga sig mellan min beundran och
honom? Gud låte det icke ske! — Det
icke minst roliga var att se farbror
Geijers intryck och värma vid allt hvad han
denna dag Fick höra — det var säkert
en skön dag för honom, hvars varma
hjerta så förstår det sköna.» . . . »Jag
känner ej några personliga storheter, som
så mäktigt båda draga mig till sig. Och
de äro också båda herrliga män, om ock
den egendomliga genialiteten hos den
svenske är större än hos Mendelssohn.»
Vid ett följande besök låter
Josephsons beundran för Mendelssohn något
svalare :
»Jag var i dag hos Mendelssohn och
hemtade min symfoni, som han liere
veckor haft hos sig. Han återlemnade den
sägande, att han ej ville göra några
detaljerade anmärkningar, uppmanade mig
blott att skrifva mycket sådant utan att
för mycket lila derå, göra färdigt, höra
hur det låter och så göra ett nytt med
iakttagande af den erfarenhet jag vid
åhörandet af det föregående vunnit — och
så vidare efter tre ä fyra sådana arbeten
dä börja ett med anspråk på att göra
det i alla detaljer utbildadt. Han var
för öfrigt rätt vänlig; dock kan jag efter
några besök hos honom ej komma till
annat resultat, än att han af sådana
besök får mera, äij han egentligen har lust
att emottaga, och att han i det hela
mätte anse mig för en temligen ledsam
personlighet; och om min rolighet har
jag också just ej kunnat ge honom något
begrepp. Då jag hos honom såsom hos
de fleste förblir den stille, och då han
ej gifvit mig tillfälle till en närmare
bekantskap, ja ej en gång så mycket som
hvarje annan jag uppsökt här i Leipzig,
så lär han också härefter ej just kunna
fä några bättre tankar om mig. Det är
mig ett stort missöde att ej förr ha
sammanträffat ined honom än under en tid,
som så föga gör honom tillgänglig och
under hvilken han allt mer och mer drar
sig tillbaka från en mera utbredd
konsl-närsverksamhet, naturligtvis utom i hvad
hans ställning såsom dirigent och lärare
i C.onservatoriet beror.»
Karakteristiskt för formalisten
Mendelssohn är hans råd att bara skrifva
luntor utan att mycket fila. Det är just
rätta sättet att uppmuntra den
sehablon-messiga musikfabrikationen, som aldrig
vågar en sjelfständig tanke, aldrig ifrar
för att få uttrycket exakt tillspetsadt, som
»arbetar blott för att arbeta, utan att
vara fri och medvetande». Annorlunda
gick Beethoven till väga; vi få kanske
tillfälle att framdeles ur Kienzls
»Miscel-len» anföra något från »komponisternas
verkstäder», som bl. a. skall visa huru
Beethoven kunde i oändlighet fila på ett
enda motiv, tills han fick det som han
ville. Men derför nedskref han också
aldrig ett machverk, sällan ens en mindre
betydande tanke. Att en så ursprunglig
natur som Josephson äfven visste
uppskatta Beethoven, framgår af hans
bc-skrifning på nionde symfonien:
»Det var första gången jag hörde detta
stora verk och det kom öfver mig såsom
det största af den store mästaren. Man
har talat om oklarhet! Dåraktigt — det
är en himmelsk klarhet och storhet deri.
Väl har den sista satsen i ett och annat
något som vid första åhörandet är, ej
ofullständigt uttryckt, men för mycket
af-deladt och dystert, oaktadt grundadt å
ett mycket enkelt och lättfattligt
hufvud-motiv — dock är det ej annat
ofullständigt deri än att medlen måste vara
fullständiga och utförandet förträffligt. Det
är gigantiskt i hela anläggningen och
måste i en sublim anda uppfattas och
åter-gifvas. De tre första satserna är väl den
fullständigaste utveckling af hela den
Beet-hovenska symfoni-idéen — den största vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
