Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gasse, senast vid Krugerstrasse och hela
sommaren numera vistas i Baden; med
stor lust och synnerligt nöje meddelade
han, att han snart — i slutet af Sep- j
tember — skulle flytta i vår
omedelbara närhet: till Schwarzspanierhuset j
(vi bodde i det rätvinkligt mot detta |
belägna Esterhazyska huset), en nyhet
som tycktes vara af stort intresse å |
ömse sidor; att han då tänkte rätt ofta j
få vara tillsammans med oss, och han ut- j
bad på samma gång af min mor att hon
skulle hjelpa honom med att ordna och
öfvervaka hans hushåll, med hvilket det
nu var ganska illa bestäldt o. s. v. Min
far — som dock sällan liek ordet —
svarade honom också med hög röst och under
litliga gester. Slutligen togo de för
aftonen afsked af hvarandra under hjertliga
försäkringar att ofta komma tillsammans.
Min för föräldrarne ofta uttalade
önskan att lära känna Beethovcn var nu
uppfyld, och med ungdomlig otålighet
väntade jag sedan på den dag då jag skulle
komma i närmare beröring med min fars
berömde ungdomsvän.
Den misshällighet. som uppkommit
mellan de gamla vännerna från barn- j
domstiden i Bonn, fick sin uppkomst
genom Beethovens broder Carl, eller Gaspar
Carl, hvilket var hans fullständiga namn.
Denne broder hade en kassörbefattning i
Wien; han hade emellertid ej så godt
rykte om sig. En vän till min far fann
sig föranlåten att underrätta honom om
detta, i den afsigt att han, utan angifvande
af källan, hvilket han på sitt hedersord
lofvade, skulle varna Beethoven för att
ej inlåta sig i penningeaffärer med
brodern. Min far fullgjorde samvetsgrannt
detta uppdrag. Beethoven åter, som aldrig
förtröttades i sin sträfvan alt söka förbättra
brodern, skyndade så fort han kunde att
ställa denne till rätta för sitt
handlingssätt, och han gick så långt att, då denne
enträget uppfordrade honom att få veta
ursprunget till den underrättelse Ludvig
erhållit, nämna sin vän Steffens namn.
Gaspar vände sig nu direkt till min far
och begärde vidare att få veta hvad han
hade för källa till denna »denunciation»,
och då min far ståndaktigt vägrade
upp-gifva denna, utbröt Caspar i de
simplaste skymford och gick så långt, att han
skref till honom bref af ärerörigt innehåll,
hvilka lemnades oförseglade till
hofkrigs-rådets portier, Min far, som blef på det
högsta sårad genom en sådan fräckhet och
genom Ludvigs bristande ordhållighet, höll
för denne en skarp straffpredikan, som
slutade dermed, att han förklarade det
han i följd af en sådan opålitlighet ej
vidare kunde umgås med honom.
Spänningen mellan de båda vännerna varade
länge, till dess Ludvig skref detta
oförlikneliga försoningsbref:
»Bakom denna målning» — det var
just det miniatyrporträtt som här är
åter-gifvet —, »min gode, käre St., må för alltid
vara gömdl det som en tid tilldragit
sig mellan oss — jag vet det, jag har
sargat ditt hjerta: den rörelse hos mig,
som du måste ha bemärkt, hade varit mig
straff nog; illvilja var det ej, som hystes
af mig emot dig, nej, då vore jag aldrig
mer värd din vänskap; häftighet hos dig
och hos mig—men misstro emot dig
uppstod hos mig. — Emellan oss stälde
sig menniskor, som hvarken äro dig eller
mig värdiga;—mitt porträtt har länge
varit dig tillämnadt, du vet ju att jag
alltid bestämt det åt någon, och åt hvem
kunde jag väl med varmare hjerta gifva
det än åt dig, trogne, gode, ädle Steffen.
— Förlåt mig om jag gjort dig ondt;
jag lider sjelf icke mindre; då jag nu på
så lång tid icke sett till dig, har jag först
rätt lifligt känt hur dyrbar du är för mitt
hjerta och evigt skall blifva det.
(Utan datum.) Din
(underskrift saknas.)
— Du skall väl åter skynda i mina
armar lika förtroligt som förr. — »
(Utanskrift: »Pour M:r dc Breuning».)
Att ett så hjertligt tillmötesgående
genast skulle åstadkomma den
uppriktigaste försoning mellan de båda vännerna,
dem just ett vänskapsbevis kommit att
åtskilja, är ju helt naturligt.
K. teaterdirektionens utlåtande.
‘X^’i letnna här en kort resumé öfver
V[ - det utlåtande k. teaterdirektionen
af chefen för finansdepardementet
anmodades afgifva angående
teaterbyggnadsfrå-gan, den ifrågasatta försäljningen af
Dramatiska teatern, det möjliga upplåtandet af
k. teatrarne åt ett konsortium samt
slutligen de pensionsbelopp, som skulle af
riksdagen äskas på indragningsstat i
händelse allt bidrag till teatrarne upphörde.
I bygggnadsfrågan föreligga två
förslag, en ombygguad af H. Zettervall för
705,700 kr , en //7/nyggnad af 51. Isæus
för 1,680,000 kr. eller mera.
Direktionen uttalar sig afgjordt och på
oveder-läggliga skäl för det sista. Det första
skulle endast bereda ökadt antal platser
i den utvidgade nuvarande salongen,
men knapt afhjelpa en enda af öfriga
uärvarande olägenheter, såsom trånga en- |
tréer, otillräckliga kapprum och foyéer,
framför allt seenens bristande höjd och
rymlighet, fondens begränsning,
dekora-tiousarbetenas obcqvämhet m. m. — allt
beroende på omöjligheten att, med
bibehållande af oförändradt läge för nu
varande scen och salong, konstruera en
tidsenlig teater. Alla dessa olägenheter
skulle deremot afhjelpas genom Isæus
förslag, som går ut på en tillbyggnad å
lediga tomten åt Karl XII:s torg, med
fonden mot detta och hufvudingången åt
Gustaf Adolfs torg, hvarjemte detta
förslag har den väsentliga fördelen att intet
afbrott i teaterverksamheten behöfver
under tillbyggandet ega rum, hvilket
deremot vore nödvändigt enl. Zettervalls
förslag, hvarigenom hela personalen under
tiden måste antingen afskedas eller ock
aflönas utan motsvarande recettinkomster.
Angående Dramatiska teterns
försäljning anger direktionen för sitt bestämda
afstyrkande ungefär enahanda skäl som
den föregående direktionen, då samma
fräga år 1833 var på tapeten och då äfven
’ utförligt behandlades i Svensk
musiktidning. Stora teaterns akustiska olämplighet
för konversationspjeser, dess obeqvämhct
för täta pjesombyten, utlandets exempel,
den ekonomiska förlusten genom
upphörande af Dramatiska teaterns recetter
utan nämnvärd minskning i utgifter, enär
den dramatiska personalen i alla fall
måste bibehållas och af denna teaters
öfriga utgifter, 72,292 kr., direktionen
anser endast 18,082 kr. kunna inbesparas
j — allt talar emot en sammanslagning af
j båda scenerna. Som bevis på teaterns
finansiella svårigheter erinrar dir. för
öf-rigt, att utgifterna nu med 92,809 kr.
öfverstiga dem för tjugu år sedan, under
det att biljettpriserna äro nästan
oförändrade.
Ilörande pensionsfrågan yrkar dir.
anslag 1) af 24,550 kr. årligen åt
expek-tanter inom pensionsinrättningarna under
tiden tills dessas pensionstur är inne;
2) af 43,350 kr. ärligen åt delegarc i
pensionsinrättningarna som visserligen ej
äro qvalificerade till pension, men hunnit
den åldern i teaterns tjenst, att det skulle
bli svårt att få ny anställning, hvilken
ålder beräknas till 10 år för kapellet
och 15 år för medlemmar af aktörs-,
ballctt-, clior- och tjonstemannastaterna;
3) af 47,931 kr. en gång för alla åt
dem som, utan att ha hunnit ofvan
nämda tjenstår, insatt detta belopp i
pensionskassan och sålunda borde vara
berättigade att återfå detsamma; 4) af
någon obestämd del af den aflöning på
24,473 kr., som f. n. utgår åt
tjenstc-mäu, hvilka icke haft rätt eller
skyldighet att tillhöra någon pensionsinrättning,
men varit i teaterns tjenst öfver 15 år.
I fråga om teaterns upplåtande ät ett
konsortium tror dir. icke något
sådant skall finnas villigt att endast af
intresse för konsten ikläda sig en risk,
hvars storlek intygas ensamt af det fak
tum, att recettinkomstcn frän ett år till
ett annat kunnat vexla med 190,000 kr.
Konsortiet måste sålunda idka
teaterverksamheten för inkomstens skull, hvarmed
porten är öppen för smakens förderf.
Den garanti mot sådant medelst
anställande af kontrollör, censor o. d., som k.
iu:t kunde försöka, anser dir. nödvändigt
blifva otillräcklig, illusorisk och opraktisk.
Och erinrar dir., att i Tyskland
konsten står högst vid de teatrar, som i eke
drifvas af konsortier, samt att i Paris
och Brussel entreprenörerna vid de
största teatrarne gjort konkurs, hvarvid
staten eller staden i alla fall måste träda
emellan med ytterligare hjelp.
Våra ärade prenumeranter
erinras vördsamlingen orn vår
framställning angående snar
prenumerationsteck-ning för nästa år å de medsända listorna,
om fortsättning önskas, hvarigenom ock
besparas prenumeration å Expeditionen.
Ödtnjukligen Redaktionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
