Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholm den 1 Mars 188/.
Pris: Helt år 5 kr., halft 3 kr. Losn:r 25 öre.
Bilaga 50 öre. Annonspris 10 öre petitrad
. Arg. 7.
Redaktör och ntgifvare: FRANS J. HUSS.
Expedition: Klara V. Kyrkog. 19.
Niels Wilhelm Gade.
Född d. 22 Febr. 1817.
dag och det årtal som tecknats
under det välkända namnet på den
skandinaviska nordens störste tondiktare
visar tillräckligt anledningen hvarför vi i
dag pryda Svensk Musiktidning med hans
bild och rikta våra tankar på honom.
70 år fylde då den ännu raske och
verksamme mästaren, och det behöfver ej
sägas att han den dagen var från när
och fjerran föremål för talrika heders- !
betygelser. Lyckönskningar mottog han
från danska konungaparet, kronprinsen
framförde personligen sin
välönskan, gåfvor tillströmmade i
hundratal, deribland en
silfver-pokal med 4,500 kronor,
telegrafiska helsningar sändes
honom från en mängd musikaliska
notabiliteter och samfund,
förnämligast i Tyskland, der han är
så uppburen, och det danska
Musikbladet utgafs som
festnummer, till hans ära
uteslutande upptagande jemte hans
porträtt från olika åldrar
meddelande om hans lefnadsöden
och redogörelse för hans
konstnärliga verksamhet.
I vårt land ha Gades
tonskapelser länge stått i högt
värde. Hans namn på
konsertprogrammen är alltid
lockande och lofvar en ädel
musiknjutning. hans små
pianostycken på nothyllan i våra
hem höra till dess förnämsta
musikaliska skatter och borde
ej saknas inom något sådant,
der en gedigen musikalisk
smak skall odlas. Vi ha i
främsta rummet nämnt dessa
alster af hans rika och
mångsidiga verksamhet, emedan
det är dessa som göra honom
mest bekant bland den stora
allmänheten, de visitkort med
hvilka han presenterar sig i
de musikaliska hemmen och der gör sig
känd och älskad.
Rikta vi blicken mot konstens bögre
regioner i den stora musikverlden, så
glänser Gades namn der vid sidan af
Men-delssohns och Schumanns och af hans
tonsättningar lefva ännu med ungdomligt lif
hans symfonier, ouverturer och
konsert-kantater, medan hans kammarmusik,
romanser och sånger för en eller (lere
röster, lnns pianosaker, deribland de
arrangerade symfonierna och ouverturerna,
offentligt och enskildt njutas af hela den
bildade musikverlden och skola göra det ’
så länge man der vet att värdera den i
formsköna och poetiska, den okonstlade
och lefnadsfriska musiken. Också är det
en högtid vid de stora musikfesterna i
Tyskland när gamle Gade infinner sig
och bestiger podiet i orkestern för att sjelf
anföra något af sina verk. Man hade
också så gerna velat annektera
mästaren åt »det stora fäderneslandet», men
Gades patriotism var större än hans
ärelystnad då han 1848 åtefvände till
hemmet för att sedan blifva det troget och der,
i all synnerhet såsom Musikföreningens
ledare, verka för tonkonstens
uppblom-string i hans fädernesland.
Såsom son till en instrumentmakare
hade Niels Gade redan tidigt
fått tillfälle att göra
bekantskap med redskaperna för den
konst hvari han sedan skulle
blifva så stor. — heter det i hans
biografi af H. V. Schytte ur
det nämnda festbladet, hvaraf
vi här begagna oss. — Det
var i synnerhet gitarren,
klaveret och violinen som
fängslade honom, och medan han
redan som fjorton års gosse
togs i lära på verkstäderna
för att egna sig åt
instrument-makarens yrke, fortsatte han
under hvarje ledig stund sina
öfningar på de färdiga
instrumenten, som voro honom
mycket kärare än allt det som
hörde till deras frambringande.
Lyckligtvis varade det ej länge
förr än man begynte fästa
af-seende vid gossens högre
tendenser, och den tidens förste
violinist på platsen,
kapellmusi-kus Wexschall blef hans lärare.
Framstegen voro så stora,
att han snart blef elev i kgl.
kapellet och redan 1832
uppträdde offentligt som
solospelare. I musikteori blef han
följande året elev hos A. P.
Berggreen, en ansedd dansk
musiker, mest bekant genom
sina samlingar af folkvisor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
