- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 7 (1887) /
55

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningen och deraf — Gud bevars! —
blifvit »så difficil, så difficil . . .

I forgår, den 23, gaf lir Kcisenauer
ä nyo konsert. Det förefaller uiig som
skulle ännu ett och annat fattas hr 11.
för att man odisputabelt skulle kunna
klassificera honom bland pianister af
första rangen. Men af dem, som tillhöra
andra rangen, torde han stå i allra
första ledet, hvilket ju ar vackert så för
en så ung man, som med tiden utan
tvif-vel skall höja sig upp au niveau med
Rubinstcin, Bulow, Pachmann, verldens
manliga pianospelande treväppling, eller
den qviuliga
Schumann—Monter—Essi-poflf. Den tekniska apparaten är hos hr
R. nära nog af första rang, om ock ej så
mjuk och ofelbar som t. ex. Pachmanns.
Den djupare uppfattningen al’ de klassiska
mästarne kommer väl med tiden,
äfven-som förtrogenheten med romantikens
heroer, hvilka hr R. ännu behandlar väl
manieradt. Webers »Perpetuum mobile»
och Chopins »Chant polonais» var det
som vid ifrågavarande konsert visade
pianistens talang i bästa dager, deremot
bleknade hans »Erlkönig» och Lisztspel
naturligt nog för minnet af Sophie Menter,
som för ieke så länge sedan dermed
bländat vår musikpublik. 11r R. biträddes
utom af en ung musikälskarinna, som med
mycket bebag föredrog flera graciösa
sånger, af Sveriges förnämste komiker, den
celebre Knut Almlöf, hvars stora
talang äfven utom scenen visste göra sig
gällande på ett sätt, som var fullt värdigt
denne stormästare i do glada
sånggudinnornas vcrld. Aucun.

Från Scenen och Konsertsalen.

Mar». Stora Teatern.

16. Mozarl: Vigarus bröllop — Ballett: »La

ventann».

17. Donizetti: Regementets dotter — Ballett

»La ventana».

19. Mozarl: Trollflöjten (Tamino: hr Max

Strandberg; Pamina, Nattens drottning:
fru Edling, frk. Strandberg; Sarastro: lir
Sellergren).

20. Donizetti: Leonora.

21. Kossini: 1 Vilhelm Tell (Jemmy, Mathilda,

Hedvig: frkn. Karlsohn, Ek, Wellander;
Tell, Arnold, Walter, Melchtal, Ruodi:
hrr Landquist, Selhnan, Sellergren,
Nygren, Bratbost.)

22. Adam: Konung för en dog (Nemea: frk.

Andersson).

23. Verdi: Trubaduren..

25,27. Auber: Vra LHucolo (Matheo: lir
Brö-derman) — Ballett: »Blomsterfesten i
(len-zano».

29. Boito: Mcfistofelcs (Melistofeles: hr Rosén).

30. Verdi: Den vilseförda (lir Ambrosis sista

gastupptr.) — Ballett: »Blomsterfesten».

Nya Teatern.

16,17,20,24,26. Strauss: Läderlappen.
18,19. Hallström: Aristoteles.

Södra Teatern.

17,30. v. Heland: Nattlampan.

Vasa-Teatern.

16,28,29,31. Andrån: »Vore jag karl!».
19,20,22,23,25—27,30. Offenbach:
Prinsessan af Trebizonde.

Vetenskapsakademien.

19. Kammarmusik-soaré (3:djc) af hrr Aulin,
Sjöberg, Carlson, Bergström.

SVENSK MUSIKTIDNING.

*______________________________________

Berns’ Salong.

20. Stockholms Allmänna Sangforenings
matiné till firande af dess 25-åriga
verksamhet.

27. Al fr. Reiscnauers afskedskonsert i foren,
med Tor Aulin m. fl.

Musik nyheterna från våra teatrar hafva
under slutet af förra månaden varit
ganska lorltiga. Stora teatern har endast med
»Wilhelm Tell» och »Trollflöjten» bjudit
på förut under året ieke gifna operor, dock
med den vanliga besättningen af
hufvud-rolcrna, undantagandes »Trollflöjten», der
hr Max Strandberg, som förut tillhört
lyriska scenen, hade sig anförtrodt
Ta-minos parti. Då vi den enda gången
operan gafs ej voro i tillfälle att höra
densamma, kunna vi ej yttra oss om dess
utförande. Hr Ambrosis gästspel slutade
den 30 dennes med hans uppträdande i
»Den vilseförda». På ballettens område
har något större lifaktighet inträdt, der
vår nye danske balletlmästare har
debuterat med uppförandet af Bournonvilles
»La Ventana» och Blomsterfesten i
Gen-zano (2:a afdeln.) samt Bajadérdans ur
balletten »Aditi» af hr Hanson sjelf. 1
de båda sistnämda har en dansk
ballerina fru Anna Tychsen uppträdt och
visat sig i besittning af ganska mycken
smidighet och högt uppdrifven färdighet
isynnerhet i konsten att röra sig på
tåspet-sarne. Af de öfriga teatrarne har endast
Vasateatern framfört en — likväl gammal
— nyhet: OITenbachs »Prinsessan af
Trebizonde». Södra teatern lär i denna
månad låta en annan förnäm dotter af
Offenbach och hans glada sångmö, nämligen
»Storhertiginnan af Gerlostein», presentera
sig pä scenen.

Den tredje kammarmusik-soarén af
hrr Aulin, Carlsson, Sjöberg och
Bergström egde rum d. 19 Mars, och med
denna afslutades dessa, nu mera hos oss
sällsynta, musiknöjen, för hvilka vi ej
kunna annat än vara tiliställarne
tacksamma på samma gång vi beklaga att så
gedigna musiktillställningar röna sä ringa
uppmuntran i ekonomiskt hänseende. Hvad
.bifallet beträffar, torde konsertgifvarne ej
känt sig besvikna; deras prestationer voro
ock deraf förtjenta. De saker som
utfördes å denna soaré, Beethovens
A-dur-qvartett op. 18 N:o 5 och Rubinsteins
qvartelt N:o 2 i C-moll, båda hörande till
dessa mästares tidigare skapelser och
karakteriserade af melodisk friskhet, höra till
de musikalster, som genom formens
klarhet och innehållets skönhet aldrig förfela
att slå an äfven pä den stora musikaliska
allmänheten. Samma egenskaper
framträdde ej synnerligen i Saint-Saens
sonat för violin och piano (ny), i hvilken
man hade nöjet få återhöra en värderad
pianist-musikälskarinna, af hvars fina
musikaliska föredrag allmänheten nu mera
sällan får njuta. Den svåra sonaten,
skrifven med komponistens kända esprit
och tekniska förmåga, saknade ej
intressanta pointer, men gjorde på det hela,
åtminstone efter detta första åhörande, ej
synnerligt djupt intryck. Utförandet var
på båda händer förtjenstfullt.

1 Berns’ salong har Stockholms
Allmänna sångförening lirat sitt
25-ars-jubi-leum med en matiné, hvilken ej
bereddes oss tillfälle att öfvervara.

Alfr. Reiscnauers »afskedsmatiné» i
samma lokal hade dillockat en ganska
talrik publik, som icke brast i
tacksam-hetsbetygelser mot den omtyckte
konstnären, hvilken helt säkert med denna
konsert ej sagt sitt farväl för alltid till
vår musikaliska publik. Herr Tor Aulins
anpart i matinén väckte mycket stort
intresse. Vi hafva aldrig hört honom
spela med så god disposition. Hans spel
utmärkte sig så väl af den utsöktaste
renhet i intonation som af en bravur ocb
känslofullhet som verkade ovilkorligt
gripande pä publiken och framkallade
ovanligt varma bifallsyltringar. De båda
artisterna inledde konserten med Griegs l:a
sonat för violin och piano, con amore
exequerad. Tor Aulins nummer utgjordes
för öfrigt af Fantasia appassionata af
Vieux-teraps, Barcarolle af Sauret och Ganzonetta
af Godard ; herr Reisenauer bjöd på förut
af honom gifna men gerna åter hörda
saker; programmet fyldes för öfrigt af
ett violoncellnummer, utfördi af
violoncellisten Bach i Meissnerska kapellet, samt
sång af en musikälskarinna.

Från in- och utlandet.

K. teaterdirektionen har nyligen
uppsagt samtliga de kontrakt, hvilka blifvit
afslutna mellan direktionen och de vid
Stora och Dramatiska teatrarne anstälda
personer, dock med undantag för
hof-kapellets medlemmar, så att samma
kontrakt med detta spelårs utgång upphöra
att vara gällande, detta på grund af »den
ovissa ställning, hvaruti frågan om nämde
teatrars framtid sig befinner».

En minnesvård öfver Ludvig Norman

aftäcktes d. 28 Mars — andra årsdagen
af hans död — å Nya kyrkogården, med
stor högtidlighet. Kring den grafkulle,
der den då äunu af ett täckelse höljda
vården reser sig, hade vid den utsatta
tiden, kl. 4 e. m., samlat sig en
men-niskoskara på säkerligen 1000 personer,
bland hvilka man såg, jemte anhöriga till
don berömde musikern, representanter för
musikaliska akademien och de k. teatrarne
samt för öfrigt musikvänner i stort antal.
Högtidligheten började dermed att en större
manskör, räknande bland sig flera af
huf-vudstadens yppersta sångare, under
hof-kapellmästar Nordqvists anförande sjöng
»Requiem». Derefter uppsteg musikaliska
akademiens sekreterare d:r Svedbom på
grafkullen invid och tolkade i ett kort
tal betydelsen af Normans verksamhet
samt angaf hvad som företrädesvis
karakteriserade honom som tonsättare. Efter
talets slut föll täekclset, och den vackra
vården blef synlig. Den består af ett
litet fyrkantigt kapell, inneslutande
Normans bröstbild i brons, med hans
anletsdrag särdeles väl träffade. Monumentet
är förfärdigadt af marmorerad
mosaikcement från Skånska ccmentbolagets fabrik

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1887/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free