Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från in- och utlandet.
Stora teatern gifvcr under första
da-garne af Maj månad »Muntra fruarna i
Windsor», »Faust», hvari fröken
Löwcn-adler gör sin debut såsom »Siebel» och
»Wilhelm Tell» med fröken Klemming
i Mathildas rol. Om torsdag itr första
Lucca-föreställningen, då den berömda
sångerskan gör sitt inträde på vår första scen
såsom Carmen. En repris af
»Kärleksdrycken» förberedes med hr Max
Strandberg i Ncmorinos parti.
Enligt en i våra dagliga tidningar
synlig uppgift skulle våra kgl. teatrar
specielt operan vara stadda i upplösningstillstånd
derigenom att, som det säges, hr Ödmann
och fröken Ek samt hr Forstén och fröken
Almati tänkt lernna scenen. Kommer kgl.
operan att stänga sina portar af brist
på det understöd, som borde kunna
förväntas af representanter för ett
civiliserade land och dess hufvudstad, så är det
naturligt att dess artister söka
verksamhet och utkomst på annat håll, då vår
lyriska konst blir vräkt ur sin »till
fäderneslandets sånggudinnor» helgade
bostad, men om, såsom man ännu vill hoppas,
behöfligt understöd för lyriska scenen
beviljas, anse vi föga troligt att åtminstone
de först nämda artisterna, som så länge
varit fästade vid vår operascen, och vid
den samma kunna påräkna en tryggad
verksamhet, skola utbyta densamma mot
engagement på annat håll. För öfrigt torde
väl ingen scen vara så beroende af en
eller ett par af sina konstnärer att dess
existens med deras frånträdande
äfventy-ras. En sådan favoritdyrkan får man väl
knappast påbörda vår musikaliska publik.
Nya Teatern som länge kämpat med
ekonomiska svårigheter har varit utsatt
för en kris som hotat dess bestånd, och
som haft till följd att kapellmästaren hr
Ilj. Meissner och ett par af dess
dramatiska förmågor lemnat densamma.
Emellertid har den qvar sina bästa
operettkrafter, frkn. Jonson och Sjöberg samt hrr
Castcgren och Stenfelt, samt har erhållit
dir. Fexer till kapellmästare och dir. Aug.
Warbcrg som gäst. Detta i förening med
de nu så billiga priserna samt förlusten
af konkurrenten vid Vasagatan — den
lilla teatern i Lundbergska huset som i
dessa dagar lär stänga sina portar — tör
väl hålla teatern uppe till säsongens slut.
Med nästa spelår äro fröken Sjöborg och
hr. Castegren engagerade vid Svenska
teatern i Helsingfors.
Nya teatern har med maj månads
ingång en ny operett på sin repertoar,
»Lands-vägsriddarne» (Der Vagabund) som i
Tyskland rönt stor framgång. Denna
komiska 3-akts-operett är komponerad af
Carl Zeller och texten är skrifven af M.
West och L. Held efter en idé af Souvestre.
De förnämsta rolerna och deras
innehaf-vare äro: Ivan, polismästare i Tiflis hr
Gardt, general Gregorowitz hr Aug.
War-berg, Alexis hr Stenfelt, Ossip hr
Castegren, Dadian hr Sjöberg, Maritza frk.
Jonson, Dyrsa frk. Sjöberg, grefvinnan
1’rascovia Zcbuloff fru Bergström.
—+—
Vasa teatarns sujetter hafva sedan hr
Berndt frånträdt direktörskapet och
skåde-spelartruppen blifvit upplöst, fått af
teaterns egare lokalen åt sig upplåten till
några föreställningar och har så ryckt
fram med ingenting mindre än
Rossi-nis »Barberaren i Sevilla». Fru
Högfelt-Åberg som Rosina och hr Bentzon-Gyllich I
som Figaro lyckades ganska bra i dessa
partier, af dem förut gifna å Kristiania
Tivoliteater. Hr Nordlunds vackra röst j
gjorde sig fördelaktigt gällande i
Almavi-vas parti och hr Hansens likaså i Bazils,
ehuru rutin och uppdrifven konst för ett
fullkomligt utförande af partierna saknades.
–-+–-
Musikföreningen gifver sin 14:de
konsert d. 3 Maj med biträde af fru Edling,
frökn. Karlsohn och Almati, hrr Lundqvist,
Strandberg och Lundvik samt hofkapellet
under anförande af hofkapellmäst.
Nord-qvist. Vid konserten uppföres Schumanns
ouverture till »Genoveva» och hans stora
sångverk »Paradiset och Perin» för soli
och blandad kör.
–-+–-
Filharmoniska Sällskapets konsert, vid
hvilken Brahms storslagna Requicm
kommer att utföras i sin helhet med biträde
af hofkapellet, eger rum den 10 Maj.
Solopartierna i detta utföras nu af fröken
Riego och herr Lcjdström. Å denna
konsert lär man få återhöra fröken
Bergen-son, som i dagarne återkommit från Paris,
och å konserten kommer att sjunga en
här förut ej hörd aria ur »Profeten».
Konserten inlede3 med Beethovens
körfantasi, op. 80, för piano (hr Rich.
Andersson), soli, kör och orkester.
Den Andersenska konserten, hvarom
vi förut talat, kommer icke att gifvas
förr än till hösten, emedan hofkapellet,
som skulle medverka vid utförandet af
herr Andersens nya symfoni, under
närmaste tiden icke har tillfälle dertill.
Fröken Clara Skytt, den danska
altsångerskan, som väckt sådan
uppmärksamhet å ett par konserter härstädes för
sin väldiga stämma, säges komma att
debutera å Kgl. operan som Fidés i
»Profeten».
En andelig matiné gifves i franska
kyrkan vid Humlegårdsgatan d. 8 Maj af
den finska sångerskan fröken Mechelin,
bosatt härslädes som Sånglärarinna. Hon
biträdes vid denna soaré af en
framstående elev, fröken Anna Paaske samt af
hrr Lindström och Kihlman.
Fröken Sigrid Arnoldson, vår unga
högt begåfvade sångerska, har på senaste
tiden gasterat i Moskva, der hon uppträdt
som Rosina i »Barberaren», Adalgisa i
»Norma», Zerlina i »Don Juan», Dinorah
och Lakmé i Delibes operor af samma
namn. I denna sista roll hade hon den
svära uppgiften att efterträda Van Zandt,
men icke dess mindre firade hon just här
sin största triumf och hyllades med
dyrbara presenter samt cu mängd
blombuketter. Den 13 dennes afrestc sångerskan
till Paris.
Gefle. Musiksällskapet »Kotikordia»
gaf här den 23 April en mycket besökt
konsert, troligen den sista för säsong n.
Programmet upptog mest körer och
orkesterstycken, de senare utförda af det
förstärkta N. T.-kapellet.
IIrr Tivadar Nachez, Iljalmar
Meissner och Carl Ilagman ha annonserat sig
komma att gifva en stor konsert härstädes.
Pacius’ nya opera »Loreley»
nppfbr-des för första gången d. 28 April å
Alc-xanderteatern i Helsingfors. I titelrollen
(Leonore) uppträdde fru Engdahl på ett
gripande, varmt och ädelt sätt. Efter
sista akten skedde stormande ovationer
för maestron, som var synlig i
avantsce-nen. »Vårt land» uppspclades, hela
publiken instämde och entusiasmen, som
äf-ven yttrade sig i hurrarop, var allmän.
Operan är storslagen och intressant, med
en musik som berömmes i alla tidningar
på platsen. Utom fru Engdahl innehades
solopartierna af följande personer:
Pfalz-grefven Otto: hr Scheitweier, enkom
för-skrifven från Tyskland för utförandet af
denna roll; grefvinnan Bertha af Stahlcck:
frök. Math. Lagermarck; Hubert:
Leo-nores far, färjkarl: hr A. Ojanperä. De
mindre rollerna utfördes af amatörer, och
kören, bestående af musikvänner och
studenter, utgjordes af nära 100 personer.
Musiken har inöfvats och dirigerades af
universitetsmusikläraren hr B. Faltio, som
till slut lyckades öfvervinna komponistens
motvillighet att offentligen uppföra operan.
»Piano-orkester-elektro-moteur» är ett
instrument, uppfunnet af hr J. B.
Schal-kenbach, som man nu under ett par veckor
kan få höra å Victoriateatcrn i Tivoli.
Instrumentet, som illusoriskt härmar en hel
orkester, utgöres af ett orgelharmonium
med två större klaviaturer, en mindre för
militärorkester samt försedt med elektrisk
mekanik, hvars snabba verkningssätt
möjliggör hittills på orgelinstrumentet
oerhörda staccati och löpningar och stående
i förbindelse med öfver ett dussin å olika
platser i salongen uppsatta elektriska
instrument, allt tillsammans åstadkommande
musikaliska effekter, livilka man icke skulle
kunna tro vara möjligt att frambringa for
en enda exekutör.
Paris. Lamoreaux s
»Lohengrin»-förc-ställningar å Eden-teatcrn äro nu af
regeringen tills vidare förbjudna af fruktan
för tysk fiendtliga demonstrationer, livilka
med anledning af »Pagny affären», eller
den franske spionen poliskommissarien
Schnäbeles häktande af tyskarne, mer än
förut kunnat befaras. Lamoreaux, som
redan lär ha uppoffrat mer än 200,000
fres för operans uppförande, lär ha
fordrat ersättning af staten med anledning
af nämda förbud. Äfven frän pressens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
