Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fortepianot! Detta instrument i
omedelbar närhet brukar vara ett gissel för
mu-sikkomponister i allmänhet oeh för
tea-terkomponister i synnerhet. Jag liar känt
mången af dessa olyckliga, som rent af
sammanvuxit med fortepianot. Den
förträfflige gossen Bellini t. ex., oeh vidare
min stackars Meyerbeer, som säkert
Udbragte tre fjerdedelar af sitt lif vid
pianot. Oeh likväl hade ju han idéer i
massa, hvilka kommo af sig sjelfva. Men
detta var hos honom en gammal vana,
och han hade ju börjat med alt visa sin
virtuositet på pianot. Han misstrodde
ständigt sina inspirationer innan lian
lusen gånger manipulerat dem på
tangenterna oeli på delta vis erhållit ett
respass i tillbörlig form. Detta har likväl
ieke hindrat honom all fullborda stora
arbeten, men Gud vet till hvilket pris.
— Må de illasinnade, som tro sig vela
allt. säga derom livad dem lyster.
Meyerbeer oeh jag voro myeket goda vänner.
Det var en molnfri oeh ömsesidig
till-gifvenhet, så när som beträffande pianot,
som jag alltid grälade på honom för
sedan första dagen då vi lärde känna
hvarandra i Venedig. ’Hvad skall jag göra’,
sade han till mig; ’jag behöfver något
som eggar mig — pianot kittlar mig.’
Jag lyckades aldrig alt göra honom
begripligt att han hade nog geni för att
umbära en sådan der kittling. Det var
som att tala vid väggen. Hos Pleyel
hade lian låtit göra sig ett horizontalt
piano af litet format med några få
oktaver, oeh när han var på resor, så förde
lian det alltid med sig. Så släpade min
arme vän hela lifvet igenom ett verkligt
tortyrinstrument med sig, och så närde
lian omedvetet, inom sig denna anda af
misstro till sina egna arbeten. Jag
säger, oeli jag upprepar det: akta er för
pianot. Att komponera med detta
instrument är en lika tidsödande som tröttande
sak oeli ej mindre farlig såsom
enerverande.»
Musiken.
pRM är något mystiskt, något beslöjadt,
något hemlighetsfullt med musiken
likasåväl - som med religionen. Det är
endast de invigde, som kunna granska
dess hemligheter och göra klart för sig
dess lifsprincip, och doek kunna alla oeli
en hvar njuta af det goda, den bjuder
jnenniskorna — alla ulan hänsyn till stånd,
nationalitet, uppfostran, j«, till och med
utan hänsyn till dygd och goda seder.
Liksom religionen öppnar musiken ögat
för det goda i lifvet, utan att gifva någon
förklaring öfver huruledes eller hvarför den
gör det, och den har makt att förädla
oeh röra, till oeh med om den icke blir
förstådd. Den låter oss höra en röst
från andeverlden, utan alt den säger oss,
hvarifrån rösten kommer, eller hvart den
går. Den förmår i ett nu att styrka dem,
som hvarken liafva tro, kärlek eller hopp
— det är, som blefvo de uppfylda af en
gudomlig kraft. All annan konst kräfver
en ingifvelse från vår sida, fordrar en
ansträngning af våra tankar, ständigt
arbete, tålamod oeh uthållighet. Men
musiken är som religionen. Utan alt
uppställa några fordringar, bringar den hvarje
hjerta, i hvilket den slår bo, mottaglighet
för allt godt — och detta till oeh med
om detta hjerta aldrig sä litet förtjenar
denna gåfva.
Gud skapade menniskan, som ett
väsen med fri vilja oeh gaf henne plats
i den verld, han hade fullbordat, men
han såg, att menniskan skulle blifva
alltför olycklig, om hon öfverlemnades till
sig sjelf och genom egen lijelp skulle lära
alt förslå sitt stora mål oeh känna oeli
nå fram till det. Dcrför tog han en del
af menniskans själ oeh gömde bos sig
sjelf; den delen skulle då komma till
lijelp, när han ansåg, all det kunde vara
till gagn. Den skulle tid efter annan
bringa menniskan budskap från idéens
rike. Han ville, att bos menniskan skulle
finnas något, som kunde verka oberoende
af hennes vilja, något, som kunde vara en
själslik skatt för henne, något som kunde
stödja henne, ulan att hon behöfde sätta
sin fria vilja i rörelse derför. Tack vare
denna Guds nåd gästas menniskan af
makter, som hon icke känner och som
verka på henne, utan att hon sjelf har
någon del i denna verkan. Dessa gäster
komma gerna helt oväntade, hastigt som
blixten oeh oanmälda slå de sig ner i
vår själ, de uppfylla den med värme oeh
med strålande ljus oeh med frisk luft; af
egen maktfullkomlighet låta de henne
tumla sig i äfventyrens verld och visa
henne helt oeh hållet oanade horizonter.
Och allt sker utan att menniskan vet
något om det eller har minsta del deri, det
sker så blidt och stilla, att själen icke
har minsta aning om, att der föregår en
kamp och dock med sådan kraft, att allt
motstånd skulle vara förgäfves.
Bland de gäster, som Gud således i
sin nåd sänder oss, och som mer eller
mindre inverka pä alla menniskor, äro
religionen, kärleken och musiken de tre
mägtigaste. Evigt lycklig den, som har
fått besök af dessa tre andens makter
under sin vandring här på jorden, låt
också vandringen vara uppfvld af
bekymmer! Men olycksaligt olycklig den, som
aldrig lär känna någon af dem. Han
har endast en fjerde gäst att sätta sin
ht till, men den gästen sviker helt visst
aldrig, oeh den är liksom de tre andra
en god tröstens engel; den ser allvarlig,
mild och sorgsen ut — man kallar den
döden.
Ni kan fatta, alt det är långt frän
att jag — något som ni kanske gör —
betraktar musiken som ett verk af
djef-vulens snille; tvärtom ser jag i den en
af de gåfvor, som den nåderike guden
oombedd och helt oförtjent sänder oss,
som en ersättning för den glädje lifvet
beröfvar oss, oeh de sorger, det bringar
oss, oeh som en lijelp ät vår svaga vilja
i dess kamp att vinna lifvets seger.
Emile Montégen.
Från in- och utlandet.
Kgl. Stora teatern börjar sin säsong
Söndagen d. 18 dennes, med »Carmen».
Till dess anses den nu anlända jern ridån,
pä hvars hopsättning nu flitigt arbetas,
kunna vara färdig till begagnande. ’ Bland
saker som komma att. upptagas under nu
ingående spelår nämner Post-Tidn. utom
de af oss förut nämnda: »Trollflöjten», —
som gifves med fru Östberg som Nattens
drottning, Tamino och Sarastro hrr
Strandberg och Kimblad —- »Friskytten»,
».Judinnan», »Muntra fruarna», »Afrikanskan»,
»Alphyddan», »Martha», »Wilhelm Tell»,
»Hvita frun», »Profeten»,
»Vattendragaren», »Aida», »Don Juan»,»Faust» m. fl.
I stället för »Blixten» af Halévy, hvilken
opera varit på förslag att uppsättas, lär
direktionen liafva bestämt sig för samme
komponists »Andorradalen» (komp. 1848,
13 år senare än don förstnämnda),
hvar-jninte Lortzings »Tjufskyttcn», hvilken
komiska operett ej gifvits sedan 1850, är
upptagen på repertoaren.
Innan Dramatiska teatern hinner blifva
färdig till begagnande komma de dramatiska
föreställningarna att ega rum på Stora
teatern till lägre pris än för do lyriska.
Äfven de förhöjda och förköpsprisen äro
i proportion nedsatta. Do billiga prisen
komma äfven att gälla vid uppförande
af sådana större skådespel, som förut
gifvits å Stora teatern, så att entrén nu
blir billigare äfven till sådana verk som
»Det var en gång»,
»Midsommarnatt,sdröm-men», »Vcrmländingarne» m. fl.
Nya teatern med dess attiralj kommer
troligen att uthyras till ett
associations-sällskap. För att sätta en sådan plan
i verket har valts on komité, hvars
medlemmar utgöras af hrr Aug. Falck, Aug.
Varbcrg, Axel Collin, Gust. Banft och
Emil Ljungquist.
Vasateatern har under sommaren
undergått flere förändringar till
åstadkommande af bättre utrymme m. m.
Scenen har blifvit sänkt, nya elektriska
ledningar inledts, korridorerna gjorts
rymligare, jernridå anbringats etc. Truppen
vid denna teater, hvars direktion vi förr
nämnt, utgöres af fruar Anna Carlbeek,
Sofi Paulsson, Maria Cederborg, Math.
Bergström och A. Kihlström; frökn. Selma
Jonson, Eva Svensson, Sigrid Key, Julia
Magnusson, Ursila Bohlin, Thea Groms,
Hildur Morath, Hedv. Prain, Ellen Chave,
F. Johansson, E. Sagor och A. Sahlström
samt af hrr K. Paulsson, J. Lindhagen,
O. Eliasson, L. Larsson, Hj. Hirsch, C.
J. Hagman, N. Clemcntson, O. Johansson,
Hj. Söderlund, J. V. Blomster, E.
Hell-man, C. A. Liljcfeldt oeh L. Baner.
Regissörer äro för talpjeser hr D.
Fallström (äfven teaterns literatör och
sekreterare), för sångpjeser hr R.
Lindberg, kapellmästare hr E. Stanék.
Säsongen öppnas d. 3 Okt. med
operetten »Aniors gengångare» af Varney.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
