Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 Gata. Sc. It Mörkt rum. Sc. 13
Kyrkogård; i midten af densamma Don
Pielros staty till häst med cn transparent
inskrift. Se. 14 Donna Annas rum. Se.
15 Matsal lios Don Juan, hvarest Don
Pietros ande uppenbarar sig. Se. 18 Pä
tecken af anden förvandlar sig hela
teatern till en förfärlig furiesal; nederst cn
glödande afgrundshåla. Från alla sidor komma
djur och furier, som förfölja Don Juan.
Slutligen gripa de honom och kasta
honom under gräsliga blixtar och dundrande
åska ned i hålan.»
1 Laibach gafs operan första gången
1815 och kallades »Don Juans
äfven-tyr i Spanien eller
stengästkala-set. Ett underhållande komiskt sångspel
i tre akter från Molinars spanska original
af Heinrich Spiess med cn dertill hörande
furiedans.» Personförteckningen upptager,
utom den vanliga, äfven fyra namngifna
bondqvinnor samt namnen på en eremit,
en köpman och en rättstjenare. Framför
biljettprisen uppgifver affischen följande
lustiga innehåll af pjesen: »Don Juan, en
spansk äfventyrare, öfverger sin käresta
och förföljes derför af don Pietro, han
kämpar med denne och mördar honom.
Han flyr och råkar komma in på ett
värdshus, der man just håller bröllop,
förälskar sig i bruden och bortför henne.
Bönderna förfölja honom och han förirrar
sig i en skog, der han träffar på en
eremit, dödar honom och tager på sig
hans kläder. Han skyndar vidare och
kommer in på en kyrkogård, der den af
honom mördade Pietro är uppstäld som
staty. Don Juan befaller sin betjent alt
inbjuda denne till aftonmåltid och då
betjenten efter åtskilliga komiska uppträden
vägrar att göra detta, så gör han det sjelf;
anden lofvar komma och infinner sig vid
midnallen hos Don Juan samt uppfordrar
honom att upphöra med sitt lastbara lif.
Plötsligen framträda afgrundsandar, gripa
Don Juan och slunga honom ned i den
öppnade afgrundshålan. Furiedans. Slut.»
1 Leipzig gals »Don Juan» redan d.
15 Juni 1788 till en del med samma
konstnärer som sjungit vid första
uppförandet i Prag. Teateraffischen vid denna
första föreställning här hade
hufvudsak-ligen följande lydelse:
»Med nådigaste tillstånd
kommer i dag, Söndagen d. 15 Junii 1788,
att genom det Guardasoniska sällskapet af
italienska operavirtuoser
på teatern vid Bannstädler-Porlen
uppföras:
II Dissoluto Punito
osia
11 D. Giovanni
Den bestraffade vällustingen
eller
D. Jean.
Ett stort sångspel med körer, rnanga
dekorationer och dubbel orkester
i två Akter.
Poesien är af Abbe Da Pontc och
musiken har den berömde kapellmästaren
herr Mozart uttryckligen dertill
komponerat.»
Härefter följer den vanliga
personförteckningen. Don Juan spelades af en herr
Kosta; af Pragpersonalen (sc Sv.
Musik-tidn. N:o 14) återfinna vi nr.lle Miceli
(Elvira), herr Ponziani (Leporello) och herr
Lolli (guvernören). Guvernörens och
Ma-zettos partier sjöngos af samma
konstnär. Libretton, endast på italienska
språket, fans att köpa vid ingången t ill
teatern.
I Miinchcn möttes »Don Juan» först
af ett »förbud för alltid», emedan
censuren betecknade operan såsom
»förargelseväckande». På särskild befallning blef dock
uppförandet allernädigast tillätet 1791.
En teatertidning från den tiden berättar
om intrycket af operan att »musiken
behagade utomordentligt, men texten fann
man osmaklig».
1 l’etcrburg gafs »Don Juan» först
1825 och tillkännagafs sålunda: »I dag
Lördagen d. 2 Maj 1825 kommer H.
Kejser). Majestäts tyska skådespelare att
uppföra »Don Juan eller Stengästen», stor
opera i 2 akter etc. En annan afllsch
har man på ryska språket från 1828 och
en tredje på tyska, ryska och franska af
d. 13 Dec. 1843; på denna nämnas
såsom medverkande Tamburini (Don
Juan), Rubin i (Don Octavio), M:me
Ta-dini (Elvira) och M:me Viardot-Garcia
(Zerlina), cn rolbesätlning som söker sin
like.
1 Riga synas teaterdirektörererna ha
skänkt synnerlig uppmärksamhet åt
balletten. 1 en affisch från 1820 heter det:
»Under bondbröllopet i l:a akten
kommer Mad. Kunst att dansa ett solo. Ett
stort eldsprutande berg, i hvilket Don Juan
nedstörtas af furierna, är särskildt
upp-gjordt för denna opera.» År 1824 heter
det: »Utom de i operan förekommande
Pas de deux, Pas de trois och
ensembles uppföres till slut för första
gängen: En stor furieballett. Dekorationen
föreställer det inre af furiernas håla. Det
hela slutar med stort eldregn.»
1 Stockholm annonserades första
uppförandet af »Don Juan» i den samma dag
utgifna Stockholms-Posten på följande sätt: I
»På kgl. Stora Teatern uppföres i dag
Måndag den C Dec. för första gången:
»Don Juan», skådespel i 2 akter med sång,
musiken af Mozart. Spektaklet börjar
kl. half 7 och slutar omkr. klockan tre
qvart till 10.» — Någon teaterrecension
förekom här ej den tiden, efter hvad vi
kunna linna. Åtminstone ha vi förgäfves
sökt i de stockholmstidningar, som
ut-gäfvos strax före och efter operans första
uppförande, någon anmälan af operan eller
något bedömande af musiken och
utförandet. För jemförelsens skull införa vi här
affischen öfver jubileum-föreställningen.
Den lydde sålunda, med uteslutande af
personalen, som ä ett annat ställe i detta
nummer uppräknas:
Stora Teatern.
Med anledning af hundrade årsdagen af
operan »Don Juans» första uppförande
(i Prag deu 29 Oktober 1787):
Tablå.
För 274 :e gången
Don Juan,
opera i 4 akter (2:dra och 4:de akterna
i tablåer) af Lorenzo da Ponte. Musiken
af W. A. Mozart.
Klockspel.
’fjfyska kyrkans nya klockspel består af
36 klockor, som bilda tre oktaver
(hel-och halftoncr). Redan haruti lic.delta
öfvcrlägsct det gamla, år 1644 fullbordade
och vid tornets brand förstörda spelet,
som omfattade endast 28 klockor. Men
det nya spelet skall derjemto ha andra
egenskaper, som ställa det icke endast
långt framför dess föregångare på platsen,
utan äfven framför de allra flesta bland
dess nutida gelikar. De 36 klockorna,
som utgöra det egentliga spelet, äro
bc-räkuade att harmoniera med kyrkans fyra
stora, i en moll-treklang stämda
kyrkklockor. Man kan föreställa sig hvilken
mäktig verkan det skall göra, då dessa
jättar komma att medelst mekaniken
(hammare m. m.) sättas i förbindelse och
medverka med spelets klockor, af hvilka den
gröfsta dock väger 1,134 kilogram eller
ungefär 26V3 centner.
Tullen för dem alla hade uppgått till
mer än 2,000 kr., således ändå icke på
långt när så mycket som tullen för dc
fyra ringklockorna, hvilken utgjorde
omkring 7,000 kr.
Det .gamla spelet hade manual- och
pcdalklaviatur. Det trakterades sedan
många år tillbaka af cn inom Stockholm
mycket känd personlighet, »tyske
klockaren», hr F. Schultc.
Det nya spelet har visserligen äfven
manual- och pedalklaviaturcr, men dessa
behöfva användas endast för extranummer
eller vid utomordentliga tillfällen, ty i
livardagslag blir verket sjclfspelande. Det
har en stående spollista af ungefär ett
trettiotal stycken, bland anuat koraler,
svenska och tyska fosterländska eller
folkmelodier o. s. v.
När mekaniken i sin helhet anländer
och verket kommer att uppsättas, är oss
ännu icke bekant. Invigningen af
klockspelet kommer dock troligen att ske
innan denna månads slut.
I sammanhang med ofvanståcude notis
om Tyska kyrkans klockspel torde
följande klockspclshistorik hufvu sitt intresse:
Klockspel finner man i Holland och
Belgien mycket ofta, men i Tyskland
der-emot ha de hittills vunnit föga insteg.
Tyskland har nämligen endast 8 sådana
att uppvisa, under det man i
Nederländerna räknar 115 och i Belgien 97. Det
största tyska klockspel, bestående af 40
klockor, som tillsammans väga31,103kgrm,
har ej längesedan blifvit färdigt vid
Gros-seska klockgjuterict i Dresden, som sedan
1 879 inncliafves af ingeniör Ebert, och var
bestämdt för S:t Petri-kyrkan i Hamburg.
Det första klockspelet, som bestod af
endast några få klockor och hade en
ytterst primitiv mekanism, började spela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
