Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
N:o 3.
lledaktör och utgifvare: FRANS J. HUSS.
Expedition: Hötorget 0, 1 tr. upp öfv. gård.
Pris: Helt år 5 kr., Lösn:r 25 öre.
Bilagan säljes särskildt.
Ars.
Hektor Berlioz.
»dBnsam stod han — en koloss med
få vänner och inga direkta
efterföljare; en ntpreglad individualitet,
ori-ginel, viildig, bizarr, hvars inflytande
gjorde sig gällande och kommer alltid
att göra det vidt och bredt, till godt
och till ondt. Hans åsigter om
musiken äro praktiskt, om ej teoretiskt
följda af alla framstående komponister
och exekutörer efter Beethoven.» —
Med denna träffande karakteristik
inleder Edw. Danoreuther Berlioz’
biografi i Groves stora Dictionary.
Ensam och oförstådd stod han länge, och
det var med ett visst
medlidsamt löje man ryckte
på axlarna, då det talades
om honom såsom den
bizarre programmusikshjel-ton par préférence. I det
bizarra har han emellertid
icke saknat sina
efterföljare, men mycket af det,
som i hans verk stämplats
såsom sådant, har för en
tid, som utvecklats till
förmåga att rätt fatta honoin,
förvandlats till
beundransvärda snilledrag, och hvad
hans programmusik
beträffar, åt hvilken den
»absoluta musikens» försvarare
rynka på näsan, så har
han haft många
föregångare — sjelfve Beethoven
icke undantagen — och
många efterföljare, som
dock saknat hans snille.
Programmusiken i och för
sig kan dessutom ej anses
för en alldeles oberättigad
konstform, helst då
densamma som hos Berlioz
icke är blott ett aggregat
af löst sammanhängande
realistiska teckningar,utan
framträder som en
klassiskt planlagd, organisk
byggnad, om än som t. ex. i den här
nyss gifna »fantastiska symfonien», med
de djerfvaste former och arkitektoniska
prydnader.
Ur teknisk synpunkt är Berlioz’
talang fenomenal. I de gigantiska
proportionerna, den storartade stilen har
han ej blifvit öfverträffad.
Originaliteten och den outtömliga rikedomen i
hans rhytmer och den
förvånansväc-kande fullkomligheten i hans
instrumentation måste bekännas äfven af hans
värsta motståndare. I fråga om
instrumentationens teknik har han nått
samma absoluta mästerskap som Paganini
på violinen och Liszt på pianot. Ingen
har före honom sä genomskådat och
framhållit hvarje särskildt instruments
individualitet, dess resurser och förmåga;
också är han oöfverträfflig i den
or-kestrala färgläggningen, i
kombinerandet af de särskilda instrumenten
med hvarandra eller i särskilda
grupper af instrumenter sinsemellan,
hvari-genom han åstadkommer lika nya och
ovanliga som högst verksamma och
uttrycksfulla effekter.
Berlioz’ bjert framträdande
originalitet såsom musiker hvilar på en
kroppslig och andelig organisation, vida skild
ifrån och i vissa afseenden högre än
andra stora mästares. Så framträder
hos honom det mest eldiga
och nervösa temperament,
en lysande
inbillnings-kraft, oupphörligt verksam
och stundom drifvande
honom hän mot gränsen till
det oförnuftiga; det mest
tina och känsliga öra och
det skarpaste förstånd i
förening med den mest
fr sta vilja, som
uppenbarade sig i raska och
vågsamma företag, i en
ovanlig seghet att fullfölja en
uppgjord plan och i en
outtröttlig ihärdighet.
Berlioz föddes i södra
Frankrike, i La Göte
Saint-André, en liter, stad nära
Grenoble, den 11 Dec.
1803. Hans far, en
ansedd läkare, önskade att
han skulle egna sig åt
samma lefnadskall.
Hector erhöll en sorgfällig
uppfostran och från sitt
äfven
undervisning i musik, detta dock
endast som en ingrediens
i allmänbildningen. Trots
sin motvilja för
medicinska vägen begaf han sig
1S22 till Paris, der han
under två hela år stu-
Musikblblgn följer med ett af de nästkommande numren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>