- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 8 (1888) /
22

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Scenen och Konsertsalen.

Stora Teatern, .lan. 15, 17, 10, 21. 23,

25, 20. H a I ls t rii in : Per Svinaherde- —

I 6, 20, 22, 24. B c 11 i ii i: Nortna ( fru Östberg)
d. 16du 100:de ggn. — 18. Tredje
Sgmfoni-konserten: (Berlinx: Syinphonic
phanta-slitpie; Haydn: Adagio, Beetlioven:
Loo-nnra-nuvert. N:o 3). — 27, 31. Wagn it:
Lohengrin Lohengrin: hr K. Brun,
l.stagiist-lipptr. 2,/i; Elsa, Ortrud, Telramund,
Härroparen: frkn. Klciumiug, Alinati, hrr
Lund-qvist. Grafström). —28. I. Molin 1: Målaren
aeh Modellerna (Emilie: frk. Karlsdhn;
Stål-sporre, Cerherin, Pelle Jonson Kryeka: hrr
Sellman, Janson, Dahlgren; Bryngel: hr
Sand-stedt. — 2. Balett: Blomsterfesten i Genzano;

3. Adam: Niirnherger dockan. (Bertha,
Cornelius, Donat han, Miller: Frk. Karlsohn, hrr
Janson, Dahlgren, Ohlsson. — 30.
Vermlän-dingarne.

Nya Teatern. 17, 18, 10, 23. Ilen svaga
sidan, vaudeville i 1 akt. — 21. Regina von
Kmmeritz.

Södra Teatern. 15—24, 26, 27, 20. Jon
Blund. — 15, 22 (kl. 7), 25. Den nya
garnisonen, vaudev. 1 akt, musik arr. af J. F.
Benvald. — 28. Hcrvé: Lilla Helgonet.—
30, 31 .Hervé: l.dia Sophie(Sophie: fruCysch).

Vasa-Teatern. 15, 10. Dellin ger: Don
I Cesar.

Berns Salong. 15. Matiné af fru Olupha
Uouenville och frök. Clara Skytt (se föregående
nummer.)

Adolf Fredriks kyrka. 26. Konsert af hr
Helmer Strömberg. Rossini: Stabat Mater.
Bitr. frkn. Ek, Almati; hrr Lindblad,
Rundberg, kgl. teaterns kör.

I utbyte mot hr Odrnaun har vår
operascen erhållit en dansk Lohengrin
i herr F. Brun, som för närvarande i
uppträder som gäst i denna
Wagner-opera oclt äfven lär komma att låta
höra sig som Don José i »Carmen».
Hr Brun är oss icke alldeles obekant,
enär han 1883 i November lät höra
sig här på konserter tillsammans med
herr Brogi, hvars elev han lär vara.
Om danskarne klaga öfver, att herr
Odmann sjunger på svenska, ha vi icke
mindre skäl att göra anmärkning mot
hr B:s språk på vår operascen, ty det
danska språket mod sina
skorrnings-och liväsljud (lika det engelska th)
förefaller våra öron allt annat än
välljudande. Också röra de anmärkningar,
som kunna göras mot hr Bruns sång,
hufvudsakligen det mindre sångbara
språket. Hr Brun synes oss för öfrigt
vara den bäste Lohengrin, som vi egt
på vår scen i afseende på totalbilden
af den ädle graalsriddaren. Med en
ståtlig figur, ett värdigt sätt att föra
sig samt både kraft och värme i sitt
spel förenar han såsom sångare en
vacker manlig, ehuru icke fullt jemn
och kraftig stämma, som, ehuru ej
skolad till fullkomlighet, likväl både hvad
intonation och uttryck beträffar, gör ett
mycket godt intryck. Åt herr
Lund-qvists och fröken Almatis framställning
af det olyckliga paret Telramund ha vi
förut lemnat vårt erkännande ; fröken
Klemmings behagliga Elsa utvecklade
i sitt spel mot herr B. meia känsla
och dramatiskt lif än vid sitt förra
uppträdande i rolen. Operan giVk med
få undantag jemnt och säkert under
kapellm. Nordqvists ledning.

Den för samma scen nya operetten
»God natt, herr Pantalon af Grisar,
förut gifven (1883) på Nya teatern,
blef den 28 Jan., då densamma första
gången skulle gå öfver scenen, instäld
på grund af sjukdomsfall. Jemte
Mé-lmls gamla, ännu roande operett, till
texten mycket påminnande om
»Bar-beraren , gafs i stället Adams qvicka
och liiliga Nurnbergerdockan samt
balletten »Blomsterfesten». Såvida icke
personalhinder möta, skulle säkerligen
sådana ballett,föreställningar som t. ex.
balletten ur »Karpathernas ros eller
2:dra akten i »Philemon och Baucis»
leinna publiken ännu bättre behållning
i musikaliskt hänseende än den bnllett,
som nu inflickats mellan operetterna.

Konsertsäsongen har ännu ej tagit
sin början på allvar. Den nya
Lnnd-bergska konsertlokalen (i f. d. Enkhuset)
lär komma att invigas med en större
instrumental- och vokalkonsert, vid
hvilken fröken Ek bland andra kommer
att biträda. I Adolf Fredriks kyrka
har Rossinis populära »Stabat Mater»
utförts å en af herr Helmer Strömberg
gifven konsert. Dä fröken Kleunning,
som skulle biträda i sopran partiet, fått
förhinder, hade fröken Ek i hast
in-trädt i hennes ställe. Denna
förändring torde ha varit orsaken till
uteslutandet af duetten »Quis est homo».
Då ackoinpagnementet bestod af orgel
och piano, var konserten naturligtvis
af mera anspråkslös natur. Med
bortseende af en och annan ojemnhet gick
det hela väl, äfven den svåra å
capella-qvartetten »Quando corpus .
Konsert-gifvaren hade att fägna sig åt en
mycket talrik publik.

Stephen Heller.

Från Paris har nyligen den
underrättelsen spridit sig att, Stephen Heller,
den bekante komponisten, derstädes
af-lidit den 14 Januari. Då Sv.
Musiktidning N:o 11 förlidit år meddelade
en utförligare biografi öfver honom
jemte hans porträtt vilja vi nu endast
i korthet här erinra om den genom
sina pianokoinpositionerså allmänt kände
och värderade tonkonstnärens lefnad
och verk.

Stephen Heller föddes i Pest d. 15
Maj 1814 och den musikaliskt
begåf-tade gossen sändes af fadern 1824 till
Wien att studera för Anton Halm.
Redan 1827 kunde han låta höra sig
der offentligt och 1829 företog fadern
med honom en konstresa genom
Tyskland. Fadern, som strängt öfvervakade
sonens studier tillät honom dock ej att
öfva och spela annat än ytliga
konsert-stycken. Genom öfveransträngning
insjuknade den unge Heller i Augsburg,
der han erhöll god omvårdnad och
sedan undslapp faderns uppsigt och tvång.

Heller ankom 1838 till Paris och vann
der mycket anseende som
konsertspelare och pianolärare. I Paris
stannade han sedan för alltid, (med undantag
af en vistelse i London efter
februarirevolutionen 1848) ehuru han der
stundom led verklig nöd, då hans
kompositioner, som cj af fransmännen blefvo
förstådda, gåfvo honom ringa inkomst.
Så småningom blefvo hans pianosaker
mera kända, och omtyckta, så att hans
ekonomiska ställning förbättrades, men
att hans ålderdom icke var
bekymmer-fri kan man finna deraf, att för några
år sedan lians vänner måste föranstalta
en penningeinsamling för att
understödja den gamle blinde konstnären.

Hellers kompositioner, nästan alla
för piano, uppgå till ett antal af 160
och intaga i pianoliteraturen en egen
ställning. H. har aldrig skattat åt
publikens smak eller skrifvit för att rikta
förläggare med gångbara artiklar. Dessa
hundratals småstycken, som man eger
af honom, äro lika mänga dikter af
poesi; allt är hos honom gratie och
elegans; hans ideer äro orginela och
karakteristiska och en enkel skönhet
strålar i hans melodier, som utmärka
sig för rhytmisk liffulhet och harmonisk
klarhet. Heller är förnämligast
minia-turmålare, men en mästare såsom sådan.
Derom vittna lians Kinderscenen (op.
124), Preludierna (op. 81 och 117) och de
täcka »Preludes å M:lle Lili» (op. 119), *
hans 80 bekanta Etuder (op. 16, 45,
40, 47) och »Notenbuch fiir Klein und
Gross» m. m. För öfrigt äro af hans
pianokompositioner mest kända: »Im

Wahl» (op. 86 och 128),
»Bluinen-Frucht- uud Dornenstu eke (»Nuits
blanches», op. 82)», Wanderst.unden
(»Promenades d’un solitarie», op. 78,
80, 89). Dessutom eger man af Heller
fyra sonater, fem sonatiner för piano,
Scherzi, Kapricer, Nocturnes, Ballader,
Ländier, Walser, Mazurker etc. Med
säkerhet skall Hellers
pianokompositioner länge öfverlefva honom och bättre
saker kan man svårligen sätta i handen
på vår musikaliska ungdom, om det
gäller att hos dem utbilda en god
smak och bereda de unga ou ädel
musikalisk njutning.

Erards pianofabrik i Paris

biel i början af året lågornas rof och
telegrammet som omtalade denna
olyckshändelse, uppgaf att 1,500 instrument
dervid gått förlorade. Enligt senare
underrättelser inskränkte sig de
uppbrunna instrumenten till 4 pianinos,
hvarjemte åtskilligt af redskapen gick
förloradt.

Det nedbrunna etablissementets
uppkomst och historia torde vara af nog
allmänt intresse att här förtjena
antecknas.

* En af dem var intagen i Sv.
Musiktidnings bilaga N:o 2 for förra året.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1888/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free