Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
psalmdiktaren och sångdiktaren Geijer
— livad han verkat särskildt på den
svenska litteraturens område iir för
väl kändt och för omfattande att här
behöfva eller kunna framställas. Denna
hans verksamhet kan här endast
antydas för att framhålla Geijers storhet i
en mångsidigare lielysning.
––<&–-
Geijersfesterna i Upsala
den 30 Oktober.
Geijerstoden aftäcktes nämnda dag
under stora högtidligheter i Upsala.
Studentkåren samlades kl. 12 i
Odins-lund, derifrån den med fanor och
standar tågade till universitetsplatsen och
uppstälde sig i en halfcirkel omkring
stoden, som var kransad med späda
granplantor.
På en estrad, som uppförts framför
stoden, var plats beredd för Geijers
slägtingar m. fl. Här såg man E. G.
Geijers son, öfverstelöjtnanten Gustaf
Geijer med fru, hans måg,
landsliöf-dingen grefve A. L. Hamilton, hans
barnbarn grefve Hugo Hamilton med
grefvinna, Grefve Knut Hamilton samt
grefvinnan Eva von Krusenstjerna, född
Hamilton, och hennes man kapten E.
von Krusenstjerna, fru Anna Geete,
född Hamilton, äfvensoin några
medlemmar af kanslirådet Dahlgrens familj
— kanslirådet Dahlgren är nämligen
gift med en systerdotter till Geijer.
På platsen framför estraden sågos
universitetskansleren v. Ehrenheim med
familj, Geijerskomiténs ordförande, f.
kanslern frih. Louis de Geer, och dess
öfriga medlemmar, hland dem
brukspatron Hj. Petré, landshöfding
Treffen-berg, bildhuggaren prof. Börjeson, som
modellerat stoden och öfveriutendenten
Zettervall, som gjort ritningen till
piedestalen, professorerne Ribbing, Nyblom
m. fl.
På den nedre delen af
universitetsplanen hade akademistaten,
studentkåren, stadsfullmäktige, lärare vid
allmänna läroverket och öfrige gäster fått
sig platser anvisade.
Till den öfre terassen närmast
framför universitetshuset hade öfver 1,500
biljetter utdelats genom studenter. De
breda sandgångar, som omgifva
universitetsplanen, voro upplåtna åt
allmänheten, som i talrik mängd infunnit sig
oaktadt det regniga vädret.
Klockan 1 uppstämde den tätt
omkring stoden samlade studentkårens
sångare »Vårt land», hvarefter frih.
de Geer framträdde och öfverlemnade
stoden till universitetet med följande
tal:
»Till <len svenska allmänheten utgick för
15 ir sedan en uppmaning att lemna bidrag
till en minnesstod ät Krik Gustaf Geijer, den
store tänkaren, käfdatecknnren, konstnären
och skalden, att resas vid det lärosiite, frun
hvilket han med blixten af sitt snille belyste
de fosterländska häfderna och strödde omkring
sig likt tändande gnistor de tankar, som för
alla tider ingripit i bildningens gång. Denna
uppmaning har blifvit fullt behjertad, och en
bild, som Atergifver dragen af Geijers ädla
oeh helgjutna personlighet, har hlifvit
konstnärligt utförd och öfverlemnas nu till Upsala
universitet som en tacksamhetsgärd åt lians
minne och en ledstjema för kommande
sliig-ten. Kalle nu täckelset, som höljer denna
bild!»
I det frih. de Geer slutade med ett:
’ Lefve Erik Gustaf Geijers minne!» —
hvilket besvarades med fyrfaldigt hurra,
under det fanorna sänktes — föll
täckelset och det konstnärliga verket stod
för allas blickar.
På en rund, hög piedestal reser sig
den höga gestalten och vid piedestalens
bas sitter på öfversta trappsteget den
anslående qvinnofiguren »Geijers tanke».
Sedan förhänget fallit, frambar
rektor Sahlin, vänd till frih. do Geer,
universitetets djupa tacksamhet för den
gåfva det fått mottaga.
Efter rektorns tal sjöngs af
sångkören till Reissigers melodi »Se hist ved
Eystresaltets Yove» ett festpoem,
för-fattadt af fil. kand. E. G. Lilljebjörn,
en brorson till E. G. Geijers hustru.
Nu satte sig studentkåren i rörelse.
Under helsning med sänkta fanor
tågade studenterna rundt om stoden, led
efter led blottande sina hufvuden. Och
under tiden sjöng sångkören, som gick
i teten: »O yngling om du lijerta
har» etc.
Från stoden tågade kåren upp till
universitetstrappan der efter utförande
af sången »Härliga land» docenten
Schéele, studentkårens ordförande,
ut-bragte en hyllning åt frih. de Geer
den nyss afgångue universitetskansleren.
På friherrens tacksägelse för denna
hyllning följde kraftiga hurrarop och
sången »Stå stark du ljusets
riddar-vakt».
»Geijersafton» i universitetets aula.
Programmet till denna fest, som
började kl. 5, var ganska rikt, och
inleddes med Beethovens
»Egmont»-ouverture; derpå följde solo (kand. Sahlin)
med kör (filharmoniska sällskapet) ur
Wennerbergs oratorium Jesu födelse».
Härpå höll professor Sahlin
högtidstalet, en koncentrerad teckning af
Geijers person och verksamhet som
historiker, filosof, skald och tonsättare.
Efter talet följde några Geijerskörer
för sopran, alt, tenor och bas
»Aftonkänsla >, ; Afsked med eko», Afton-
betraktelse» samt deklamation af
skaldestycket Manhem, utförd af
studentkårens ordförande doc. v. Schéele.
Med pianoackompagnemang utfördes
derefter de Geijerska sångerna
»Natthimlen», »Gräl och allt väl» (med.
kand. J. Ahlfors), »Ensam i bräcklig
farkost», »Den nalkande stormen» (kand.
Sahlin) samt »Bilden» och
»Skärslipar-gossen» (med. stud. N. Bellander).
Till sist utförde en större student
kör »Fädernesland hvars härliga
minnen» och »Svauhvits sång». Det hela
afslöts vid 1A’‘’-tiden med en af
direktör J. P. Carstensen för dagen kom-
ponerad festmarsch. Samtliga körerna
(blandade och manskörer) anfördes af
direktör I. Hedenblad.
Under aftonens lopp anlände till
universitetets rektor med anledning af
dagens högtid flere telegram, bl. a.
från Svenska akademien, Karlstads
läroverk och Luuds universitet.
Geijersfesten å stora Gillesalen,
smakfullt dekorerad med flaggor och
sköldar kring en byst af dagens hjelto,
var till trängsel besökt och mycket
animerad. Bland inbjudna gäster
märktes Geijers son och öfriga slägtingar,
som bevistade festen, lektor Ödman
m. fl. Första skålen vid festen gälde
fäderneslandet och föreslogs af doc. v.
Schéele. Geijers betydelse som
histo-rieskrifvare tolkades af doc. S. J.
Boethius. Prof. Nyblom talade för
minnet af skalden och musikern. För
Geijers slägtingar talade kand. R. v.
Schultz, vestgöte, och för konstnären,
prof. Börjeson, doc. Blomberg.
Lektor P. Ödman utförde under
aftonen flere af Geijers solosånger såsom
Tystnaden», »Vikingen»,
»Kolargos-sen» m fl. alla sjungna med
mästerligt föredrag, som väckte allmän
hänförelse. Med mycken humor
meddelade han små historier ora olika sångers
uppkomst, hvari han förträffligt
understöddes af prof. Nyblom, som sjelf
med känd talang föredrog några
Gei-jersstycken. deribland den sköna Mod
och försakelse »O föll uti ditt unga
lijerta».
Aftäckandet af Geijers minnesstod i
Upsala försiggick sålunda under
festligheter, som buro prägeln af den stora
kärlek och vördnad hvarmed ej blott
Upsala studenter utan hela Sveriges
folk omfattar den store mannens minne.
August Södermans
manuskriptsamling.
Anteckningar af A. L.
11). Scherzo för orchester i
pia-noforteskizz. Leipzig o sept. 1856
kl. 2 f. m. — Ett väl icke särdeles !
egendomligt, men rätt lifligt och
väl-klingande stycke i Mendelssohns stil,
hvilket nog ännu kunde förtjena höras,
i fall någon kunde utskrifva
instrumentationen efter de någorlunda
utförliga antydningarna i den temligen
tydliga skissen. Denna komposition är
den tidigaste med Leipzig till datum
(sommaren 1856 vistades tonsättaren,
som vi minnas, på Flastad nära
Skokloster, arbetande på »Guldkorset»),
Då vi kanske ej så snart återkomma
till Leipzig, må här meddelas ett
ytterligare bidrag till studietidens historik,
nämligen ett bref till Fritz Arlberg i
Stockholm från August Söderman i
Leipzig, »Erdmanstrasse n:o 11 im
Hofe. 2 tr.». Som detta bref är
karakteristiskt för Södermans muntra
skrif-sätt, hans sysselsättningar, omdömen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
