Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der rätt. och slätt en pianostämma är
upptecknad. — Norman säger att det
vore intressant att få sammanställa
detta arbete med Griegs musik till
samma stoff. En sådan jemförelse är
emellertid endast undantagsvis möjlig,
emedan klaverutdraget till Griegs Peer
Gvnt endast delvis omfattar samma
ställen i dikten som Söderman
komponerat. Af dessa synes mig Grieg
obestridligen öfverlägsen i Solveigs och
Anitras partier, h varemot Söderman
lyckats få mera karakter på Peer Gvnts
serenad. Södermans musik består af
8 nummer, utom melodramatisk prolog
mellan Aase och Peer Gynt. N:r 1
är en fruntimmerskör Profeten er
kommen», med solo af Anitra, vacker,
men ej så karakteristisk som hos Grieg.
N:r 2 Peers serenad, bygd på
orientalisk skala. N:r 3 Solveigs romans,
origiuelt harmoniserad, börjar i E, men
slutar med drill på Ess; modulation:
E-cis-gis-Ass. N:r 4 »Memnonstötten
synger», manskör, effektfull, harmoni
med ett liggande Ass. N:r 5 Solveig
i stuen» och Peer lyssnande utanför,
redan i texten en djupt gripande
situation; melodi för horn med sordin. N:r
(i kör af »Nöster, Vissne blade,
Dugg-draaber og Brækkede straa» med tal
af Peer Gynt och »Aases stimme»
från prologen: dramatiskt effektrik,
naturalistiskt harmoniserad och
instra-menterad med kromatiska skalor i träet,
baspizzicati, puksoli, bastrumma och
bäcken. N:r 7 »Kör af kirkefolk»,
samt n:r 8 Solveigs vuggesang (originel),
hvarpå kören återtages. Skisserna äro
daterade Köbenhavn, 21 februari—12
mars 1870. (Forts.)
–-^––-
Från Scenen och Konsertsalen.
Kgl. Operan. Okt. 17,10,21,20. Auber:
Kronjuvelerna: — 18, 28. Adam: Konung
för en dag (Piféar: lir E. Nilsson; Mossul:
hr Linden, 1 a ggn. 28/io hr Lundqvist. —
22, 24, 27, 31. Gonnod: Romeo och JuHa.
Julia, pagen, amman: frk. Klemming,
Karl-sohu, fru Strandberg; Romeo, Capulet,
abbo-ten, Tybalt, Mercutio: hrr Strandberg,
Luud-quist, Sellergren, Lundmark, Linden,) — 29.
Bizet: Carmen, (frk. Wolff; Escamillo: hr
Lejdström).
Svenska Teatern. Okt. 16, 17. Rober:
Herr Benoists pajnljotter.
Vasa-Teatern, Okt. 16—21,23—28.Costé:
Kolhandlarne — 30, 31. Offenbaeh: Bari
serlif. (Gabrielle: frk. A. Pettersson; Raoul:
hr Kleod).
Djurgårdsteatern. Okt. 16, 18—21. Bin
och Smalåndingen.
Södra Teatern. Okt. 27—31. Offenbaeh:
Orpheus i Underjorden, buffa-feeri med säng
och olympisk dans i 4 akt. af H. Crémieux,
öfvers. af E. Wallmark (Eurydice: frk. Emma
Ekström, l:a debut; Orpheus: hrr Lundahl,
Strömberg; Styx: hrr tVngner, Åbjömson;
gästupptr. af premiérdnnsösen fru Hilda Lund).
Musikal. Akademien. Okt. 15. Hr Andreas
Hal löns konsert. 1. »Pagen oeh
kungadottern» for soli, kör orkester, (första, tredje
och fjerde balladerna); 2. Siegruns monolog ur
Harald Viking» (fröken Ek); 3. i Skogsrået»,
symfonisk ballad för kör och orkester, ord af
H. Tigerskiöld. -— 30 frk Gina Ose 1 i os
konsert, bitr. hr Bach (violoncell) och Fexer
(ackompagnatör).
Vetenskaps Akademien. Okt. 23. l:a
Kam-marmusik-snarén af hr Aulin, Sjöberg,
Bergström, Carlson. 1. Mendelssohn:
E-moll-stråk-qvartet op. 44 n:o 2; 2. Sjögren: Sonat n:o
2 (ny) för piano och violin; 3. Schumann:
Stråkqvartett A-dur op. 44 n:o 3.
Svea-salen. Okt. 17. Konsert af de
Engelska klockspelarna. — 21 Populiir
middags-konsert (solosång, qvartettsång, deklamation).
Gounods med rätta så populära
romantiska opera »Romeo och Julia»,
som af brist på tenor ej kunde gifvas
förra vintern, har nu genotn hr
Strandbergs öfvertagande af Ödmanns parti
kunnat ånyo upptagas. Hr S.
lyckades tack vare sin vackra röst och goda
dramatiska bemödanden ganska bra i
det mycket fordrande partiet och lade
äfven i det yttre, i rörelser och
mimik, mera känsla i dagen än han förut
visat sig mäktig, särdeles i det
stumma spelet; under sången skulle en
mindre framskjuten munställning
tilllåta en rörligare, mindre uttryckslös
mimik. En något större figur skulle
äfven höja framställningen, med hvilken
man dock på det hela finner sig
ganska belåten. Fröken Klemming var
samma intagande Julia, som förr och
vann äfven nu rättvist erkännande, för
sångpartiets utförande. Hr Linden
har öfvertagit Mercutios parti och
sjöng sin Mab-visa berömvärdt
uttrycksfullt. I hr Lundmark hade operan
fått en ny Tybalt, för öfrigt var
rol-besättningen den gamla och goda.
Vigseltablån har, skada nog, uteslutits af
tidsskäl, emedan representationerna nu
börja senare än förr.
Om de mindre teatrarnes
Offenbachs-repriser kunna vi ej säga mer för
till-* fältet än att de hvar i sin stad lär ha
slagit mycket an. Djurgårdsteatern
har ändtligen stängdt sina portar,
sedan den hunnit uppbringa Hedbergs
roande pjes > Hin och småländingen»
ända till 40 representationer.
Kapellm. A. Halléns kansert d. 10
okt. var ett musiknöje i den stora
stilen, hvarom redan anblicken af
hofka-pellet och Filharmoniska sällskapet gaf
förvissning; soloplatserna intogos af
fru Edling, frk. Ek samt hrr
Strandberg och Nygren. En ganska talrik
publik helsade med applåder
konsert-gifvaren vid hans framträdande till
dirigentplatsen.
»Fagen och kungadottern», som i
Sverige förut endast gifvits i Göteborg
är ett äldre verk som i mycket
påminner om Schumanns romantik men
dock eger åtskilligt af sjelfständig art.
Utom den vackra inledningen anslår
mest slutet af tredje balladen och hela
den fjerde, som börjar med en präktig
teckning af festen i kungens borg, och
hvars slut är mycket poetiskt tänkt.
Utförandet var förträffligt. Siegruns
monolog ur hr Halléns opera »Harald
Wiking» föredrogs af frk. Ek, som
med sannt uttryck återgaf det bekanta
stycket, ett af operans glansnummer.
I »Skogsrået», till ord af Victor
Rydberg komponerad för tenorsolo och
orkester, står komponisten på fri och egen
grund om ock på den nytyska skolans
mark, hvilket röjer sig i de
harmoniska effekterna och den bjert färgrika
instrumentationen. Rydbergs vackra
dikt har af komponisten fått en
uttrycksfull och intressant musikalisk
tolkuing. Likasom förliden sommar i
Köpenhamn, der stycket gafs på den
stora musikfesten med hr Ödmann i
tenorsolot, väckte det här ganska stort
bifall och hr Strandberg hördes med
nöje i solostämman. Soarén
afsluta-des med en symfonisk ballad för
mansröster, solo, deklamation och stor
orkester. Den allegoriska diktens storslag- i
na stil motsvarades af tonsättningen,
hvari en väldig vikingakraft
utvecklades af »Harald Wikings» upphofsman
Såväl kören som orkestern glänste här
med effektfulla och äfven melodiskt
vackra partier och stycket i sin helhet
gjorde on mäktig verkan; dock borde
man få höra det ännu mera för att
rätt kunna intränga i detaljarbetet,
sär-skildt det orkestrala. Deklamationen,
som afslutade detta verk, utfördes
kraftigt af hr Ranft. Hr Hallén blef af
den tacksamma publiken lifligt hyllad
efter konsertens slut.
Första kommarmusiksoarén gafs inför
en talrik och intresserad publik och
hade äfven ett lockande program.
Mendelssohns sköna E-molls-qvartett
med dess luftiga scherzo är ett
gammalt favoritnummer för vår publik,
likasom äfven Schumanns qvicka och
originella samt ej mindre sköna i A-dur
Med mer än vanlig schwung och finess
i föredraget utförde executörerna dessa
mästerverk. Sjögrens nya sonat, förut
gifven i Köpenhamn af honom sjelf
och hr Aulin, förskaffade så väl
honom som de utförande, hr Aulin och
fru Aqvist, ampelt erkännande.
Sonaten, bygd på folktonsmotiv, som ofta
i ny drägt vänder åter, är såsom sonat
betraktad något fri i formen men
intresserar i sin helhet och vitnar om
framåtgående kompositionstalang.
Skrif-ven som den är för hr Aulins stråke
återgafs också principalstämman af
denne con amore. Det fägnar oss att
dessa soaréer synas vinna allmänhetens
uppmuntran hvilken dock i än högre
grad borde skänkas dem, så att de
kunde gifvas för full salong.
Fröken Oselios konsert var, söm
andra främmande konstnärers nu för tiden,
glest besökt. Priset på bästa
platserna var äfven afskräckande högt för
vår publik, äfven i betraktande af
nöjet att åter höra fröken Oselio med
minnet af de goda egenskaper fröken
Ingeborg As förut ådagalagt under
hennes verksamhet vid vår opera för
åtta år sedan. Frk. Oselio har nu i
hög grad utvecklat sin talang och
vunnit namn i utlandet. Hennes röst är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
