Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vidare i Venedig, Florens, Messina,
Palermo, etc. Efter hennnes
uppträdande i sistnämnda stad skrifves
der-ifrån: »Det var en verklig konstnärs-
fest, en af dessa varma yttringar af
sympati, hviken publiken ofrivilligt
gifver när de egnas den verkliga
fortjen sten . . . Hennes stämma är af
fullkomlig jemnhet i de tre registren.»
Ar 188’) sjöng fröken Oselio på
Apollo-teatern i Rom i »Mefistofeles», deri
hon tillsammans med signora Turolla
väckte stort bifall, och hon gaf der
med biträde af Sgambati och andra
artister af första rangen en konsert som
var besökt af allt hvad Rom eger
utmärkt af musici och musikälskare. Hon
uppträdde der sedan äfven på
Costanzi-teatem. Fröken Oselio sjöng derefter
vid teatrar i Spanien och var en tid
engagerad vid operan i Buda-Pest.
1 februari 188b uppträdde fröken
Oselio på Italienska operan i London
(Her Majestys T.) i »Trubaduren».
Daily Telegraph yttrar då om henne:
M:lle Oselio utvecklade en betydande
förmåga både i fråga om sångsätt och
det dramatiska utförandet. Hon vann
mycket bifall af publiken, särdeles i
slutet af 3:e akten. Sålunda äfven i
London vid sidan af Italienska operans
stora förmågor fyllde hon sin plats
såsom en artist af första rang. Fröken
Oselios gästspel i den danska
hnfvnd-staden hafva de dagliga tidningarna
så nyss skildrat för oss, att vi anse
öfverflödigt att här påpeka detsamma,
helst som vår korrespondent derifrån
i dagens nummer berör detsamma. Om
vi kasta en öfverblick på hennes
sceniska verksamhet till närvarande stund,
så är hennes repertoar ganska
omfattande och omvexlande. Hon har
sålunda på 18 teatrar utfört i allt 22
särskilda roller och utom förut nämnda
operor äfven uppträdt i »Tannhäuser»,
Lohengriu , Afrikanskan»,
»Profeten», Martha», »Forza del destino»,
: Linda di Chamounix» m. fl. Hennes
omfångsrika stämma gifver henne också
medel till en så mångsidig verksamhet
och man kan verkligen med dr
Huef-fer i Times» i detta fall kalla henne
ett »vokalfenomen». Han jemförde
henne, då han förliden sommar hade
tillfälle att tala om henneefter hennes
uppträdande i Mefistofeles under
Victoria-jubileet i London, med den berömde
sångaren Reszké i Paris, som med
samma lycka sjunger baryton- och
tenorpartier. Hon har nämligen med
samma framgång sjungit de lägsta som de
högsta partier, och i hvarje roll
ut-öfvar röstens vackra färg, dess varma
klang och rena intonation ej mindre
makt öfver åbörarne än hennes väl
genomtänkta och skiftningsrika
dramatiska framställning.
Gina Oselio — eller såsom hon
egentligen heter: Ingeborg Aas — är
född i Kristiania, der hon tillbragte
sin barndom. Såsom de flesta
musikaliska talanger visade hon ganska tidigt
hvartåt hennes håg och begåfning
syftade och hon var redan som 13-åring
en dugtig pianist. Vid lli års ålder
begynte hon få en aning om att
hennes verkliga kallelse var sången, icke
pianot. Idén kom ej från henne sjelf
eller hennes närmaste utan från en
främmande person som i närheten af
hennes hem fick höra henne sjunga.
Ni skall blifva sångerska 1» yttrade
han till henne en dag, då han träffade
den unga flickan. »Jag sångerska?»
svarade hon leende. »Nej, vet ni hvad,
det är då rent omöjligt. Jag som
endast törs sjunga när jag är ensam för
det mina syskon påstå att min
stämma är så förskräcklig att man ej kan
höra på den.» Det der »förskräckliga»
låg väl egentligen i den stämmans
storhet och förträfflighet — och hur
hon sedan kom till utbildning af
densamma ha vi redan visat.
Fröken Oselios gästspel här för
närvarande ha vi att omnämna på en
annan plats i denna tidning Det
porträtt vi här meddela har förut varit
synligt i Ny Illustreret Tidende från
hennes födelsestad. Från oss begifver
sig konstnärinnan till Finland,
Ryssland och Tyskland, och vi behöfva ej
försäkra henne, att vi med intresse
skola följa henne på denna tournée,
som med all säkerhet skall bereda henne
samma framgångar, hvilka hittills
betecknat hennes konstnärsbana.
H.
–-—
August Södermans
manuskriptsamling.
Anteckningar af A. L.
23. Två nummer musik till
Schillers Fiesco, 1864. — 28.
Sorgmarsch med Kyrie ur Fiesco.
Clavér.— 29. Festmarsch i skizz
till Fiesco. I samlingen finnes
fullständigt partitur till Södermans inlägg
i Fiesco »efter nya uppsättningen den
26 januari 1865» — såsom titelbladet
upplyser. Dessa inlägg äro tre
nummer i sista akten (vill de föregående
akterna använda musikstycken äro, att
döma efter en medföljande föi teckning,
af andra kompositörer, såsom Gille,
Volhveiler, Ch. Mayer m. fl.) De tre
numren äro ett Kyrie för blandad kör
med orgel, som sjunges »bakom scenen,
som stormklockan börjar, då Leonora
fattar svärdet» — enligt bifogade
an-t3’dningar; vidare en Triumfmarsch för
4 kornetter, 2 trumpeter, 2 valdhorn,
4 basuner, bastuba, 3 små trummor,
bastrumma och tallrikar, »begynnes
bakom scenen, då Fiesco nedstöter
Leonora, derefter fortsättes den på scenen
tills alla intagit sina platser;» slutligen
en Sorgmarsch med koral, börjande vid
Fiescos replik »En furste sådan Europa
ännu icke skådat» — enligt en
inneliggande scenanvisning, tydligen
skrif-ven af L. Josephsons hand. Kyriet,
som är nndertecknadt »27 dec. 1864»,
är rätt långt, fugeradt. och mycket
konstnärligt arbetadt, med tråugföring
i dubbelkauon; genom den valda
tonarten (dorisk) och den stränga
ålderdomliga stilen har tonsättaren tydligen
åsyftat en gammaldags tidsfärg. Af
de båda marscherna är triumfmarschen
mera indifferent, men sorgmarschen,
som har samma besättning plus
gong-gong, är effektfull och sceniskt
välberäknad, af bruten af en liten återklang
från Kyrie. Marscherna finnas äfven
i pianoskiss, sorgmarschen är i denna
form tryckt i »Teater och musik» 1876
nr 10. Båda marscherna inlades i
»Coriolanus», som gafs den 29 okt.
1866 och äfven innehåller en
nykomponerad marsch, samt mindre inlägg
ur »Folkungalek» och »Timon af
A-then.»
24. Alfsol. Opera fr ag ment i
tydlig claverskiss, 2:dra aktens
4 scen. Stockholm 18 aug. 1862.
— Ett särdeles präktigt, välklingande
och flytande stycke, som ovilkorligen
borde framdragas af våra
körförenin-gar och säkert skulle göra sig
ypperligt på en konsert, äfven med det
blotta pianoackompanjemanget —
partitur fins tyvärr icke, men väl
instru-mentantydningar. Manskören »Den ed
som hvarann ni nu svära» samt duon
med kör »Som solen troget kysser
fjel-len» mellan Alf och Helge, hvilka ingå
fostbrödralag, äro m vek v t ståtliga
satser, om än den senare ej är fri från
en reminiscens från "Wagner
(egendomligt nog framträda vagneristiska
tendenser hos Söderman egentligen mest
i hans fornnordiska stycken, »Harald
och Anna,» »Alfsol» och Siguelill).»
Alfsol är en mö, som röfvas af Sigurd
Ring, återtages af Alf och Helge och
slutligen dör, hvarpå Sigurd af sorg
bränner sig på sitt skepp. Enligt
benägen uppgift af textförfattaren,
Ludvig Josephson, har denne liemtat det
på fotnsagan grundade ämnet närmast
från en diktsamling af C. F. A.
Holmström. Af Söderman föreligger ingen
vidare komposition än den nyss nämda
fostbrödralagsscenen, daterad 1862;
dock behöll han texten ända till 1869,
då den genom ett bref från Josephson
Mindre teatern * 1 * * * * * * ‘-/i återfordrades med
orden: »Samtidigt önskade jag återfå
min ’Alfsol’. Du är ju lika nöjd med
den gamla operatexten och jag har
andra funderingar med den.» Ännu
senare går den igen i ett bref från
Josephson 8/ä 70: »Att Arlberg sölat
med din opera*, kan jag förstå och
* »Esmeralda,» en text med väsentligen
samma innehåll som Bireh-Pfeiffers »ltingaren
i Notre Dame.» Arlberg skref två akter deraf,
men tröttnade, dä Söderman enligt hans upp-
fattning icke komponerade något derpå. En-
kan vill emellertid minnas, att mannen i lifs-
tiden på pianot spelat flere nummer derur for
henne. I manuskriptsamlingen fins endast nå-
gra halffärdiga, korta melodiskisser med
öfver-strifter Esmeralda» och iQuasimodo.» Vi
torde återkomma till detta och andra Söder-
mans operaprojekt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
