Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
makt.. Paisiellos sång »La Zingarella»,
nr hvilken den neapnlitanska musikens
hela naiva lefnadsfriskhet ler emot oss,
kan man ej få höra vackrare. Barbi
är der verkligen »la Zingarella
gra-ziosa, accorta e bella», såsom det
heter i sången. Derjemte håller hon
dylika skämtsånger fria från all vulgär
bismak, likasom öfver hufvud nobless
i föredraget synes vara särskildt
karakteristiskt för hennes individualitet,
hvilken stilart hon än sysselsätter sig
med. Med samma tekniska
fulländning och goda uppfattning sjöng
fröken Barbi några sirliga romanser af
Monsigny och Bizet som vidare
sånger af Mozart, Schubert och Schumann.
Förträffligt, ja gripande, ljödo dessa
oss så bekanta sånger från hennes
mun. Sehumanns »Widmung»,
Schu-berts »Bastiose Liebe» sjöng hon med
öfversvaliande lidelsefull värme och den
renaste tekniska framställning. Och för
den känslofulla melankolien i Schuberts
»Vägvisaren» fann hon ej blott den
riktiga tonen, utan hennes uttrycksfulla
naturliga musik gaf äfven åt stället:
»Ein Weiser seh’ ich stelien
unver-riickt vor meinem Blick» en
öfverra-skande åskådlighet. — Vi hafva i Alice
Barbi lärt känna en sångens
mästa-rinna af en själfull, egenartad
konst-närsfysionomi, af hvars nästa konsert
vi ha skäl att vänta oss stort nöje.»
Afven vi ha, efter en sådan dom af
den ansedde kritikern, skäl att med
intresse emotse fröken Barbis första
konsert här i vår hufvudstad, som hon
nu första gången gästar, och dit vi
önska henne välkommen.
––%––-
Prinsessan Eugenie.
Ben ädla furstinna af vårt
konungahus, hvilken i dessa dagar gått ur
tiden efter en lefnad rik på lidande för
henne sjelf, på välsignelse för andra,
genom den s’ora menniskokärlek och
välgörenhet, som var hennes lefnads
sköna mål, hade äfven ett varmt hjerta
för konsten, särskildt tonernas sköna
konst, ett arf från hennes höge fader,
och som äfven tillfallit hennes bröder,
i rikaste mått den af henne så älskade
I och med henne sympatiserande brodern,
sångarfursten prins Gustaf. Det är
derför i sin ordning att äfven Svensk
Musiktidning egnar några ord åt
hennes minne med erkännande af hennes
kärlek till tonkonsten, som skänkt
hennes lif mången glädje och tröst, och
hvars odling burit frukt i
tonsättningar af henne, vittnande om musikalisk
begåfning, om ädel känsla och smak,
ehuruväl de icke intaga något högre
rum bland tonkonstens alster.
Våra dagliga och illustrerade
tidningar hafva nyss återgifvit den
hädangångna furstinnans bild och
tecknat hennes lefnadsöden, det vore
derför öfverflödigt att här upprepa
detsamma. Vår minnesgärd må blifva att
framställa hennes musikaliska
verksamhet, så vidt densamma är oss bekant
genom af henne i tryck utkomna
ton-sättningar, dem vi här anföra efter
lmf-vudsakligen kronologisk ordning.
Först möter oss då följande
pianostycken :
La Priére, komponeradt 184-1,
således redan vid 14 års ålder. —
Tull-gnrns-galopp (1853) —> Drottning
Jo-sephinas Polonaise (1854). —
Louisa-rals. — Sorg-marsch, komponerad till
minne af Drottning Louise af Sverige
och Norge, arrangement för piano och
4 händer (Abr. Landquists förlag.)
Drottning Lovisas död inträffade, som
bekant, d. 30 mars 1871;
Flerstämmiga sånger: Farväl och
Aftontankar, qvartetter för mansröster
till ord af henne sjelf. — Andeliga
qvartetter för sopran, alt, tenor och
bas med ord af henne sjelf. 1.
»Korsvägen», tillegn. Louise Stenhammar f.
Rudenschöld, 2. »Den gode herden»
(Davids Ps. 23), tillegn. fru O.
Elf-ling f. Nordblom, 3.
»Skymningstan-kar», tillegn. Math. Lejonhufvud, f.
Staekelberg. 4. »Den troende brudens
pilgrimsång», tillegn. frih. Dina Hierta,
f. Norström. De båda förstnämnda
sångerna äro komponerade 1879, de
båda sista 1883.
Sångduetter: Die Glocken, duo för
sopran och tenor, ord af J********
(Drottning Jos^phina) komp. 1862 och
sedan synlig i en tysk illustrerad
tidning. — Till vågen, duo för sopran
och tenor, ord af tonsättarinnan, —
Andalusisches Ständchen, komponerad för
piano af Albert Jungmann, arrangerad
som sångduett under namn af
Hemkomsten, tillegn. H. M. Enkedrottningen
Josephine, (1864).
Solosånger: Xovemberqällen, romans
vid piano med ord af Bottiger (1862).
— Andeliga sånger, till ord af henne
sjelf, innehåll: 1. »Guds frid», tillegn.
M:lle Cec. Fryxell; 2. »Blick på
tidens tecken», tillegn. d:r Fjellstedt;
3. »Solnedgången», tillegn. Fru
Otto-nie de Maré, f. Ramsey; 4. »Afsked
från flyende året», tillegn. fiök. Adéle
Rudenschöld. Sångerna, komponerade
1878, äro utgifna af Evangel.
Fosterlandsstiftelsens Expedition. (Pris
1 krona.)
Prinsessan Charlotta, Eugenia,
Augusta, Amalia, Albertina,
enda dottern af kon. Oscar I och
drottning Josephina, föddes i Stockholms
slott den 24 april 1830 och afled der
den 23 sistl. april. Sedan 1859 var
prinsessan Eugenie räknad bland
första medlemmarno af kgl. Musikaliska
akademien.
––.<&–
Ur J. N. Ahlströms
anteckningar
från en resa i utlandet 1845 -4(5.
Nämnda anteckningar af den bekante
kapellmästaren vid Stjernströmska
Mindre teatern o. a, pianoläraren vid kgl.
teatern etc., tonsättaren Jakob Niklas
Ahlström (f. 1805 d. 1857) hafva
benäget lemnats oss till genomseende, och
torde de utdrag som här följa,
hufvud-sakligen rörande Ahlströms vistelse i
Berlin och konserterande der, samtidigt
med och biträdd af Jenny Lind, kunna
intressera våra läsare. Anteckningarne,
eller dagboken i fråga, börja med resan
från Stockholm d. 30 Okt 1845 och
sluta med 28 Jan. 1846. Hemresan
öfver Stralsund skedde i medlet af
samma månad. De af oss gjorda
utdragen följa här:
Fredagen d. 28 November.
Jag har ej råd att besöka m:me
Christianis*) Concert i afton, och jag tror
att många blifva hemma i afton från
samma concert, eller åtmiostone se sig
om på annat håll; ty det lärer ej just
vara så rart, som hon bjuder på, men
hon tar deremot bra nog för sina
biljetter, nämligen 1 Thlr 15 Sgr. — I dag
har jag besökt m:lle Lind men kom
för sent, hon hade redan åkt ut,
livar-för jag tog mitt parti att gå och helsa
på capelim. Moeser, hos hvilken jag
pratade så länge, att han alldeles
glömde sitt kapell i dag, så att en af
kapellisterna infann sig kl. 3/* 1 för att
fråga om de nu kunde få gå sin väg,
då gubben blef rätt brydd, men tog sig
för att skylla på mig, och jag fannt
för godt att hålla med om saken. —
Gubben är bra beskedlig mot mig, han
har nu erbjudit sig att icke allenast låta
uppskrifva mina affischer utan äfven
besörja om deras tryckning samt anmälan
uti polisen jemte flera högst vigtiga
saker. — Sedan jag väl har gifvit
min första concert, skall jag taga
mig en språklärare, ty jag behöfver
det ganska väl: Nog kan jag temligen
reda mig, när jag får tala sjelf, men
jag har ganska svårt att förstå, när
andra tilltala mig. Jag får till den
grad spetsa mina öron, att det rigtigt
värker uti dem af ansträngningen. —
I afton är det repetition på Friskytten,
som skall gifvas om söndag och
hvar-nti m:lle Lind spelar Agathas roll, jag
har betingat mig en biljett af henne,
få se om hon har någon att gifva mig,
då jag hoppas åter att få något att
skrifva om. — I morgon ämnar jag
afgöra om concertsalen och får således
gå till Lind i god tid, ty längre får
jag icke uppskjuta, så vida concerten
skall blifva d. 13 December. Det skall
bli komikt att höra tyska Choristerna
sjunga svenska; dock har jag gjordt
allt för att så skrifva mitt modersmål
att det skall gå in i deras dumma
*) Menas viil läsa Christian!, elegant
violon-eellspelerska, f. 1827 i Paris, d. 1853.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
